Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Animism - Animositet - Animoso el. Con animo - Animus - Aning - Anio, Aniene - Anion el. Anjon - Anis - Anisett - Anisofylli - Anisolja - Anisometropi - Anisoptera - Anisotrop - Anjala - Anjalaförbundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1011
Animositet—Anjalaförbundet
1012
dessa föreställningar. Icke heller den
moderna spiritismen är utan anknytning till
animismens själatro. Se vidare F e t i s c h,
G rävkult och Själatro.
Litt.: Waitz, »Anthropologie der
Naturvöl-ker» (1853 ff.); E. B. Tylor, »Primitive culture»
(2 bd, 1871, 4:e uppl. 1904) ; Wilken, »Het
ani-tnismus bij den volken van den indischen
archi-pelag» (1884—85) ; Koch, »Zum Animismus der
südamerikanischen Indianer» (i
»Internationa-ies Archiv für Ethnographie», suppl. till bd 13,
1900); Kruyt, »Het animismus in den
indischen archipel» (1906); Marett, »The threshold
of religion» (1909); M. P:n Nilsson,
»Primitiv religion» (1911). Edv. L.
2. Medicinsk lärobyggnad, framställd 1708
a? G. E. Stahl i Halle, som sökte förklara
livsföreteelserna genom att hänföra dem till
en gemensam orsak, själen (anima), vilken
alltså icke uppfattades enbart som
medvetandets bärare.
Animositet, stark ovilja, hätskhet, agg;
förbittring.
Animoso [animå’så] el. Con a’u i m o, it.,
musikterm, med liv och kraft.
A’nimus, lat., själ, ande.
Aning, den dunkla uppfattning, som man
stundom tror sig ha av något på annan ort
eller i framtiden. Den grundar sig på de
känslor, som åtfölja de ifrågavarande
föreställningarna, och torde ha sitt upphov i det
undermedvetna eller, omedvetna själslivets
slutledningar. Om aningarnas sanningsvärde
kan f. n. ingenting med visshet sägas (jfr
Telepati). S—e.
A’nio, A n i e n e, biflod till Tiber i mel
lersta Italien. 110 km lång. Bildar de
berömda fallen vid Tivoli och mynnar ut strax
ovanför Rom. Kallas även Teverone. .Rom
försågs fordom med dricksvatten genom
akve-dukter från A.
Aniön el. Anjon, se Elektrölytiska
d issociationsteorien.
Änis, Pimpine’lla anlsum, en till fam. f 1
ock-b 1 o ms t r i g a, Umbellatae, hörande, enårig
ört med hjärtlikt rundade, vanligen djupt
tre-flikade jordblad och treflikade eller parflikade
stjälkblad med smala, nästan jämnbreda flikar.
Frukterna — den som krydda använda anisen
— bestå av två, ganska fast förenade
delfrukter och äro tjockt äggformiga, grågröna,
kort-håriga och försedda med korta, kvarsittande
skaft. Sedan urminnes tid bar anis använts
som läkemedel (väderfördelande, främjande
matsmältningen). Den härstammar från östra
medelhavsländerna och odlas flerstädes i
Europa (även något i s. Sverige), där sommaren
är nog varm för att frukterna skola hinna
mogna. Dess viktigaste beståndsdel är en
flyktig olja. G. M-e.
Anise’tt, en med anis beredd vit likör.
Anisofylli, en hos många växter
förekommande egendomlighet, som består däruti, att på
samma del av skottet uppträda blad av olika
Grenar av sykomorlönn, visande anisofylli.
storlek eller form. Vanligast visar eig anieo
fyllien däri, att på dorsiventrala skott bladen
på översidan äro mindre än på undersidan;
ofta är den förenad med vridningar av bladen.
Genom anisofyllien komma alla bladen i
åtnjutande av det för assimilationen behövliga
ljuset. G. M—e.
Anisolja, eterisk olja, som utvinnes ur anis
genom destillation med vattenånga. Anis
innehåller 1,5—3,9 % olja. Den är färglös eller
blekgul; spec. v. = 0,98—0,99, kpt = 222—228°
C och stelningspunkt = 14 ä 19° C.
Innehåller 80—90 % a n e t o 1 (se d. o.). Användes
inom parfym- och likörfabrikationen och är
ofta förfalskad genom inblandning av billigare
eteriska oljor.
Anisometropi, det förhållandet, att ögoner.
hos en person ej ha samma refraktion (se
ögat).
Aniso’ptera kallas en underordning av
trollsländorna (se d. o.).
Anisotröp. En substans säges vara anisotrop
med avseende på en fysikalisk egenskap, om
den beträffande denna egenskap förhåller sig
olika i olika riktningar. Så t. ex. kallas en
kropp optiskt anisotrop, om ljusets hastighet
i densamma är olika i olika riktningar.
Motsatsen härtill är i s o t r o p, varmed man be
tecknar en kropp, som med avseende på en
fysikalisk egenskap förhåller sig lika i alla
riktningar. Kristaller äro alltid anisotropa
med avseende på ett större eller mindre anta)
fysikaliska egenskaper. Amorfa kroppar (se
A m o r f) äro med avseende på alla fysika
liska egenskaper isotropa.
A’njala, finsktalande socken i s. Finland,
invid Kymmene älv, n. ö. om Lovisa, Nylands
län; 149 kvkm, 3,179 inv. (1922). Inom
socknen Anjala gård (se d. o.).
ATijalaförbundet kallas en under 1788 års
finska krig bland svenska härens officerare
bildad sammansvärjning, som avsåg att
tvinga Gustav III att sluta fred med
Ryssland och sammankalla ständerna. Den
djupaste orsaken till sammansvärjningen var
att söka i den adliga oppositionens missnöje
med konungens godtyckliga regering och i
den förbittring den grundlagsstridiga
krigsförklaringen framkallat. De motgångar hä
ren led i början av kriget bragte det
jäsande missnöjet till utbrott. Det skedde vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
