Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arabien - Djurvärld - Befolkning - Näringar och handel - Vägar - Politisk indelning - Upptäcktshistoria
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1201
Arabien (Befolkning—Upptäcktshistoria)
1202
delen av halvön faller inom den etiopiska
regionen, medan den norra tillhör
medelhavsområdet av den holarktiska regionens
pale-arktiska del. Rend.
Befolkning. A. bebos huvudsakligen av
araber (se d. o.). I det inre finnes ett stort
antal negerslavar. Judar äro spridda över hela
landet och hinduer i hamnstäderna. Araberna
äro muhammedaner och tillhöra i det inre av
landet vahhabiternas sekt.
Näringar och handel. A:s huvudnäring är
får- och kamelavel och i vissa trakter
uppfödande av hästar. Asir och Jemen äro de
bäst gynnade delarna av A. De största
fårhjordarna finnas likväl i n. delen av det inre,
där beduinerna driva sina hjordar från en
betesmark till en annan. Den förträffligaste
rasen återfinnes i Djebel Schammar. Talrikast
förekommer fettsvansfåret. Åsnor uppfödas i
Hidjaz, Jemen och Nedjd. Hasa och Mecka
äro kända för sina vita åsnor. Främst står
kamelskötseln i Oman. Handeln med
kameler har dock sin medelpunkt i Damaskus, enär
större kapital icke kunna samlas inom själva
A. Getavel förekommer i stor utsträckning i
Oman. Hästaveln har sitt huvudsäte i Nedjd.
Nötboskap hålles mera sparsamt,
huvudsakligen i kusttrakterna, framför allt i Hadramaut.
Av fårens, getternas eller kornas mjölk
till-redes en sorts smör, ghi, som utgör en viktig
artikel i det arabiska hushållet. Hudar och
skinn, i första hand får- och getskinn, ha de
senare åren överflyglat kaffe såsom
exportvara. Honung framställes huvudsakligen i s.
A. och exporteras. Dadlar utgöra arabernas
huvudföda, och dadelpalmen växer överallt,
där konstbevattning gör det möjligt. De
största områdena för dadelkultur äro
Medina-oasen, Bischadalen i Asir, Batinakuststräckan
i Oman och området innanför staden Aden.
Kaffe odlas i Jemen, kaffebuskens andra
hemland, samt i Asir och Adenprotektoratet.
Gummi kommer mest från Asir och Aden. Av
sädesslag odlas i A. hirs, majs och något vete
och havre. I ringa utsträckning förekomma
även ris, sesam, tobak, indigo, bomull,
sockerrör, senna och frukt. Rosor odlas i Taif och
destilleras i Mecka. Jorden brukas på det
mest primitiva sätt. Tröskmaskiner äro
okända och endast fyra kvarnar finnas i hela A.
Fiske bedrives vid alla kuster men har
nästan endast lokal betydelse. I Oman saltas
fisken in för att skickas till det inre av A.
Pärlfisket är däremot av stor betydelse och
bedrives i Persiska viken. Pärlbankarna
sägas vara 217 och pärlbåtarnas antal 5,000.
Mineraltillgångarna äro i A. ringa, endast
salt har ekonomisk betydelse. Järn finnes vid
Persiska viken och i Jemen och petroleum på
Farsanöarna. A:s export omfattar
huvudsakligen pärlor, dadlar, kaffe, hudar, skinn, salt
och gummi. Utförseln uppgick 1913—14 till ett
värde av omkr. 6 mill. pd st. (omkr. 110 mill.
kr.) och gick över hamnarna Aden, Maskat.
Manarna. Kuweit. Hudeida och Djidda. Im
porten uppgick s. å. till omkr. 7 mill. pd st.
(omkr. 125 mill. kr.) och omfattade
livsförnödenheter, textilier, framför allt
bomullsvaror, husgerådssaker m. m. Utrikeshandeln
ligger huvudsakligen i händerna på hinduer.
Utom nämnda hamnar märkas de heliga
städerna Medina och Mecka, A:s största stad, i
Hidjaz, Sana och Mocka i Jemen, Hufuf i
el-Hasa, Hail i Djebel Schammar, Bereida och
Rijad i Nedjd.
Vägar. A. har en järnväg, Hidjazbanau (se
d. o.), från Maan på syriska gränsen till
Medina. I militärt syfte har i s. v. A. en ung.
30 km lång järnväg byggts från Aden till
Lahedj. Kommunikationslederna till och
genom A. utgöras i övrigt huvudsakligen av
karavanvägar. Viktiga sådana gå från Syrien
över Djof el-Amr till Hail-Bereida-Rijad och
från Zubeir i Mesopotamien till Rijad. Från
Mesopotamien föra ytterligare fyra vägar till
Rijad, varifrån väg leder till Mecka.
Pilgrimerna från Syrien använda oftast
Hidjazba-nan. Av vägar till Mecka går den egyptiska
pilgrimsvägen utmed kusten eller över
Medina, numera föga använd. De största
pilgrimsskarorna taga vägen från Djidda till
Mecka. Även vägarna mellan Aden, Sana och
Hudeida i s. A. äro flitigt anlitade. I Oman
utgå flera vägar från Maskat. Från s. kusten
av Persiska viken går en karavanväg till
Hufuf, varifrån Kuweit uppnås över Katif.
Från Hufuf leder en väg till Rijad. Genom
Ruba el-Chali gå inga mera kända
karavanvägar. E. L—r.
Politisk indelning. A. omfattar följ, politiskt
mer el. mindre skarpt avgränsade områden:
kvkm inv.
Konungariket Hidjaz.. 440,000 900,000
Imamatet J e m e n...... 190,000 1,000,000
Sultanatet Oman ........ 195.000 500,000
» Kuweit....!
Emiratet Nedjd o. Hasa
» Djebel Scham- /2,131.000 1,800,000
mar ...............
Asir ...................J
Brittiska protektoratet
Aden .................... 23,000 100,000
Upptäcktshistoria. Utforskandet av A. har
mött stora svårigheter, särskilt på grund av
folkets fanatism. Till de tidigare
upptäcktsresandena hör tysken Karsten Niebuhr, 1761—
64, som åtföljdes av svensken P. Forskål.
Schweizaren J. L. Burckhardt var den förste
europé, som lyckades intränga i de heliga
städerna Medina och Mecka (1828). Finländaren
G. A. Wallin genomreste halvön i hela dess
bredd 1848 och engelsmannen W. G. Palgrave
1862. På 1890-talet genomreste svensken C.
Landberg Arabien. 1908—09 och 1910
företog bömaren Alois Musil resor i norra A.
Dansken B. Raunkiær färdades 1912 på
kamelrygg från Kuweit genom Zilfi, Bereida och
Rijad till Hufuf. 1913—14 genomreste
engelske kaotenen Shakespear halvön från
Kuweit över Rijad—Bereida—Djof el-Amr till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
