Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arabesk - Arabia felix - Arabia petraea - Arabidopsis - Arabien - Kuster och höjdförhållanden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1197
Arabia felix—Arabien (Kuster och höjdförhållanden)
1198
lat lineärt ytmönster som helst; för den äkta
arabesken har man därför på senare tid börjat
använda benämningen m o r e s k. H. W—n.
Ara’bia felix, se J e m e n.
Ara’bia peträea, se P e t r e i s k a Arabien.
Arabido’psis, se Backtravsläktet.
Arabien, inhemskt namn Djeziret el-’arab,
av turkar och perser kallat Arabistan, halvö i
s. v. Asien mellan Röda havet, Arabiska
havet och Persiska viken. Gränsen i n. dragés i
allmänhet från Akabaviken till Schatt
el-arabs mynning i en oregelbunden båge först i
nordöstlig riktning, därpå i sydöstlig. Ovisst
är om Hammada el. Syriska öknen skall
räknas till Arabien. A:s hela areal, Sinaihalvön
medräknad, uppskattas enligt den numera
vanligaste beräkningen till omkr. 3 mill. kvkm
med omkr. 4 mill. inv.
INNEHÅLL:
sp.
Kuster o.
höjdförhållanden ........... 1197
Wadier............. 1199
Geologi............ 1199
Klimat ............ 1200
Växtvärld.......... 1200
Djurvärld.......... 1200
Befolkning........ 1201
Näringar o. handel 1201
Vägar ............ 1202
Politisk indelning ... 1202
Upptäektshistoria ... 1202
Historia .........-... 1203
Kuster och höjdförhållanden. A:s kuster
äro tämligen fattiga på inskärningar och öar.
Röda havets kust kantas av korallrev. I s.
delen av Röda
havet märkes en
mängd små öar,
bland dem
gruppen Farsanöarna
och i Bab
el-mandeb den
vulkaniska ön
Pe-rim. Utanför
Omans s. ö. kust
ligga
Kuria-Mu-ria-öarna. I
Persiska viken ligga
A:s viktigaste
öar,
Bahreinöar-na, mellan Katif
och halvön
el-Katr.
A. är till
största delen en
högslätt om 1,000—
1,300 m höjd.
Mot kusterna
sänker den sig
terrassformigt
men stupar på
vissa ställen
brant ned i
havet. Längs v.
kusten går en
kedja av berg,
som nå upp till
3,000 m. Deras
högsta punkt,
Djebel Sabur i
s. v., är 3,006 m.
ö. därom reser
sig Djebel Harir 2,360 m och än längre åt
ö. Djebel Sahura 2,400 m. A:s viktigaste
vattendelare fortsätter från Jemens och Asirs
bergland norrut ö. om Hidjazbanan. I
sydöst höja sig Omans berg. Deras högsta
parti, Djebel Achdar, når 3,020 m. En smal,
sandig kustremsa, Tihama, går mellan
bergskedjan i v. och Röda havet. Längst i n. och s.
gå bergen likväl nästan ut i havet. A:s
bördigaste kuststräcka, Batina, finnes i Oman
längs Omanviken. Härifrån till Katif är kusten
låg och fläckvis odlad, från Katif till Schatt
el-arab stäpp, här och var avbruten av oaser.
Bördiga trakter påträffas längs kusten i
Hadramaut och längre in i landet i Jemen, där
ett nästan oavbrutet bördigt land sträcker sig
från Adens bakland norrut till Asir och
Hid-jaz’ gräns. I Hidjaz finnas små odlade
områden i sänkor och wadibäddar mellan Mecka
och wadi Hamd, n. därom endast Chaibar- och
Teimaoaserna. Det inre A. uppfylles till
största delen av öken eller stäpp. Ruba el-Chali
(»det tomma rummet») i s. är den ödsligaste
av A:s alla ökentrakter, helt och hållet i
saknad av växtlighet. Dess v. del benämnes
el-Ahkaf. Ruba el-Chali sammanbindes med den
stora öknen i n., Nefud, genom Dahna eller
Lilla Nefud, som uppfyller östra delen av
Arab i en
S kala. 1:30 irolL
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
