Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aprikosträdet - April - A prima vista - A priori - A-pris - À prix fixe - À propos - Apropå - Apsider - Apsis el. Absid, Concha - Apscheron - Aptenodytes - Aptera - Aptering - Apterygota - Apteryx - Apuanska alperna - Apulien
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1187
April—Apulien
1188
Grenstycken med blommor och frukt av
aprikosträdet, Prunus armeniaca.
rar. — Aprikosen som handelsvara
härstammar däremot huvudsakligen från Förenta
staterna, i mindre mån från
medelhavsländerna och Östasien. I U. S. A. är odlingen så
gott som uteslutande lokaliserad till
Kalifornien, vilken stat producerar icke endast nog
för det egna landets konsumtion utan även
större delen av exportvaran. 1919
exporterade U. S. A. torkade aprikoser för något
över 30 mill. kr. och 1922 för nära 9 mill. kr.
— Även kärnorna ha funnit användning.
Aprikoskärnor från Mindre Asien äro i
våra dagar ett viktigt råmaterial för
tillverkningen av bittermandelolja och utgöra en
betydligt större artikel än kärnorna från
bittermandelträdet. Se även M a m m e a.
April, i nyare tider den fjärde (hos romarna
den andra) av årets månader, fick sitt namn
sannolikt därav, att jorden då »öppnar sig»
(aperire, lat., öppna) för att frambringa sina
alster. Dess svenska namn är g r ä s m
å-nad. På danska kallas den faaremaaned.
Dagarnas antal är 30. Det vanligen mycket
ostadiga vädret har givit upphov till
uttrycken aprilväder, aprillynne,
aprilsolsken o. dyl. — Bruket att narra april,
som är tämligen allmänt över hela Europa,
tros vara en kvarleva av en gammal hednisk
fest, som stod i samband med vårens återkomst.
A prfma vi’sta, it., musikterm, vid första
påseendet, spelning el. sång från bladet.
A priöri, term, som särskilt införts i det
filosofiska språkbruket av Kant, som med
kunskap a priori (apriorisk kunskap) förstod
en av erfarenheten oberoende kunskap, i
motsats mot aposteriorisk kunskap, som grundar
sig på erfarenheten. — I dagligt tal användes
termen om påståenden, som fällas utan
föregående prövning av erfarenheten. — Adj.:
Apriorisk. S-e.
A-pris, detsamma som enhetspris (se d. o.).
Ä prix fixe [a pri fiks], fr., till bestämt pris.
A propos [apråpå’], fr., se Apropå. —
Mal å propos, fr., olägligt, i otid.
Apropå, adv. och prep., i rätt tid, väl till
pass; med anledning av, på tal om;
tillfälligtvis, av en slump. — Apropå, subst., en
löst anknuten avvikelse från ämnet, lämplig
anknytning; ibl. ett infall el. en fråga.
Apsider, ändpunkterna av storaxeln i en
elliptisk komet- eller planetbana.
Peri-h e 1 i u m är närmast, a p h e 1 i u m längst
från solen. Sammanbindningslinjen mellan
perihelium och aphelium, som är ellipsens
storaxel, kallas apsidlinje.
A’psis el. Absid, även C o n c h a,
altar-nisch; den halvcylindriska med en
halvkupol övervälvda avslutningen av en
kyrkobyggnads mittskepp. Framför eller inom
själva a. står altaret. I korskyrkor äro
kors-armarna ofta ävenledes försedda med a. Den
var ursprungligen avsedd för biskoparnas
stol. A. leder sitt upphov från den romerska
basilikan (se d. o.). — Adj.: A p s i d i ä 1 el.
A b s i d i ä 1, halvcylindrisk.
A’pscheron, halvö på Kaspiska havets
västkust, i Aserbeidjan, se B a k u.
Aptenodytes, se P i n g v i n e r.
Aptéra, passa, foga, lämpa till, anbringa
vid; avpassa för.
Aptéring, se Avmätning.
Apterygöta, se U r i n s e k t e r.
Kivifågel från Nya Zeeland.
A’pteryx, ett hönslikt strutsfågelsläkte på
Nya Zeeland, med lång näbb och med
näsborrarna vid dess spets. Vingarna äro starkt
förkrympta. Benen äro mycket starka men
korta, baktån kort. En art av detta släkte
kallas av infödingarna k i v i, en annan r o
a-r o a. De äro nattliga fåglar, som om dagen
gömma sig i hålor, under trädstubbar,
trädrötter o. dyl. Först efter solens nedgång söka
de sin föda, som består av maskar, insekter,
insektlarver och frön. Släktet, som först
1812 blev känt i Europa, har blivit alltmer
sällsynt, allteftersom odlingen inträngt i Nya
Zeelands skogar. F. A. S.*
Apuänska alperna, berggrupp i n.
Apenninerna, Italien (Monte Pisanino, 1,946 m).
Apülien, it. Le Puglie, landskap i s. ö.
Italien mellan Adriatiska havet och Apenninerna.
Det omfattar såväl Italiens »sporre», halvön
Gargano, som dess »klack»; 19,109 kvkm,
2,344,314 inv. (1921). Längst i n. höjer sig
det isolerade kalkberget Gargano till 1,056 m.
I mellersta delen av A. utbreder sig en
vattenfattig kritplatå, Murgie, som vintertid lämnar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
