Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anmärkaren - Anmärkning - Anmärkningsanledning - Anmärkningsmemorial - Anmärkningsmål, Anmärkningsprocent - Anna (mynt) - Anna (Marias moder)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1031
Anmärkning—Anna
1032
heten aldrig förr genom tidningspressen fått
uppmärksamheten fäst på maktmissbruk,
misshandel och våld, förövade i tjänsteutövning
och överskylda av höga vederbörande, och
ingen nedtystning blev möjlig. Tidningen
stred för övrigt under Scheutz’ ledning mot
protektionism, skråväsende, officiellt
spione-ringssystem m. m. och yrkade i ett hovsamt
språk på förverkligandet i statslivet av
befintliga grundlagsenliga rättigheter samt på
en ordnad folkundervisning. H. W.*
Anmärkning kallas framställning av fel vid
revision eller granskning av en allmän
räkenskap. över anmärkning infordras redogörares
förklaring, varefter den, som framställt
anmärkningen — revisorn —, avgiver s. k.
påminnelse. Anmärkningsmål avgöras genom
resolution eller utslag. — Anmärkningsprocent
(högst 15 %) utgick förr i vissa fall till
revisorn av medel, som inflöto till följd av
anmärkning, men är numera avskaffad
beträffande anmärkningar, som till vederbörande
ämbetsverk ingivits efter utgången av år
1920. A. Bm.
Anmärkningsanledning. Riksdagens
gransk-ningsrätt av statsrådets verksamhet utövas
genom konstitutionsutskottet, i vars hand
ligger att (enl. R. F. § 106) avgöra om åtal
inför riksrätt (se d. o.) eller göra anmärkning
hos kamrarna. (Se D e c h a r g e.)
Gransk-ningsmaterialet utgöres av
statsrådsprotokollen, som äro hemliga, samt därtill hörande
handlingar, och någon anmärkning kan därför
ej framställas av annan än utskottet, som
från konungen mottager dessa protokoll, men
grundlagen har, för att trygga en närmare
granskning, så snart anledning därtill synes
föreligga, förbehållit (genom § 57 i R. O.) åt
vart och ett av Riksdagens övriga utskott,
liksom åt varje enskild ledamot av någondera
kammaren, rättighet att mot konungens
rådgivare framställa s. k.
anmärkningsanledning-ar. Vid dylikt tillfälle må inför kammaren
endast följande ordalag nyttjas: »Det är
anledning till anmärkning mot statsrådet eller
den eller den ledamoten eller föredraganden,
varom remiss begäres till
konstitutionsutskottet, inför vilket anledningen skall uppgivas.»
Dylik remiss får ej vägras, men frågan kan
icke av Riksdagen avgöras, förr än
konstitutionsutskottet däröver blivit hört, och någon
anmälan från Riksdagens sida enligt R. F.
§ 107 kan ej ske, om ej utskottet framställt
anmärkning. -1m-
Anmärkningsmemoriäl, se Decharge.
Anmärkningsmål,
Anmärkningsprocent, se Anmärkning.
Anna, ett räknemynt i Brittiska Indien
(= något över 11 öre). 1 anna indelas i 12
pie (se d. o.), 16 anna = 1 rupie (se d. o.).
Anna, enligt legenden jungfru Marias
moder. Gift med Joakim av Juda stam,
förblev A. under ett tjuguårigt äktenskap
barnlös. Makarna fingo då genom
änglauppen-barelser bebådelse om att ett barn skulle
S :ta Anna med Maria och Kristusbarnet. Träskulptur
i Vadstena klosterkyrka (omkr. 1427).
födas åt dem, och A. lovade, att detta barn
skulle invigas åt Guds tjänst. Barnet blev
Maria, Jesu moder. Legenden låter A. efter
Joakims död gifta sig med en man vid namn
Kleofas och, sedan även han dött, med
Salo-mas. Med Kleofas fick hon dottern Maria
Kleofas, sedermera gift med Alfeus och moder
till apostlarna Jakob d. y., Simon och Judas
Taddeus, med Salomas fick hon dottern Maria
Salome, sedermera gift med Sebedeus och
moder till apostlarna Jakob d. ä. och Johannes.
En syster till A., Sobe el. Esmeria, göres av
legenden till moder åt Elisabet, Johannes
dö-parens moder.
Legendkretsen om den heliga släkten
utbildades ganska tidigt. I medeltidens och
senare tiders konst framställas ofta scener ur
berättelsen om Joakim och A. Gruppbilder av
den heliga släkten äro ej heller ovanliga i den
senare medeltidens konst. Vanliga äro också
bilder av A. med Maria och Jesusbarnet;
sådana bilder (»S:ta Anna själv tredje»)
framställa gärna Maria som en späd flicka i
moderns knä, i sin ordning hållande Jesusbarnet
i knät. — A:s åminnelsedag är inom
romerskkatolska kyrkan 26 juli, inom den grekiska
25 juli och 9 dec. Ur legenden om A:s efter
en änglauppenbarelse upphörda sterilitet
framväxte efter sekellånga lärostrider 1854
dogmen om jungfru Marias obefläckade avlelse
(jfr M a r i a k u 11). — Litt.: Hirn, »Det
heliga skrinet» (1909).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
