Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ankarcrona, Sten Gustav Herman - Ankarcrona, Sten Johan Teodor Klas - Ankardävert - Ankare el. Ankar (mått) - Ankare el. Ankar (på fartyg)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1019
Ankarcrona, S. J. T.—Ankare
1020
och kraftfullt sätt
skildrat smällkall,
nordisk vinter med
glasklar luft och sol över
snöfälten. A. har också
målat historisk genre
från Karl XII:s tid
samt utfört
konstnärliga affischer och
bokomslag. Har
entusiastiskt och
framgångsrikt deltagit i
hemslöjds- och
hembygdsvårds- samt folkbild-
ningssträvandena i Dalarna.
Ankarcrona, Sten Johan Teodor
Klas, sjömilitär (f. 1861 17/i), brorson till
H. A. A. Erhöll sin officersfullmakt vid
flottan 1879 och blev efter att ha passerat
vederbörliga grader 1907
utnämnd till
kommendör samt förordnades
1911 till chef för
Marinstaben. Då A. av
staaffska regeringen
hösten 1913
entledigades från nämnda
stabschefsbefattning,
avgick han från
beställning på stat men
kvarstod i reserven
och utnämndes 1916
till konteramiral i
flottans reserv. A. har
deltagit i ett stort antal sjöexpeditioner,
bl. a. som kommenderad officer å franska
örlogsfartyg 1885—89. Därjämte har A.
beklätt maktpåliggande befattningar inom sitt
yrke samt vid sidan av dessa tagits i anspråk
för utredningar rörande sjömilitära spörsmål
av olika slag. Efter avskedstagandet var A.
under världskriget inkallad till tjänstgöring
bl. a. som sakkunnig för avgivande av förslag
rörande gemensam högste befälhavare för
fälthären och motsvarande delar av marinen.
Sedan han tagit avsked, har A. ägnat sig åt
affärsverksamhet. — A. donerade 1921 till
direktionen över flottans pensionskassa
»Konteramiral Sten Ankarcronas understödsfond»,
något över 100,000 kr., avsedd till förmån
för verkligt behövande änkor och
minderåriga barn efter avlidna officerare,
underofficerare, korpraler och 1 :a kl. sjömän vid
flottan. ö-g.
Ankardävert, en vridbar kran, som
användes vid ankarets upptagande ombord och från
vilken ankaret fälles. Vid s. k. patentankaren
förekommer i regel icke ankardävert.
Ankare el. Ankar, mått för våta varor
(huvudsaki. vin, sprit o. dyl.). Innehöll i
Sverige 15 kannor, motsvarande 39,26 1, i Danmark
39 potter = 37,44 1, i Norge = 38,60 1.
Ankare el. Ankar användes för att
kvar-hålla (förankra) ett fartyg å en viss plats
(ankarplatsen). Det vanliga ankarets (se fig.
Ankardävert.
1) delar äro:
läggen (a), kronan
(b), armarna (c),
fly na (d) med sina
pyntar (e), r
ö-ringen (f) och
stocken (g). Då
a. fälles, kommer
det oftast på sidan
med ena ändan av
stocken mot bottnen.
Vid dragning i
an-karkättingen (ankartåget) tvingar
stocken, som är
insatt vinkelrätt mot
armarnas plan,
ankaret att vrida sig
så, att ett av flynaJ
griper i
havsbottnen. Stocken är av
järn eller trä,
övriga delar av järn. Är
stocken av järn, är den så anordnad, att den
kan fällas längs läggen, varigenom ankarets
stuvning underlättas. Ä nutida fartyg, särskilt
örlogsfartyg, användas i regel s. k.
patentankaren (fig. 2 och 3), vilka på grund av
Fig. 1.
sin konstruktion vid en viss ankarvikt ha
större motståndskraft än det vanliga ankaret.
Patentankaren äro i regel konstruerade med
rörliga armar och så, att båda flyna intränga
Fig. 2.
i havsbottnen; stocken kan därvid göras
mindre eller helt bortfalla, varigenom
ankarets uppläggande ombord förenklas. Bland
patentankaren märkas Porters och T r o t-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
