Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarförsäkringskommittén - Arbetarförsäkringsråd - Arbetarinstitut
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1235
Arbetarförsäkringsråd—Arbetarinstitut
1236
som, efter att ha utarbetat två promemorior
om arbetarförsäkring i Frankrike, Tyskland
och Österrike, 1888—89 avgav utlåtande och
förslag jämte betänkande, vidare översikt av
lagstiftningen rörande arbetarförsäkring i
åtskilliga främmande länder och statistiska
undersökningar (rörande olycksfall i arbete,
arbetstid, hygieniska förhållanden och
skyddsåtgärder i fabriker m. m.). 1891—93 arbetade
den s. k. nya arbetarförsäkring
s-kommittén.
Arbetarförsäkringsråd, se Försäkring
s-r å d.
Arbetarinstitut, benämning på
läroanstalter, i vilka åt män och kvinnor av alla
samhällsklasser — särskilt åt dem, som saknat en
högre undervisning under uppväxtåren —
Stockholms arbetarinstitut.
meddelas undervisning i form av
populärvetenskapliga föreläsningar (se d. o.), ordnade
i systematiska kurser, tillgängliga mot en
synnerligen låg avgift och förlagda till tider,
då yrkesarbetet för dagen vanligen upphört.
Det första arbetarinstitutet stiftades i
Stockholm 1880 på initiativ av dr A. Nyström
(se denne), som till maj 1908 var dess
föreståndare. Han efterträddes då av prof.
Knut Kjellberg (se denne). Vid dennes
frånfälle 1921 blev skriftställaren Torsten
Fogelqvist (se denne) föreståndare. 1922
avsade han sig uppdraget och efterträddes av
prof. T. Odhner (se denne).
I jan. 1894 inflyttade institutet i eget hus
(Klara norra kyrkogata n:r 8), som förutom
bibliotekslokal inrymmer en föreläsningssal
med 480 platser. Undervisningen har til)
syfte främjandet av allmäntmänsklig odling
och allmäntmedborgerlig uppfattning men
avser icke egentliga yrkesstudier.
Föreläsningarna fortgå dagligen från mitten av
september till mitten av april (till ett antal
av 150 å 200 om året). De ämnen, som
avhandlas, äro matematik, astronomi,
meteorologi, fysik, kemi, anatomi och fysiologi jämte
sjukdoms- och hälsolära, allmän hälsovård,
naturalhistoria, statskunskap, ekonomi,
jord-och folkbeskrivning, svensk historia, allmän
kulturhistoria, psykologi, religionsvetenskap,
litteraturhistoria och konsthistoria. För
varje ämne disponeras en veckodag; alla
dessa ämnen föredragas dock ej årligen, utan
somliga växla; en del kurser pågå hela
läsåret, en del blott endera terminen.
Ähörar-antalet har växlat under olika år och vid
olika kurser. För att popularisera den högre
musiken har institutet även anordnat
folkkonserter, som varit livligt besökta. Institutets
årliga inkomster utgöras av inträdesavgifter vid
föreläsningarna, årsavgifter av
föreningsmedlemmar (se nedan) samt understöd av stat
och kommun. Rikliga gåvor från enskilda ha
tidigare under årens lopp kommit institutet
till del. Statsanslag erhölls första gången år
1881 och utgår f. n. med 2,400 kr. Från
Stockholms stad utgår årsunderstöd från 1883,
numera med 12,000 kr. För att värna om
institutets bestånd stiftades 1883
Arbetar-institutsföreningen, som består av
100 medlemmar, hälften arbetare; föreningen
utser styrelse och föreståndare, vilka leda
institutets verksamhet. Föreningens nuva
rande stadgar äro av 1915.
Efter förebilden av Stockholms arbetar
institut, som 1895 efterföljdes av Södermalms
arbetarinstitut, ha liknande anstalter av
större eller mindre omfattning upprättats på
andra ställen i landet. Somliga benämnas
efter stockholmsförebilden arbetarinstitut
(anstalter med detta namn finnas f. n. på 22
platser), andra föreläsningsföreningar,
föreläs-ningsanstalter o. dyl., alla med uppgift att
omhänderha de på resp, orter med
statsunderstöd anordnade populärvetenskapliga före
läsningarna.
Efter mönstret av Stockholms
arbetarinstitut har i Norge stiftats en mängd
»arbei-derakademier», den första i Kristiania 1885.
De kallas numera »folkeakademier». Dylika
finnas f. n. till ett antal av 190, däribland
många på landsbygden.
Finlands första arbetarinstitut
öppnades i Tammerfors 1899. F. n. finnas utom i
Tammerfors arbetarinstitut i Vasa
(svensk-och finskspråkig avd.); Uleåborg, Äbo
(svensk-och finskspråkig avd.); Viborg, Hälsingfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
