Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Apulien - Apure (flod) - Apure (stat) - Apurimac (flod) - Apurimac (departement) - Apus - Apus apus - Apyretisk - Apyrexi - Aqua - Aquadag - Aquae - Aquamanile - Aquamarin - À quatre och A quattro - Aqua vitae - Aquaviva, Claudio - Aquevialer - Aquifoliaceae el. Ilicineae
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1189
Apure—Aquifoliaceae
1190
bete åt tusentals får men om sommaren är
torr och öde. Mot havet sänker sig
platålandet småningom, och längs kusten går en
fruktbar landremsa med vidsträckta vingårdar och
olivlundar. I n. ligger invid havskusten en
rad saltsjöar, av vilka Lago di Lesina, Lago
di Varano och Lago di Salpi äro de största.
A:s största flod är Ofanto. På halvön mellan
Adriatiska havet och Tarantoviken odlas vete.
Andra jordbruksprodukter äro korn, majs,
linfrö, frukter och tobak samt något bomull och
silke. Salt utvinnes, och i Monte Gargano
bry-tes marmor. A:s flesta städer ligga vid
kusten ; bland dem märkas Bari, Barletta och
Brindisi, Gallipoli och Taranto, under
forntiden den förnämsta av grekernas kolonier i
Syditalien. Inne i landet ligga Foggia, Audria
och Lecce. — A. indelas i tre prov.: Bari delle
Puglie, Foggia och Lecce. — Romarna
för-stodo med A. blott n. delen av det nuv.
landskapet; den s., »klacken», kallade de Kalabrien.
Apu’re, flod i Venezuela, biflod fr. v. till
Orinoco. Upprinner på Cordillera de Mérida
vid gränsen till Colombia, flyter åt öster och
mottager bifloderna Guärico, Portuguesa,
Ca-nagua, Caparro m. fl. Längd 1,580 km, varav
1,400 km äro segelbara.
Apu’re, stat i v. Venezuela med gräns mot
Colombia i s.; 76,500 kvkm, 39,187 inv. (1921).
Låglänt och väl vattnat av Orinoco, Apure,
Meta, som delvis bildar gräns, och bifloder till
dessa. Huvudstad: San Fernando de Apure.
Apuri’mac, flod i Peru, källflod till Ucayali,
en av Amasonflodens bifloder. A. kommer
från Vilafrosjön i Peruanska Anderna, kallas
i sitt nedre lopp Ené, sedan Tambo. 5,250
km lång. Dess strida lopp och många
vattenfall göra den till stor del osegelbar.
Apuri’mac, depart. i Peru kring floden
Apu-rimacs övre lopp. 21,209 kvkm. 177,387 inv.
A. är till största delen ett platåland med
stora skogar och betesmarker. Landets produk-
ter äro kaffe,
socker, ris,
kakao och gummi.
Huvudstad är
Abancay.
Äpus, ett till
kräftdjuren
hörande släkte, av
ordn. b 1 a d
foti n g a r,
Phyl-lopoda. Släktet
utmärker sig
genom den stora,
mjuka sköld,som
betäcker hela
kroppen med
undantag av dess
bakersta ända.
Huvudet är
sammanväxt med
denna sköld och
har två
sammansatta ögon
Åpus cancrif ormis.
och ett oparigt mittöga. Djuret är försett
med 40—60 benpar. Hithörande former leva
i sötvattensgölar, som uttorka under
sommaren; då försvinna dessa kräftdjur stundom
för flera år för att åter uppträda i stora
massor, när polarna åter fyllts med vatten. Detta
förklaras därigenom, att äggen i den
uttorkade dyn kunna under mycket lång tid
bibehålla sin förmåga att utveckla sig. I Sverige
finnas tre arter av detta släkte. L-e.*
Äpus äpus, se T o r n s v a 1 a.
Apyrètisk, feberfri.
Apyrexl, feberfritt tillstånd.
A’qua, lat. (plur. aquae), förk. Aq., vatten;
beteckning för en del kemisk-farmaceutiska
beredningar, t. ex. a. destilläta, destillerat
vatten, a’quae aroma’ticae, aromatiska vatten,
innehållande en mindre mängd av någon
flyktig olja, såsom a. aura’ntii,
pomeransblom-vatten, a. me’nthae piperitae,
pepparmynt-vatten, a. ro’sae, rosenvatten, m. fl.
Aquadäg, se Grafit.
A’quae, lat. (sing. aqua), namn på flera
romerska städer med bad och mineralkällor,
t. ex. Aqwae allobrogum, nu Aix i Savojen,
Aquae mortuae, Aigues-Mortes, Aquae Sextiae,
Aix i Provence.
Aquamanlle, se A k v a m a n i 1 e.
Aquamarln, se A k v a m a r i n.
A quatre [aka’tr], fr., och A q u a 11 r o,
it., på fyra man hand. — Ä quatre mains
[akatromä’], fr., fyrhändigt pianospel. — A
quattro voci [a kcoa’trå våT/i], it., för fyra
röster, fyrstämmigt.
A’qua vltae, lat., »livsvatten», se Akvavit.
Aquavfva, Cl au di o, jesuitgeneral (1543—
1615). Se Jesuitorden.
Aqueviäler, vattenströmlinjer, på kartor
angivande den riktning, i vilken vatten där
fordom framströmmat.
Aquifoliaceae el. Ilicineae, en
huvudsakligen tropisk eller subtropisk växtfamilj,
bestående av träd eller
buskar. Bladen äro
spi-ralställda, oftast
läder-artade och
övervintrande, med små stipler.
Blommorna äro små, med
undersittande hylle, äga
4—5 nästan fria kron
blad, med dessa alterne
rande ståndare och 4—
flerrummigt fruktämne.
Frukten är stenfrukt
med 2 till många stenar.
Det största släktet är
Ilex. En art, k r i s
t-t o r n, Ilex aquifolium,
med tornkantade,
övervintrande blad och röda,
oätliga frukter, finnes å
Norges s. v. kuster; den
fanns fordom även i
Bohuslän. Bladen och
barken voro förr officinella.
Kristtorn, Ilex
aquifolium.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
