- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 1. A - Arcimboldus /
1103-1104

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antiokia (Syrien) - Antiokia (Pisidien) - Antiope - Antioquia (Colombia) - Antiparos - Antipassad - Antipater - Antipati - Antipatisk - Antipatros - Antipod - Antipyretika el. Antipyretiska medel - Antipyrin - Antirrhinum - Antisana - Antisemit - Antisemitism

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

1103

Antiokia—Antisemitism

1104

grekiska bildningen. Det var i A., som den
första hednakristna församlingen bildades och
namnet »kristen» (kristianos) uppstod. Från
A. utgingo Barnabas och Paulus oå sina
missionsresor. Enligt traditionen skall Petrus
en tid ha varit biskop i A. På kejsar
Theo-dosius’ tid utgjorde de kristna i A. ett
hundratusental. Staden var även säte för en
patriark. I närheten av A. levde Simeon
sty-liten (se S t y 1 i t e r), och blev begraven i A.
Mer än 30 synoder och konsilier höllos i A.,
de flesta med anledning av arianismen. Det
ryktbaraste konsiliet, som ägde rum 341 och
bevistades av nära ett hundratal biskopar och
av kejsar Konstantius personligen, godkände
de tre symbola. A. har givit namn åt den
antiokenska skolan (se d. o.). 635 övergick
A. i saracenernas händer men kom 968 åter
under Bysantium. 1084 erövrades det av
seldschukerna men intogs under korstågen av
de kristna 1098 och blev sedan huvudstad i
det av Bohemund av Tarent grundade
fursten-dömet A. 1268 erövrades och skövlades det av
muhammedanerna. Slutligen kom A. i
turkarnas händer 1516.

Antiokia, fordom stad i Pisidien, Mindre
Asien. Grundlädes av Seleukos Nikator till
minne av hans fader, Antiochos. Var under
romarna fri stad och koloniserades av
Au-gustus under namnet Caesarea (Antiochia
Caesarea). Aposteln Paulus besökte A. under
sin första missionsresa (Apg. 13: 14).

Anti’ope. l. Enligt Homeros dotter till den
beotiska flodguden Asopos, enligt andra
sägner till den tebanske konungen Nykteus. Hon
blev för sin skönhet våldtagen av Zeus, som
kom till henne i skepnad av en satyr, och
bortfördes sedan av konungen av Sikyon,
Epo-peus, ur vars våld hon befriades av Lykos,
broder till Nykteus. På hemvägen framfödde
A. i närheten av Eleutherai tvillingarna
Am-fion och Zethos, av vilka den förre enligt
sägnen var son till Zeus, den andre till Epopeus.
Båda kvarlämnades att uppfostras som herdar.
I Tebe utsattes A. för förföljelser av Dirke,
gemål till Nykteus’ broder Lykos. Hon tog
då sin tillflykt till Eleutherai i samma hus,
där sönerna levde som herdar, men upptäcktes
snart av Dirke, som befallde de unga männen
att binda A. vid hornen av en vild tjur.
Hemligheten med deras börd röjdes då, och de
verkställde i stället straffet på Dirke själv.
Till straff därför gjorde Dionysos, vars fester
Dirke alltid hade firat med stor iver, A.
vansinnig, men hon botades och blev g. m. Fokos
i Tithorea på berget Parnassos, där båda
senare fingo vila i en gemensam grav. Jfr
A m f i o n. — 2. En amason. Se T i p p o 1 y t e.

Antioquia [äntikåi’a el. äntiåu’kio], depart.
i v. Colombia, Sydamerika, kring floden
Cau-cas mellersta lopp. 59,180 kvkm, 823,226 inv.
(1918). I n. v. når A. Darienbukten.
Anderna stryka genom departementet, som
vattnas, förutom av Cauca, av Magdalena och
andra floder. Bergen äro skogklädda och rika

på guld, silver, platina, järn, kol, blyglans och
bergsalt. I A. odlas majs, kaffe, socker och
tobak. Huvudstad är Medellin.

Anti’paros, grekisk ö i Egeiska havet, en
av de mellersta Kykladerna (se d. o.). 45,s
kvkm, omkr. 750 inv.

Antipassäd, se Passadvindar.

Anti’pater, se Antipatros.

Antipati, motvilja. Motsatsen är sympati.

Antipätisk, som inger motvilja;
motbjudande, högst osympatisk, obehaglig.

Anti’patros (lat. Anti’pater), makedonisk
fältherre. Då Alexander tågade mot Asien
(334), fick A. i uppdrag att föra regeringen
i Makedonien samt övervaka ordningen i de
europeiska lydländerna, vilket han också
kraftigt gjorde. Efter hand inträdde dock
en förstämning i förhållandet mellan
konungen och A. Men då Alexander kort därefter
avled (323), värnade A. dennes europeiska
rike och slog vid Lamia de förenade grekerna,
som vid underrättelsen om konungens död
gripit till vapen. Han blev efter Perdikkas’
död (321) riksföreståndare över Alexanders
hela välde men dog redan 319.

Antipöd, »motfoting», »som har sina fötter
vända rakt emot en annans fötter». Två
varelser kallas antipoder, om de befinna sig på
två diamentralt motsatta punkter av jordytan.
Användes även om personer med inbördes
motsatta åsikter el. av helt olika läggning
och intressen. -—■ Om antipoder i botanisk
mening se Befruktning, växternas.

Äntipyrètika el. Antipyrètiska
medel, se Febermedel.

Antipyrin, temperaturnedsättande o.
smärtstillande medel, i sina verkningar liknande
antifebrin (se d. o.). A. är en bas, först
framställd av den tyske kemisten L. Knorr 1884.

Antirrhinum, se Lejongapsläktet.

Antisäna, vulkanisk bergstopp i Anderna
i Ecuador, s. ö. om Quito. 5,756 m ö. h.
Sedan 1728 har A. icke haft något utbrott.
Toppen är snöhöljd. På en höjd av 4,000 m
ö. h. ligger byn Tambo de A., en av världens
högst belägna bebodda platser. A. avbildas
på planschen vid art. Anderna.

Antisemit, judefiende. Se A n t i s e mitism.

Antisemiti’sm, en mot judarna fientlig,
religiös, politisk och social rörelse. Av judar
betraktas den gärna som ett atavistiskt
återupplivande av medeltidens judehat, medan de
antisemitiska ytterlighetsmännen vilja göra
den till en raskamp till skydd för den ariska
rasen och de ariska idealen emot det
semitiska framträngandet och
demoraliserande orientaliska åskådningar. En sådan
schematisk och generell karakteristik kan icke
anses hållbar, utan rörelsen är att förklara
ur en komplicerad samverkan av ekonomiska,
rasmässiga och nationella faktorer, och dess
första uppkomst står i samband med de
sociala förhållanden, som inträdde i följd av
judarnas emancipation i mitten av 1800-talet
(jfr Gh ett o. Judar).

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:11:31 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfda/0674.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free