Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apokryfiska böcker, Apokryfer - Apolda - Apollinaris (källa) - apollinaris (biskop) - Apollinarisvatten - Apollini sacra - Apollo - Apollodoros - Apollodoros från Damaskus - Apollofjärilar - Apollon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11 55
A polda—Apollon
1156
gamle Testamente Apokryfer» (1920); Th.
Zahn, »Geschichte des neutestamentlichen
Kanons» (1888 ff.); Skat Hoffmeyer, »Den
apo-kryfe og pseudoepigrafe Literaturs Stilling til
Partidannelserne i den palest. Senjödendom»
(1918); Joh. Lindblom, »Kanon och
apokryfer» (1920); E. Eidem, »Vår svenska
bibel» (1923). A. G-w.
Apokryfiska böcker anknyta sig även till
N. T. De bestå av 1) evangelier (se d. o.),
2) brev, t. ex. Klemens’, Ignatius’ och
Polykar-pus’ brev; 3) läroskrifter, t. ex.
Barnabasbre-vet, Klemens’ s. k. andra brev (en homilia);
4) kyrkoordningar, t. ex. apostlarnas lära; 5)
apokalyptiska skrifter, t. ex. Petrus’
uppenbarelser, och 6) apostlalegender. Hithörande
skrifter äro samlade, övers, till ty. o.
kommenterade av E. Hennecke, »Neutestamentliche
Apokryphen» (1904) och »Handbuch zu den
neutestamentlichen Apokryphen» (s.å.). E.S-e.*
Apo’lda, stad i Thüringen, mellersta
Tyskland. 21,191 inv. (1919). A. är en av Tysklands
viktigaste fabriksorter för stickade varor;
färgerier och maskinfabriker.
Apollinäris, källa i preuss. prov. Rheinland,
i den på alkalisk-saliniska källor rika
Ahr-dalen, några km från Rhen; upptäckt 1853.
Dess vatten skiljer sig till sin
sammansättning föga från det i den närbelägna
brunns-och badorten Neuenahr. Det är likväl ej så
varmt som vattnet i Neuenahr utan blott omkr.
21°; används ej heller som hälsovatten utan
huvudsakligen som läskedryck (»bordsvatten»),
vartill det genom sin behagliga smak och
lagom starka kolsyrehalt väl lämpar sig.
Apollinarisvattnet, fabriksmässigt framställt,
innehåller i huvudsak per 100 kg 0,2 %
natriumbikarbonat, 0,03 % kalciumklorid, 0,04 %
magnesiumkarbonat samt 0,02 %
magnesium-klorid. Jfr Mineralvatten.
Apollinäris, kristlig lärd och sektstiftare
(d. omkr. 392), biskop i Laodicea omkr. 362—
375. Lärde, att Kristus väl haft kropp och
själ men att Kristi ande ersatts av den
gudomliga Logos. Den apollinaristiska läran
förkastades på det ekumeniska mötet i
Kon-stantinopel 381. A:s anhängare uppgingo
inom kort i monofysitismen eller återvände
till kyrkan. — Litt.: G. Voisin,
»L’apolli-narisme» (1901).
Apollinärisvatten, se Apollinäris, källa.
Apo’llini sacra, lat., »helgat åt Apollo», ett
vittert samfund i Uppsala, stiftat 1767 av
Bergklint, Kexel m. fl. och stående i förening
med »Utile dulci». Dess protokoll gå till 1779.
Apo’llo, se Apollon.
Apollodöros, berömd atensk målare,
verksam omkr. 400 f. Kr. Berättas ha varit
den förste, som förstod att återge spelet
mellan ljus och skugga.
Apollodöros från Damaskus, romersk
arkitekt. Anläde 98—117 e. Kr. det
storartade Forum Trajanum i Rom med den
väldiga, praktfullt utstyrda, femskeppiga
Ba-silica Ulpia, biblioteken, triumfbågen och
det av Hadrianus åt Trajanus vigda templet.
Sannolikt har han även byggt det nuvarande
Pantheon i Rom. A. utförde även den bro,
som Trajanus i Dacien lät slå över Donau.
Han föll sedermera i onåd, landsförvisades
och blev på Hadrianus’ befallning dödad 129.
Apollofjäril, Parnassius apollo.
Apollofjärilar kallas ett släkte d a g f j ä
r i 1 a r (se d. o.), Parna’ssius, tillhörande
familjen Papilionidae, vars arter särskilt
förekomma i bergstrakter. En art, Parnassius
apollo, är vår största svenska dagfjäril och
förekommer i bergiga trakter, särskilt utmed
ö. kusten, där den i vissa skärgårdstrakter är
mycket talrik. Samma art förekommer i
Alperna i Tyrolen, i Schwarzwald m. fl.
bergstrakter och har på dessa isolerade
lokaler utbildat lokalraser, som avvika från var
andra genom någon detalj i
teckningsmönst-ret på vingarna, vilket utgöres av svarta
fläckar på framvingarna och två par röda,
svartkantade fläckar med vit pupill på bak
vingarna. Till följd härav står arten så högt
i kurs hos insektssamlarna, att den på många
ställen är nästan utrotad. I. T-dh.
Apo’llon (lat. Apo’llo), en av Greklands
allra främsta gudar. Hans fullständiga namn
är Foibos (lat. Phoebus) Apollon. Apollon var
son till Zeus och Leto (se denna) och föddes
på ön Delos. Därifrån drog han till Delfi,
också kallat Pytho, dödade draken Pyton och
gjorde Delfis berömda orakel till sitt. Han
kallades på grund därav den pytiske.
Man berättade i Delfi, att han varje höst
beger sig till hyperboréerna, ett folk, som
bor i höga norden i saligt lugn och evigt
ljus. Från dem återkommer han om våren,
vid naturlivets återuppvaknande, buren av en
svan. Han var sin fader Zeus’ älsklingsson.
Men då Zeus dödat hans son Asklepios med
blixten, dödade A. i sin tur cykloperna, som
smitt Zeus’ blixt, och dömdes till straff
därför att valla hjordar hos konung Admetos i
Ferai. Jämväl skall han ha vaktat den
trojanske konungen Laomedons hjordar. I
trojanska kriget stod han städse på trojanernas
sida. Många forskare tro därför, att Apollon
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
