Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsförmedling - Arbetsförtjänst - Arbetsgivare - Arbetsgivareförening
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1255
Arbetsförtjänst—Arbetsgivareförening
1256
ojämnheter mellan tillgång och efterfrågan
på arbetskraft inom olika delar av landet. Se
även Arbetarbörs,
Arbetarkommun, Arbetskammar e, Sociala
rådet och Socialstyrelsen. — Litt.: »Den
offentliga arbetsförmedlingen i Sverige 1902—
1912» (i Sveriges off. statistik, serien
»Socialstatistik») samt årsredogörelser i Sociala
meddelanden 1914 ff. O. Jrt.
Arbetsförtjänst. Varje myndig man el.
kvinna, gift såväl som ogift, råder själv över vad
han (hon) såsom lön för arbete förvärvar.
Dylik rätt äger däremot icke omyndig, förr än
han fyllt 15 år, då han äger efter
gottfin-uande köpa för sin lön och göra vad han vill
med det köpta. Han får dock icke skuldsätta
sig och icke avyttra en genom eget arbete
möjligen förvärvad fastighet. Mot utmätning
är arbetsförtjänst skyddad, till dess den får
hos arbetsgivaren lyftas, och även sedan i den
mån den erfordras för nödigt underhåll åt
arbetaren och hans familj till nästa förfallodag.
Avlöning kan på förordnande av
utmätnings-myndighet innehållas hos arbetsgivaren till
betalning av utdömt eller avtalat
underhållsbidrag eller förfallna utskylder (s. k. i n f ö
r-sel; se d. o.). —1m—
Arbetsgivare kallas den, som mot avtalad
arbetslön (se d. o.) tager en annan person
och dennes arbetsförmåga i sin tjänst,
särskilt när det gäller regelmässig användning
av arbetaren i den ekonomiska produktionen.
Från arbetarhåll användes ofta härför
beteckningen »arbetsköpare». A. kan vara en
juridisk person (ett aktiebolag), representerad
av en driftledare (direktör), vilken i så fall
uppträder gentemot arbetaren som a. I den
moderna, kapitalistiskt organiserade
produktionen är det a., som representerar kapitalet.
Arbetsgivareförening, sammanslutning
mellan ett större antal arbetsgivare för att
tillvarataga deras samfällda intressen gentemot
arbetarnas fackorganisationer. En arbets*
givareförening kan avse att omfatta antingen
alla arbetsgivare inom ett helt land eller ett
större område eller ock endast arbetsgivare
inom någon speciell yrkesgren eller en lokal
grupp av arbetsgivare. Sedan arbetarnas
fackföreningsrörelse tagit fart, ha
arbetsgivareföreningar bildats i de flesta industriländer
vid olika tidpunkter och efter mycket
växlande principer. Den nationella omfattningen för
sammanslutning av landets alla
arbetsgivare har med särskild styrka gjort sig
gällande i de nordiska länderna, Sverige, Norge,
Danmark. Finland. Enhetliga organisationer
ha vidare kommit till stånd exempelvis i
Tyskland. Österrike, Italien. Tjeckoslovakien,
Schweiz, under det yrkesförbundskaraktären
i regel varit förhärskande i England och
Frankrike, där dock även centrala
arbetsgivareföreningar finnas. Gemen
samhetsintres-set vid de internationella arbetskonferenserna
(se Arbetarskyddslagstiftning)
har vidare givit upphov åt en i n t er n a t i o-
nell arbetsgivareförening med
säte i Bryssel.
Efter ett par resultatlösa försök omkring
sekelskiftet bildades i Sverigei sept. 1902
under intryck av den s. k. politiska
storstrejken i maj s. å. den första allmänna
arbetsgivareföreningen, Svenska
arbetsgivareföreningen, som motvikt mot
arbe-taraktioner av facklig och politisk art.
Föreningen har under sin starka tillväxt dragit
inom sin sfär det ena stora yrkesförbundet
efter det andra. Bl. a. ha två förbund av
utpräglad yrkeskaraktär, som tillkommo
ungefär samtidigt med föreningen, nämligen
Sveriges verkstadsförening och
Centrala arbetsgivareförbundet,
införlivats med föreningen, det senare efter
omorganisation i flera yrkesförbund.
Svenska arbetsgivareföreningen omfattade
den 31 dec. 1921 41 yrkesförbund och 1
orts-förbund med ett sammanlagt medlemsantal av
3.306 arbetsgivare (»delägare»), sysselsättande
292,865 arbetare. Delägarna avgiva
förbindelse å en garantisumma, som i vissa fall får
användas till föreningens utgifter eller
tillgripas för delägare ådömt skadestånd för
brott mot föreningens stadgar. Detta
ansvarighetsbelopp utgjorde 31 dec. 1921
sammanlagt 60,463,600 kr. På grund av depressionen
och arbetslösheten voro dessa tal 31 dec. 1922
betydligt reducerade. Antalet yrkesförbund
var 39, ortförbund 1. Delägarantalet var
2,658, arbetarantalet 217,806 och
garantibeloppet 43.679.200 kr.
Svenska arbetsgivareföreningen har enligt
sina stadgar till ändamål: att befrämja
samverkan mellan arbetsgivare för
tillvaratagandet av gemensamma intressen; att
sammansluta arbetsgivare och organisationer av
dylika till ett enhetligt och fast förbund; att
befordra bildandet av yrkes- och, där så
finnes lämpligt, ortsförbund mellan arbetsgivare
inom föreningen; att bistå arbetsgivare eller
förbund av dylika vid tvister, uppkomna
mellan dem och deras arbetare eller deras
organisationer; samt att lämna delägare i
föreningen ersättning för skada genom strejk
eller lockout. Föreningens ledning handhaves
av en styrelse, i vilken föreningens
verkställande direktör och två andre-direktörer äro
självskrivna ledamöter, samt av bland
delägarna valda fullmäktige, som äga
beslutanderätt i vissa viktiga frågor, särskilt
angående proklamation av mera utsträckt
lockout. Enligt stadgarna äger ingen
delägare rätt att ingå kollektivavtal med sina
arbetare eller deras organisationer utan
föreningens samtycke. Stadgarnas mycket
omdebatterade paragraf 23 bestämmer, att intet
kollektivavtal skall godkännas, som icke
innehåller bestämmelsen, att arbetsgivaren utan
intrång från arbetarorganisationers sida »har
rätt att fritt antaga och avskeda arbeta ye, att
leda och fördela arbetet och att begagna
arbetare från vilken förening som helst samt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
