Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Anrep, Johan Gabriel - Anrep, Karl Axel - Anrep-Nordin, Elisabet - Anrikning, Malmanrikning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1059
Anrep, K. A.—Anrikning
1060
Schematisk framställning av våtanrikning.
adels kalender» var icke blott den första i
sitt slag i Sverige utan ock en av de första
dylika handböcker
överhuvud samt har
senare varit förebild för
flera dylika utländska
kalendrar. Hans på
de ofta otillförlitliga
stamtavlorna i
Riddarhuset byggda
»Svenska adelns
ät-tartaflor» (4 bd, 1858
—64; register av O.
Bergström 1873) har
med alla sina brister
haft den största
betydelse för historikern
och genealogen. Märkas bör dessutom hans
»Svenska släktboken» (3 bd, 1871—82).
Anrep, Karl Axel, vitter förf. (1835—
97), broder till J. G. A. och revisor i
Telegrafstyrelsen 1869. Är känd som förf, till det
täcka folkskådespelet »Nerkingarna», spelat
även på senare tider (utg. 1872; 4:e uppl. 1916).
Anrep-Nordin, Elisabet, dövstum- o.
blindpedagog (f. 1857 21/4), brorsdotter till J. G.
o. K. A. A.; 1879
g. m.
dövstumskole-rektorn Fr. Nordin
(d. 1920). Avlade
telegrafist- och
döv-stumlärarinneexa-mina och blev 1878
dövstumlärarinna.
Med understöd av
Aug. Röhss
grundade hon 1886 i Skara
ett skolhem för
blinda dövstumma.
Detta, som 1892
förlädes till Vänersborg
(Drottning Sofias
stiftelse) och 1922 uppgått i en statens
vårdanstalt i Lund för blinda med komplicerat
lyte, har föreståtts av A. t. o. m. okt. 1923.
Anrikning, Malmanrikning, en
operation, varigenom det i en malm
förekommande malmmineralet avskiljes från de
ofyndiga bergarter (gråberget), varav
anrik-ningsmalmen i övrigt jaestår. Vid
anrikningen komma olika sätt till användning, vilka
betingas av framträdande fysiska egenskaper
hos malmmineralen. Så basera sig vissa
an-rikningsmetoder på malmmineralens relativt
höga egentliga vikt, andra på en del minerals
magnetiska egenskaper och åter andra därpå,
att många sulfidmineral ha stor
adhesions-förmåga till olje- och gasblåsor i vatten.
Till genomförande av anrikningsproceduren
finfördelas anrikningsgodset i krossapparater
— tuggare, valsverk, stampverk, kulkvarnar
och rörkvarnar (se dessa ord) — samt
klasseras i klasseringsapparater — plansiktar,
trumsiktar och spetslådor — i olika
kornstorlekar, vilka därefter var för sig under-
kastas en sättning eller sortering efter
egentlig vikt eller särskiljas på annat sätt.
Fin-krossningen drives icke längre, än som är
oundgängligen nödvändigt för avskiljande av
malmmineralen. Anrikningen sker antingen
på torr eller våt väg. För sorteringen
användas sättmaskiner, skakande eller
roterande bord och härdar samt
torranriknings-apparater. I sorteringsapparaterna avskiljas
de relativt lättare ofyndiga bergarterna ur
anrikningsgodset med tillhjälp av vatten
eller luft, varigenom malmmineralen anrikas.
I sättmaskinerna sker detta på följande
sätt: anrikningsgodset införes uppblandat
med vatten i ett uppåt öppet rum, försett
med en silbotten, varigenom vatten stötvis
pressas upp. De härvid uppkomna
uppåtstigande vattenstrålarna avskilja
bergartskor-nen och hålla dem delvis svävande, så att
Schematisk framställning av magnetisk anrikning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
