Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetarnes bildningsförbund (A. B. F.) - Arbetarnes ring - Arbetarombud - Arbetarpensionering - Arbetarråd - Arbetarrörelsen - Arbetarrörelsens arkiv - Arbetarsekretariat - Arbetarsemester
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1239
Arbetarnes ring—Arbetarsemester
1240
Det för arbetsåret 1922—23 uppgjorda
statförslaget balanserar å kr. 245,000.
Arbetarnes ring, namn på åtskilliga
arbetarföreningar för åvägabringande av
kooperativ självhjälpsverksamhet, vilka på initiativ
av grosshandlaren L. O. Smith bildades 1883
o. följ, år i Stockholm och många andra
svenska städer samt även några norska. De mer
eller mindre vidlyftiga planerna visade sig
emellertid omöjliga att genomföra, och
samtliga dessa »ringar» upplöstes efter en kort
tillvaro; det bankinstitut, Arbetareringens
bank, som inrättades i Stockholm, urspr. för
att stödja arbetarringarnas ekonomiska
verksamhet, fortlevde med vanlig
bankverksamhet till 1917, då det uppgick i ett annat
bankinstitut.
Arbetarombud. För att bereda
yrkesinspektionen medverkan från arbetarnas sida
lämnas i lagen om arbetarskydd vissa
bestämmelser rörande arbetarombud. Om sådana ombud
utsetts och anmälan därom gjorts hos
arbetsgivaren, åligger det denne att vid inspektion
å arbetsstället underrätta
inspektionsförrätta-ren om ombudens befintlighet och dessa om
inspektionsförrättarens närvaro å
arbetsstället. Inspektionsförrättaren är sedan pliktig
att bereda ombuden tillfälle framföra
arbetarnas önskemål beträffande arbetets säkerhet
eller sundhet. Arbetarombud ha ej hittills
blivit utsedda å något större antal arbetsställen
men förekomma inom en del mer betydande
företag. A. M.
Arbetarpensioneriag, se Invaliditets-,
Olycksfalls- och
Ålderdoms-försäkring.
Arbetarråd (ryska sovje’t rabo’tjich) har
huvudsakligen utvecklat sig i Ryssland,
ehuru tillstymmelser till liknande företeelse även
påträffas i andra länder. De ryska
industriarbetarna rekryterades till större delen från
bönderna, vilka i sina byar voro vana vid
bykommunism. Allteftersom den ryska
storindustrien tillväxte, fick Ryssland ett talrikt
stadsproletariat, kommet direkt från
landsbygden. Dessa arbetare voro vana vid att
byns ekonomiska angelägenheter sköttes av
valda byäldste. Det var för dem naturligt,
att arbetarna i industrien finge
bestämmanderätt vid fabrikernas skötsel. Övriga länders
fackföreningar strävade huvudsakligen efter
att höja arbetarnas lönevillkor. De ryska
arbetarorganisationerna strävade även efter
avgörande inflytande på fabrikernas ledning.
Under revolterna 1904—05 bildades
fabriks-kommittéer av arbetare med ett högsta
centralråd (sovje’t rabo’tjich deputatov). En av
ledarna var Trotskij. Revolternas
undertryckande hämmade rörelsens utveckling, men
den fortlevde dock i tysthet. Den i mars 1917
genomförda revolutionen var till väsentlig
del arbetarrådens verk. De undanträngde ock
snart regeringsmaktens nominella innehavare,
dumans exekutivkommitté, från allt
inflytande. — Under ledning av georgiern Tsjcheidze
(se denne) bildades liknande råd bland
soldater och matroser. Byarnas äldste ersattes
av radikala byråd. På detta sätt fick
Ryssland arbetar-, soldat- och bonderåd, och 16
juni 1917 hölls i Petrograd den första
allryska rådskongressen. I samtliga råd blevo
snart bolsjevikerna (se B o 1 s j e v i sm) de
ledande, och sedan de 7 nov. s. å. bemäktigat
sig den politiska makten, benämnes denna
styrelseform, uppbyggd på arbetar-,
bonde-och soldatråd, rådsrepublik (sovjetrepublik).
Från Ryssland har rörelsen spritt sig till
övriga länder, särskilt till Tyskland,
Österrike och Ungern. Vid revolutionerna i dessa
länder okt.—nov. 1918 voro soldat- och
arbetarråden mycket verksamma, men försöken
att på åtskilliga orter, såsom i München,
Bremen och Braunschweig, införa rådsrepublik
efter ryskt mönster slogos genast ned. I Ungern
höll sig rådsrepubliken från mars till aug.
1919. Se vidare nämnda länders historia samt
art. Bonderåd, Soldatråd. Tecken till
bildandet av dylika råd i Skandinavien ha
yppat sig. men förutsättningarna för deras
tillväxt saknades. ö.
Arbetarrörelsen i S v e r i g e, se A r b e t a
r-frågan, Arbetarföreningar,
Fackföreningsrörelsen, Landsorganisationen, Socialdemokrati,
Svenska arbetareförbundet. Ang.
arbetarrörelsen i utlandet hänvisas till de olika
arbetarorganisationernas namn, exempelvis i
detta band Amerikanska
arbetarförbundet och Arbetets r i d d
a-r e, till art. Arbetarbörs samt till
framställningen av arbetarrörelsen och dess
organisationer i de olika länderna.
Arbetarrörelsens arkiv, Stockholm, har till
huvudsaklig uppgift att samla och bevara alla
trycksaker och skrivna handlingar, som på
ett eller annat sätt beröra den svenska
arbetarrörelsen, såväl den fackliga som den
politiska. Arkivet, som tillkommit på initiativ
av dr O. Borge, vilken hela tiden varit dess
föreståndare, öppnades 1 nov. 1903 såsom en
avdelning av Stockholms arbetarbibliotek
men övertogs 1906 av Sveriges
socialdemokratiska arbetarparti och Landsorganisatio
nen i Sverige gemensamt samt förvaltas av
en arkivnämnd på tre personer. Det omfattar
två huvudavdelningar: en arkivavdelning,
uppdelad i en svensk och en utländsk
avdelning, samt en biblioteksavdelning. Utgifterna
för år 1922 uppgingo till 12,449,85 kr.
Arbetarsekretariat kallas vissa byråer, upp
rättade av fackföreningar i några länder,
särskilt i Tysklands större städer, avsedda att
ge upplysningar och råd åt arbetarna. Jfr ock
Arbe t sstatistik och Socialpolitik.
Arbetarsemester, årligen återkommande
ledighet för arbetare med helt eller delvis
bibehållen avlöning. Förlägges, där hela
driften får vila, i Sverige ofta till
midsommarhelgen samt omfattar 3—20 dagar, vanligen
dock omkring en vecka. I regel torde en viss
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
