Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apelblad, Jonas - Apeldoorn - Apelles - Apelrost - Apelryd - Apelsin - Apelsinodling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1141
Apeldoorn—Apelsinodling
1142
och »Bibliotheca illustris». A. gjorde sig även
känd genom resebeskrivningar från Pommern,
Brandenburg och Sachsen på 1750-talet.
A’peldoorn [-dårn], stad i Holland, prov.
Gelderland, 26 km n. om Arnhem; 50,536 inv.
(1922). Staden har ett fyrtiotal
pappersfabri-ker, som huvudsakligen arbeta för export på
Ost indien, textilfabriker m. m. I närheten
slottet Het Loo, kungl. sommarresidens.
ApeTles, det forntida Greklands ryktbaraste
målare, verksam under senare hälften av
300-talet f. Kr., härstammade från Kolofon och
synes ha haft sitt hemvist i Efesos. Han var
hovmålare hos Alexander den store, av vilken
A. målade talrika idealbilder som triumfator,
omgiven av gudagestalter eller själv bärande
blixten. Han gjorde även porträtt av
personer i konungens hov och stab, allegorier,
såsom den bekanta »Förtalet», djurbilder,
offerscener samt bilder till guda- och
hjältesagor, bland vilka den mest berömda var
en framställning av den ur havet
uppstigande Afrodite. Av hans arbeten är intet
bevarat, men av talrika omnämnanden i
antikens kritiska litteratur kan man bilda sig
en ganska klar föreställning om hans konst.
En utomordentlig förmåga att ge uttryck och
karaktär åt figurerna synes i förening med
ett spirituellt behag ha kännetecknat hans
arbeten. Hans stil var säkerligen mera
tecknande än koloristisk, men han synes dock
genom att söka vissa kontrastverkningar
mellan ljus och mörker ha berört ljusdunklets
problem. Under senantiken tillskrev man A.
flera avhandlingar om målarkonsten, av vilka
ingen är bevarad. — Till A. hänföras många
anekdoter och slagord. H. W-n.
Apelrost, se Gymnosporangium.
Apelryd, gård vid Båstad, skänkt till
Fred-rika-Bremer-förbundet genom donation av
Martina österberg (se denna) och avsedd till
en kvinnlig trädgårdsskola. Skolans
verksamhet började 1916.
Apelsin, se Apelsinodling och -träd.
Apelsinodling. Apelsinen härstammar,
liksom de flesta kulturformerna av citronsläktet
(se d. o.), från Sydostasien, möjligen Kina
(därav namnet apelsin, »äpple från Sina»), där
den liksom i Indien med säkerhet varit odlad
långt tillbaka i tiden. Härifrån spred sig
odlingen västerut och kom till Europa genom
portugiser 1458. Numera är apelsinträdet
t. o. m. förvildat över stora delar av det
tropiska och de subtropiska bältena. Såsom fallet
är med många andra frukter, synes
apelsinernas beskaffenhet bli bäst inom norra delen av
produktionsområdet. Detta har medverkat till
att apelsinodlingarna i Europa och Förenta
staterna ha förlagts så långt norrut, som det
ur ekonomisk synpunkt har varit möjligt. A:s
nordgräns går ej gärna över 40° n. br. En
alltför sträng frost är härvid bestämmande.
Endast i Europa med kombinerat »varmt»
inflytande från Medelhavet, Saharaöknen och
Atlantiska oceanen ligga de nordligaste
frukt
odlingarna på 45° n. br. Liksom vid
bananodlingen är det endast några ytterst små
områden av jordytan, som producera apelsiner i
särskilt stor skala. Dessa områden äro
givetvis de, vilka för avsättningen ställa sig
trans-portgeografiskt bäst.
Europas och därmed också världens
viktigaste apelsinodlande trakt är
Valencia-området i Spanien. Inom denna mycket
begränsade region, som vattnas av Jücarflo-
Produktionen av apelsiner och andra
Citrus-iruk-ter i Europa. Varje punkt betecknar en
genomsnittlig årsskörd av 4,000 ton.
den, odlas ungefär lika mycket apelsiner som
inom hela Nordamerika eller omkr. % av hela
världens produktion. Även på andra relativt
små områden inom s. ö. Spanien odlas mycket
apelsiner. De mest kända av dessa äro
trakterna kring M u r c i a och M ä 1 a g a, samtliga
belägna inom den torra delen av halvön. De
italienska apelsinodlingarna kunna lokaliseras
till följ, tre från varandra rätt väl skilda
områden: Ge nu aom rådet är av ringa
kommersiell betydelse men är av intresse därför,
att det är ett av de allra nordligaste. 44°
n. br. Neapelområdet sammanfaller i
stort sett med »Campagna felice».
Sicilianska området är koncentrerat till
ett relativt litet, triangulärt område omkring
Palermo på norra kusten av ön, det s. k. »Horn
of Gold». I regeln gäller, att
»Messinaapel-siner», en ofta använd benämning på ital.
apelsiner, mogna tidigare och därför också under
första delen av skördetiden äro sötare än
»Valencia» och »Murcia». — Av övriga odlingar
i medelhavsområdet äro endast de i Nordafrika
(Algeriet) och Mindre Asien av den vikt, att
de förtjäna här nämnas.
Efter de sydeuropeiska apelsinodlingarna
komma de nordamerikanska i främsta rummet.
Även om frukten från dessa senare områden
i mycket liten grad omsättes i den
internationella handeln, är dock produktionen avsevärd.
Avsättningsområdet är givetvis de
nordamerikanska industristaterna. Odlingarna gruppera
sig i två områden. Floridaområdet
omfattar mellersta delen av halvön Florida.
Kaliforniaområdet är ej så enhetligt
och sammanhängande som föregående område.
Det utgör huvudsakligen de med konst
bevattnade områdena i västra Amerika, särskilt de
västra och södra sluttningarna av Kustbergen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
