Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Antisemitism - Antisemitismen i Ryssland och Rumänien - Antisemitismen i Österrike-Ungern - Antisemitismen i Frankrike
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1107
Antisemitism
1108
1881 till igångsättandet av de mest
upprörande judeförföljelser i Ryssland. Inom
några veckor var hela västra Ryssland från
Svarta havet till Östersjön rykande från
ruinerna av judiska hem. En mängd judiska
kvinnor skändades, hundratals män, kvinnor
och barn slaktades, och tiotusenden bragtes
till tiggarstaven. Tumult med mord och
brand ägde rum i icke mindre än 167 städer
och byar, däribland Warschau, Odessa och
Kiev. Dessa händelser framkallade i
England och på kontinenten talrika
indignations-möten. Genom de s. k. majlagarna 1882
gjordes judarna ytterligare blottställda för
förföljelse och godtycke. Judeförföljelserna, som
förnyades 1903—06 och kulminerade i ett
fullständigt slaktande i Odessa och Bialystok
(okt. 1905), föranledde en stark utvandring,
mest till England och Nordamerika.
Rumänien har varit det andra landet i
Europa, där en legaliserad antisemitism
förefun-nits. Den obilliga lagstiftningen mot judarna
har, liksom den allmänna oviljan, mindre haft
sin grund i religiös fanatism än i fruktan att
de, om de finge politiska och andra
rättigheter, småningom skulle lägga all jord under
sig. De förföljelser, för vilka judarna voro
utsatta, ledde 1902 till en stor utvandring.
Se vidare Rumänien, befolkning.
Antisemitismen i Österrike-Ungern. Här
inträngde antisemitismen nästan samtidigt
från norr och öster. 1881 anklagade A.
Roh-ling, romersk katolik och professor i
hebreiska i Prag, högtidligt inför högsta
domstolen judarna för att av sin lag vara bundna
att arbeta på icke judars moraliska och
fysiska ruin och erbjöd sig gå ed på att
ritualmord på kristna vore en hemlig lära hos
judarna. Delitzsch och andra framstående både
kristna och judiska orientalister blottade
förgäves Rohlings okunnighet och illvilja. 1882
togs försvinnandet av en kristen flicka i den
ungerska byn Tisza Eszlar till förevändning
för att kasta flera judar i fängelse och
igångsätta en mycket uppseendeväckande
rättegång för ritualmord. Men varken
förfalskning eller mened kunde förhindra, att
allmänna åklagaren frånföll sin talan och
domstolen — fastän delvis bestående av
antisemiter — enhälligt frikände alla fångarna.
Bakom antisemitismen i Österrike lågo
väsentligen partipolitiska motiv. Sedan 1867
hade de tysk-liberala haft makten; mot dem
sammanslöto sig kristliga socialister,
agrarer och radikala nationalister, och dessa
konsoliderade sig 1891 med furst Alois v.
Liechtenstein som partiledare och lyckades få 15
antisemiter invalda i riksrådet. Den ungerska
regeringens förslag om kyrkliga reformer och
om judarnas likställighet, som inföllo
samtidigt med Ahlwardts bullersamma agitation
i Tyskland, gåvo en stark fart åt
antisemitismen och förde en mängd klerikala över till
antisemiterna. Tillkomsten av Bänffys
liberala ministär i Ungern och dennas
fasthål
lande vid de kyrkliga reformförslagen
framkallade raseri och en ny agitation hos
klerikala och antisemiter samt även ingripande
från påvens sida, men de kyrkliga
reformförslagen genomfördes.
Däremot lyckades antisemiterna 1895 vinna
en betydande seger vid de municipala valen i
Wien, och motståndet från den nye
premiärministern, Badeni, samt upplösningen av det
nya stads rådet bidrogo endast till att vid ett
omval (1896) skaffa antisemiterna under
den nyvalde borgmästaren Karl Lueger (se
denne), som ersatt furst Liechtenstein som
partiledare, en ännu mer överväldigande
majoritet. Kejsaren måste slutligen ge vika,
och antisemiternas seger i Wien efterföljdes
av den icke mindre uppseendeväckande
erövringen av lantdagen i Nedre Österrike.
I Wien bibehöllo antisemiterna sitt välde
orubbat ända till 1908, men deras inflytande
i riksrådet avtog småningom, även om de
kristliga socialisterna 1907 genom sitt
förbund med de tysk-nationella partierna
lyckades vinna en betydande tillväxt.
Antisemitismen i Frankrike. I Frankrike
gjorde sig antisemitismen allvarligare känd
först 1882, då Paul Bontoux (se denne)
med tillhjälp av legitimister och klerikala
grundade »Union générale» och
proklamerade sin avsikt att tillintetgöra judarnas och
protestanternas finansiella monopol och i
stället grunda en katolsk och aristokratisk
plu-tokrati. Svindelföretagets sammanstörtande
1882 tillskrevs inom klerikala och
aristokratiska kretsar judiska manövrer. 1886 tog sig
antisemitismen ett våldsamt utbrott i
stridsskriften »La France juive» av E. Drumont (se
denne), som illustrerade den tyska
antisemitismens teorier med en »chronique scandaleuse»,
där judarnas fördärvliga inflytande på det
nationella livet utmålades i bjärta färger.
Boulangiströrelsen drog ock till sig
antisemiter. Men det var först efter
boulangistpar-tiets nederlag, som antisemitismen
framträdde som en politisk rörelse.
En av boulangismens skarpaste motståndare
hade varit den judiske politikern och
tidningsmannen Joseph Reinach (se denne). Han var
född och uppfostrad i Frankrike, men hans
fader och farbröder voro tyskar och hade i Paris
grundat ett stort bankföretag. Mot denne
Reinach som en förment lämplig
personifikation av det judiska väldet i Frankrike vände
sig de forna boulangisterna med stort raseri,
och markis de Morès ställde sig på Drumonts
sida. En antisemitisk liga bildades och blev
med rojalisternas bistånd organiserad över
hela Frankrike. Drumont grundade 1892 en
daglig antisemittidning, »La libre parole», och
en skara aristokratiska skrodörer med markis
de Morès och greve de Lamase i spetsen
började terrorisera judar och utmana dem på duell.
En serie artiklar i »Libre parole» mot judiska
officerare förde till ett flertal blodiga dueller.
Panamaskandalerna i slutet av 1882, i
vil
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
