Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apollonios (matematiker) - Apollonios (Dyskolos, grammatiker) - Apollonios Rhodios (skald) - Apollonios från Tralles (bildhuggare) - Apollonios från Tyana (filosof) - Apollonios från Tyros (hjälte) - Apollos - Apologet - Apologetik - Apologi - Apologist - Apologistklass, Apologistskola - Apolysin - Apomagmatisk metamorfos - Apomixis - Apomorfin - Aponal - Aponeuros - Aponogeton
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1159
Apollonios—Aponogeton
1160
läggare av den s. k. projektiva geometrien.
— Från A. härröra de sedermera allmänt
använda benämningarna för de tre slagen av
kägelsnitt: ellips, parabel och hyperbel.
Apollonios, med binamnet Dyskolos
(»den knarrige»), grammatiker i Alexandria
i 2:a årh. e. Kr. A. var en flitig och starkt
systematiserande skriftställare. Han har bragt
antikens syntaktiska system till avslutning.
Apollonios R h o d i o s, episk skald och
grammatiker i Alexandria (senare hälften av
200-talet f. Kr.). Är en av den hellenistiska
periodens diktare, författare till ett epos om
argonauternas tåg (»Argonautika», i fyra
böcker), i vilket han sökte återuppliva den
homeriska tidens stora episka diktning. Det
utgavs med eng. övers, av R. C. Seaton 1912.
Apollonios från T r a 1 1 e s, grek,
bildhuggare (2: a årh. f. Kr.), som tillhörde den
ro-diska skolan. Utförde jämte brodern
Tau-riskos från Tralles den i synnerhet förr
berömda gruppen »Farnesiska tjuren» (se
Far-n e s i s k a konstverk) i Neapels museum.
Apollonios från Tyanai Kappadokien,
grekisk filosof och religiös reformator (l:a
årh. e. Kr.). Tillhörde nypytagoreiska
skolan (se d. o.) och verkade genom
predikningar och personligt föredöme för renare
gudstro och stränga seder. Han var djupt
initierad i guden Asklepios’ tjänst och
utförde underbara läkedomskurer. Efter sin
död vördades han som idealet av en vis och
helbrägdagörare, och hans bild fanns jämte
bilderna av Kristus, Abraham m. fl. i
Septi-mius Severus’ bönkammare. Filostratos (se
denne) har om honom författat en
romantiserad helgonhistoria (eng. övers. 1912). — Litt.:
G. R. S. Meade, »Apollonius of Tyana» (1901).
Apollonios från Tyros, hjälten i en
forn-grekisk roman, som blivit en av de
västerländska folkens mest omtyckta folksagor och
finnes översatt till nästan alla europeiska
Språk; ofta utg. på sv., tidigast 1633.
ApoTlos, aposteln Paulus’ medarbetare i
Efesos och Korint, en alexandrinsk jude, som
genom sin lärdom och vältalighet i hög grad
bidrog till kristendomens utbredning. Vad
$om om honom berättas i Apg. 18 giver
inblick i de olika utgångspunkter, från vilka
kristendomen blev till som en enhetlig
religion. Jfr vidare 1. Kor. 3. Han har på
mycket lösa grunder av Luther och andra efter
honom antagits vara förf, till Hebréerbrevet.
Apologet, »försvarare». Ordet användes
huvudsakligen om de första försvararna av
kristendomen gentemot hedendomen, men även
senare kallar man en kristendomens
systema-tiske försvarare apologet. Bland apologeterna
under 100—300-talen märkas Quadratus,
Ari-stides, Justinus Martyr, Tatianus, Hermias,
Minucius Felix, Tertullianus, Cyprianus och
Lactantius. Nya apologeter upnstodo senare
i Spanien, riktande sig framför allt mot de
judiska angreppen. Främst märkes av dessa
Isidorus av Sevilla (omkr. 600). De starka
anfall, som under 1700-talet av
»upplysningsfilosofien» riktades mot kristendomen,
framkallade talrika försvarare från kyrkligt håll.
En verkligt sammanhängande och fullständig
apologetik (se Apologi) ur
filosofisk-kristlig synpunkt åstadkoms först av
Schleier-macher i början av 1800-talet. Han blev
därigenom grundaren av apologetiken såsom en
modern teologisk vetenskap, som sedan vid
universiteten erhållit ställning vid sidan av
övriga teologiska discipliner.
Apologetik, se Apologi.
Apologi, muntligt eller skriftligt försvar.
Ordet användes särskilt för kristligt kyrkliga
skrifter, som avse att tillbakavisa anklagelser
mot kristendomen. Det systematiskt
vetenskapliga försvaret av kristendomen mot alla
slags angrepp kallas numera apologetik
(jfr Apologet).
I den klassiska litteraturen betecknas
Platons framställning av Sokrates’ försvarstal
inför sina domare ofta utan vidare som
»apologien» (se Platon). Om augsburgiska
bekännelsens försvar (apologi) se d. o.
Apologi’st, eg. räknelärare, lärare i den
genom skolordningen 1649 inrättade, med
trivialskolan förenade »skriv- och räkneklassen»
och sedan i den genom 1724 års skolordning
införda a.-k lassen, vilken var ett slags
realskola, som avsåg att meddela medborgerlig
bildning. A.-klasserna skildes genom
skolordningen 1820 från lärdomsskolorna, förvandlades till
särskilda a.-skolor och indrogos 1849.
Realskolorna äro deras moderna motsvarighet.
Apologistklass, Apologistskola, se
Apologist.
Äpolysin, smärtlindrande febermedel,
ci-trylmonofenetidid, ett gulvitt, syrligt
smakande pulver; står nära citrofen och
fenacetin (se dessa ord).
Apomagmätisk metamorfos, se Bergart
s-metamorfos.
Apomi’xis, se Fortplantning, växternas.
Apomorfin, C17H17NO2, bildas av morfin.
C17H19NO3, vid dess upphettning med
klor-vätesyra till 150° C. A. är färglöst,
svårlös-ligt i vatten, lättlösligt i alkohol, eter och
kloroform. Kloriden C17H17NO2 . H Cl är
kris-talliserbar samt lättlöslig i vatten och alkohol.
Användes som kräkmedel, varvid intagande
av en mycket liten dosis, 0,02—O,oe g, är
tillräckligt. E—t N—n.
Aponäl är ett milt sömnmedel
(karbamin-syreester av amylenhydrat) ; vita kristaller.
Aponeuros [-nevrä’s] betecknar i anatomien
platta, i kroppen utbredda senor. De
förekomma framför allt på bålen, där de såsom
andra senor bilda musklernas fortsättningar
och förmedla dessas fästen på skelettet.
Aponogeton, växtsläkte av fam.
Aponoge-tonaceae, som är besläktad med n a t e v ä
x-t e r och svaltingväxter. Samtliga arter
äro vattenväxter och förekomma i Afrika samt
tropiska Asien och Australien. Mycket
anmärkningsvärd är A. fenestralis (Ouvirandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
