Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarinstitut - Arbetarkammare - Arbetarkoloni - Arbetarkommun - Arbetarlagstiftning - Arbetarmarseljäsen - Arbetarnes bildningsförbund (A. B. F.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1237
Arbetarkammare—Arbetarnes bildningsförbund
1238
svensk- och finskspråkigt) ; Kuopio,
Björneborg; Jakobstad (svensk- och finskspråkigt) ;
Hangö (svenskspråkigt); Billnäs’ och Fiskars
bruks arbetarinstitut (svenskspråkigt).
I Danmark finnes ej direkt
motsvarighet till a. men en del undervisningsanstalter,
som fylla liknande uppgifter, t. ex.
Studenter-samfundets aftonundervisning för arbetare,
»Arbejdernes Læseselskab»,
»Folkuniversitets-foreningen», och under de senaste åren har
man inom arbetarpartiet ock verkat för
upprättande av arbetarhögskolor.
Arbetarkammare, intresserepresentation för
arbetare (jfr Arbetarbörs), i motsats till
s. k. arbetskammare (se A r b e t s r åd),
är en inrättning, som varit ifrågasatt särskilt
i Österrike redan 1848 och sedan uppfattades
som en naturlig motsvarighet till
intresserepresentationerna för arbetsgivarna. I
Österrike antogs 1920 en lag om arbetarkammare,
var och en bestående av minst 30, högst 100
medlemmar (sedermera höjt till 130),
uppdelade i två sektioner, en för
förvaltningspersonal och en för arbetare, valda för en tid av
5 år distriktsvis. Rum har sedermera beretts
även för tjänstemän och arbetare vid
kom-munikationsverk. E. F. K. S-n.*
Arbetarkoloni, på landet belägen anstalt,
där man enligt grundsatsen »arbete i stället
för allmosa» bereder arbete och lämnar ett
tillfälligt hem åt arbetslösa personer. Efter
några försök i Frankrike och Holland i
början av 1800-talet vann systemet framgång,
först då den kände filantropen F. von
Bodel-schwingh vid Bielefeld 1882 grundade
arbetar-kolonien Wilhelmsdorf. Efter hand har i
Tyskland uppstått ett 30-tal sådana kolonier med
omkr. 3,500 platser för arbetslösa män.
Hänsyn får ej tagas till de inträdessökandes
föregående liv; frigivna fångar mottagas med
beredvillighet. Jordbruksarbete är den
huvudsakliga sysselsättningen. Samtliga tyska
anstalter av detta slag ha sammanslutit sig till
ett »centralförbund för arbetarkolonier». —
Även för arbetslösa kvinnor finnes i
Tyskland ett tiotal liknande anstalter, den första
öppnad 1882 i Elberfeld. — I samband med
kolonierna har man på sina håll inrättat
alkoholisthem ävensom s. k. hemkolonier
(Hei-matskolonien), med möjlighet i de senare för
de bästa arbetarna att bli upptagna som
bofasta (jfr Åkerbrukskolonier,
särskilt frälsningsarmens). — Arbetarkolonier,
mer eller mindre liknande de tyska, finnas
i Holland och Frankrike och även bl. a. i
Belgien, Schweiz och England. — I vårt land
finns ingen direkt motsvarighet till
arbetar-kolonierna (jämför dock Arbetshem).
Litt.: »Der Wanderer» (tidskrift), skrifter av
G. Berthold, särskilt dennes artikel i
»Hand-wörterbuch der Staatswissenschaften» (1898),
samt »Hem och anstalter för lösdrivare» av
G. H. v. Koch (1907). (G. H. v. K.)
Arbetarkommun kallas svenska
socialdemokratiska arbetarpartiets lokala organisation
för tillvaratagandet av arbetarklassens
intressen vid kommunala och politiska val samt
övriga samhällsangelägenheter på den ort,
som omfattar dess verksamhetsområde.
Anslutning till partiet sker genom
arbetarkommunen för såväl fackliga och politiska
föreningar som enskilda personer. Antal
arbetarkommuner f. n. omkr. 1,200. Medlemsantal
vid 1922 års slut 131,898 och f. n. (hösten
1923) något högre el. omkr. 140,000. K. Lj-g.
Arbetarlagstiftning,seA
rbetarskydds-lagstiftning och Socialpolitik.
Arbetarmarseljäsen, de tyska
socialdemokraternas stridssång (»Wohlan, wer Recht
und Wahrheit achtet»), diktad av Jakob
Audorf på den franska marseljäsens melodi.
Sjöngs f. ggn vid Lassalles begravning 1865.
Den sjunges i översättning (»Nu upp till
kamp för frihet, bröder») även i Sverige.
Arbetarnes bildningsförbund (A. B. F.), som
bildades 1912, har till ändamål att organisera
biblioteks- och föreläsningsverksamheten inom
arbetarvärlden, att förmedla bokinköp och
föreläsningar samt att utdela anslag till
studiecirklar och föreläsningskurser. Förbundet
utgör en sammanslutning av 20 fackliga,
politiska, kooperativa och kulturella
riksorganisationer inom den svenska arbetarrörelsen.
Då bland dessa organisationer även ingår
Landsorganisationen med sina 33 fackförbund,
ha sålunda 53 sv. riksorganisationer ställt sig
stödjande bakom förbundets verksamhet.
Medlemsantalet i de anslutna organisationerna
uppgick 1922 till 798,083.
A. B. F:s styrelse utgöres av dess
»representantskap», bestående av representanter,
utsedda av de olika organisationerna.
Repre-sentantskapet (f. n. 26 personer) utser inom
sig ett verkställande utskott på 4 personer.
Ordf, i representantskapet och
verkställande utskottet är f. d. statsrådet R. Sandler.
De löpande angelägenheterna skötas av en
centralbyrå, sedan hösten 1923 förlagd till
Stockholm. Dessutom finnes en särskild
före-läsningsnämnd. Verksamheten inom de olika
distrikten skötes av särskilda
distriktsinstruk-törer (1922 till ett antal av 27). Från hösten
1922 utger förbundet en egen tidning, »A. B. F.
— Tidning för Arbetarnes bildningsförbund».
Tyngdpunkten av förbundets arbete är
numera förlagd till de olika lokalavdelningarna,
»arbetarnas bildningsråd», som organisera de
olika platsernas biblioteks-, studiecirkel- och
föreläsningsverksamhet. 1922 hade förbundet
en organiserad bildningsverksamhet på 670
platser. Antalet aktiva
studiecirkelmedlemmar var 19,060, antalet låntagare i
biblioteken 33,609 och antalet deltagare i
före-ningskurserna 36,951. De anslutna
riksorganisationernas bidrag till A. B. F:s verksamhet
uppgingo till kr. 45,158: 46. Dessutom
uppbär A. B. F. anslag av såväl stat och
landsting som kommuner, arbetsåret 1921—22 resp,
kr. 58,500, kr. 24,442:32 och kr. 39,389:59.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
