Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsfördelning - Arbetsförening - Arbetsförmedling
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1253
Arbetsförening—Arbetsförmedling
1254
inom detaljhandeln, en rörelse i motsatt
riktning kunnat spåras (varuhus). Samma
företeelser möter på vetenskapens område.
Vetenskapens fält uppdelas i specialiteter,
läkarvetenskapen i anatomi, fysiologi, patologi
m. m., och inom var och en av dessa senare
har så gott som varje forskare sin specialitet.
I själva verket känner historien ingen
kulturperiod med en så långt driven
arbetsfördelning som vår. Under medeltiden var en
viss grad av arbetsfördelning genomförd
mellan de olika yrkena eller skråna. Men inom
varje yrke skulle gesällen lära känna alla
grenar och sidor av verksamheten och så
utbilda sig till mästare. Likaledes var
vetenskapen då ännu jämförelsevis outvecklad och
kunde i sin helhet överskådas av en enda
person, vilket med specialiseringen blivit omöjligt.
Tydligt är, att såsom arbetsfördelningen nu
genomförts, är den ett villkor för hela den
moderna kulturen. Av dess betydelse har
Adam Smith givit en åskådlig skildring i
början av sitt berömda arbete »The wealth
of nations» (1776), där han som
utgångspunkt för sin framställning lämnar en
redogörelse för arbetsförhållandena inom
knapp-nålstillverkningen. sådan den då för tiden
bedrevs, och som visar, att arbetsfördelningen
åstadkommer en utomordentlig ökning i
arbetsprodukten. Genom metodiskt utförd
fördelning av arbetet på olika bänder kunde 10
arbetare i en verkstad, som Smith besökte,
ehuru illa försedda med maskiner, framställa
48,000 nålar om dagen: sålunda kunde varje
arbetare anses ha tillverkat 4.800 nålar, men
om varje arbetare arbetat ensam och utan att
ha speciellt utbildat sig för sitt yrke, hade
han säkerligen icke kunnat åstadkomma 20
nålar om dagen. Ehuru detta exempel nu är
föråldrat, då knappnålar numera förfärdigas
med maskiner, har det sin fulla giltighet
såsom belysande arbetsfördelningens betydelse i
det moderna samhället. Å andra sidan må man
ej för sig fördöl ia nackdelarna, för vilka även
Smith hade önnen blick och som bestå i den
ensidiga utbildningen vid en sysselsättning,
som ger föga tillfälle till harmonisk
utveckling av de mänskliga förmögenheterna och i
det starka beroendet mellan de enskilda
individerna och verksamhetsgrenarna o. s. v.
Man kan f. ö. tala om två olika slag av
arbetsfördelning: personlig, mellan olika
personer å samma plats (fabrik, verkstad),
samt geografisk el. territoriell,
mellan personer, sysselsatta å olika platser
inom skilda delar av ett land el. av världen.
Litt.: Bücher, »Die Entstehung der
Volks-wirtschaft» (2 bd; I, 14 :e o. 15 :e uppl. 1920;
II, 5:e o. 6:e uppl. 1921); G. Schmoller,
»Grundriss der allgemeinen
Volkswirtschafts-lehre» (1923). Jfr Arbetsledning.
Arbetsförening kallas vissa
välgörenhetsföreningar i Stockholm och några andra städer,
som avse att bereda arbetsförtjänst åt fattiga
kvinnor. Varje territoriell församling i
Stock
holm har sin arbetsförening, ledd av en av
församlingens »skyddsfruar». Föreningarna i
Stockholm förfoga över avsevärda tillgångar
(behållning den 1 okt. 1922 kr. 195,888,54,
oberäknat värdet av materialier och persedlar).
Ha kommunalt understöd (1923 kr. 5,500 årl.
från Fattigvårdsnämnden). Likartade med de
i Stockholm verksamma föreningarna äro
Sveriges landsbygds
arbetsförening samt i vissa städer befintliga
fruntimmers-, skydds- och understödsföreningar.
Arbetsförmedling. Omflyttningen på
arbetsmarknaden har alltsedan skråväsendets
dagar mestadels försiggått genom s. k. om
skådning, d. v. s. den arbetsledige arbetaren
går från arbetsplats till arbetsplats på en
ort och efterhör arbete. Sedermera uppkom
även bruket att annonsera i tidningspressen
Men även enskilda ha genom affärsmässig
platsförmedling sökt bringa arbetsgivare och
arbetare i kontakt med varandra. Till följd
av de missbruk, som ofta vidlåda denna
verksamhet, ha dessa s. k. privata
kommissionä-rer undantagits från näringsfriheten och
rättigheten att idka sådan rörelse i regel gjorts
beroende av särskilt tillstånd från statlig
myndighets sida. I Sverige måste ansökan
om sådan rättighet ingivas till länsstyrelse
(i Stockholm Överståthållarämbetet), och
verksamheten är underställd de lokala
polismyndigheternas och Socialstyrelsens kontroll.
Förening, som kostnadsfritt förmedlar platser
åt sina medlemmar, är dock icke underkastad
dessa bestämmelser.
Under slutet av 1880-talet grundade
kommuner i Schweiz och s. Tyskland offentliga
arbetsförmedlingskontor, där förmedlingen
var kostnadsfri och omfattade allt slags
arbete; styrelsen var paritetiskt sammansatt,
d. v. s. med lika många arbetsgivare som
arbetare och en opartisk ordförande. Denna
institution vann hastigt insteg i allt flera
kulturländer. Är 1902 upprättades för
Sveriges vidkommande den första
arbetsförmed-lingsanstalten i Hälsingborg. Numera finnas
136 sådana kommunala
arbetsförmedlingskontor, sammanhållna under länsanstalter och
tillsammans bildande Sveriges
offentliga arbetsförmedling under ledning
och kontroll av Socialstyrelsen. Sedan 1906
utgår statsbidrag (200,000 kr. 1922) enligt
vissa grunder till den offentliga
arbetsförmedlingen. Denna har gått snabbt framåt,
så att de senaste åren 170,000 ä 200,000
platser tillsatts årligen, bland vilka en
betydande del gällt arbetares anställning på
annan ort än uppehållsorten. Denna interlokala
arbetsförmedling har väsentligt underlättats
därigenom, att särskilda medel av staten
anvisats för att förminska medellösa
arbetssökandes resekostnader. Den offentliga
arbetsförmedlingen strävar att giva
arbetsmarknaden en central, börsmässig
organisation och är oumbärlig för arbetslöshetens
bekämpande, i den mån denna är beroende av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
