Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aragonien - Historia - Aragonit - Aragua - Araguaya (Rio Grande) - Araisch, El- el. Larache - Arakan - Arakan-Yoma - Araktjejev, Aleksej Andrejevitj
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1219
Aragonit—Arakt jejev
1220
av Ebro, som inom landskapet mottager
bifloderna Gällego och Cinca-Segre från n., Jalön
med Jiloca och Guadalope från s. I
bergstrakterna växa ofantliga skogar av ek, gran
och bok, och längs floderna utbreda sig
bördiga dalar, framför allt vid Ebro. Här växa
säd, hampa, vin och frukt i stor ymnighet.
En viktig produkt är merinofårets ull. A:s
industri omfattar klädes- och sidenfabrikation.
Historia. A. var under medeltiden ett
självständigt spanskt rike. Det ledde sitt ursprung
från några småstater i Aragöns floddal i n.,
som grundats av västgöter, vilka flytt undan
den arabiska erövringen av spanska halvön
(711). Ett par av dessa småriken kom under
konungarna av Navarra och överlämnades av
Sancho den store till hans oäkta son Ramiro,
vilken 1035 antog titeln »konung av
Arago-nien». Under ständiga strider med araberna
utvidgades det av hans efterträdare. Alfonso I
gjorde Zaragoza till huvudstad (1118). 1162
förenades A., genom gifte mellan furstehusen,
med Katalonien. 1238 erövrades Valencia.
Regentätten var därjämte tidtals i besittning
av Sardinien och Sicilien. Då Ferdinand den
katolske 1469 förmälde sig med Isabella,
arv-tagerska till Kastilien, förbereddes därigenom
A:s och Kastiliens förening till konungariket
Spanien. Denna förening kom till stånd
under deras dotterson Karl I (V). A. är det
bland Europas riken, som tidigast framträdde
som konstitutionell monarki, och konungens
makt blev tidigt inskränkt genom en riksdag,
cortes, vari världsliga och andliga länsherrar
samt ombud för A:s städer deltogo.
Ständerna tillvunno sig med tiden stort
inflytande och bevarade sina privilegier även efter
föreningen med Kastilien (1516) samt gingo
förlustiga dessa först efter spanska
tron-följdskriget (1701—13). Den sista riksdagen
i A. hölls 1720.
Aragonit, ett av kalciumkarbonat, CaCOs,
bestående mineral. A. förekommer i naturen
dels såsom fritt utbildade kristaller, t. ex. tills,
m. svavel vid Girgenti på Sicilien (se bilden),
dels såsom sinterbildning (se d. o.), t. ex. s. k.
järnblomma, eller i form av små kulor, s. k.
ärtsten. Karlsbader sprudelsten, som
likaledes består av a., är en avsättning ur de
varma källorna därstädes. A. ingår även i
en del organismers skal och skelettbildningar.
— A:s kristaller tillhöra det rombiska
systemet. Samma kemiska sammansättning, ehuru
annan kristallform, har kalkspat (se d. o.).
Aragua [ara’gcoa], stat i n. Venezuela,
sträcker sig i n. till Karibiska havet. 5,850
kvkm; 95,902 inv. (1921). A. är fruktbart
och hälsosamt. Huvudstad är Maracay.
Araguaya forogcoajo], i sitt övre lopp kallad
Rio Grand e, flod i Brasilien, Tocantins’
största biflod. Rinner upp på Sierra Cayapö,
flyter åt n. och bildar gräns mellan de
brasilianska staterna Goyaz och Matto Grosso.
Inflyter i Tocantins vid Säo Joäo. Viktigast
bland dess bifloder är Rio das Mortes. Flodens
längd är omkr. 2,500 km. Segelbar 1,000 km.
Araisch, E 1 - A. el. L a r a c h e, stad i
Spanska Marocko vid Atlanten; 70 km s. om
Tanger; omkr. 10,000 inv. (1920). Märkliga
fenieiska ruiner efter det gamla Lixus.
Arakän, en smal landsträcka i Bortre
Indien utmed ö. kusten av Bengaliska viken.
A. utgör en division i britt. Burma. 48,000
kvkm, 909,246 inv. (1921). Genom
Arakan-Yomabergen skiljes det från det inre Burma.
Nederbörden är utomordentligt rik och
klimatet osunt. Stora urskogar lämna teakträ till
utförsel. A. har en betydande risproduktion;
dessutom odlas indigo, peppar, sockerrör.
Huvudstad Akjab, vid kusten. Massan av
befolkningen utgöres av arakaneser el. mugs, till
språk, härkomst och utseende närbesläktade
med burmanerna. De flesta av dem äro
buddhister. A. utgjorde till 1784 ett eget rike
men uppgick sedan i Burma, som 1826
avträdde det till Brittiska Indien.
Arakän-Yoma, bergskedja i britt, prov.
Burma. Högsta toppen, Blue mountain, 2,164 m.
Araktje’jev, Aleksej Andrejevitj,
greve, rysk general (1769—1834). Vann som ung
officer stor ynnest hos dåv. storfursten Paul,
vilken efter sin tronbestigning 1796 gjorde
honom till kommendant i Petersburg och
uppdrog åt honom att omorganisera hären, som
under Katarina II :s sista tid hade råkat i
upplösning. A:s hänsynslösa stränghet vid
uppdragets genomförande ådrog honom ett
allmänt hat, som slutligen mäktade störta honom
i kejsarens ynnest. Han hade dock
dessförinnan blivit upphöjd till greve. Återkallad av
Alexander I, blev han generalinspektör för
artilleriet, som genom hans reformer blev i stånd
att göra sig verksamt gällande i de följande
Aragonitkristaller.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
