Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsgivareförening - Arbetshem - Arbetshem för blinda - Arbetshus - Arbetshygien - Arbetshäst - Arbetsinrättning - Arbetsinställelse
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1257
Arbetshem—Arbetsinställelse
1258
arbetare, stående utanför förening».
Föreningen har genomdrivit denna fordran vid
konflikter dels 1907, dels 1908 (vid hamnarna).
Av stor betydelse var föreningens verksamhet
och organisation vid 1909 års storstrejk.
Föreningen har upprättat en vetenskapligt
lagd statistik över arbetslönerna och utgiver
sedan år 1908 ett eget organ, »Industria»,
utkommande 26 gånger om året.
Svenska arbetsgivareföreningen omfattar
så gott som hela landets storindustri och dess
organiserade medelstora och mindre industri.
Även hantverket har i viss omfattning
anslutits till densamma. Utom dess område stå,
förutom vissa hantverksorganisationer,
jordbrukets arbetsgivareorganisation, Svenska
lantarbetsgivarnas
centralförening, de enskilda järnvägarnas,
Svenska järnvägarnas
arbetsgivare-för n i n g, redarnas, Sveriges
redareförening, samt
Tidningsutgivare-föreningens arbetsgivaresektion.
I arbetsgivarefrågor av samfälld betydelse är
emellertid även med lantarbetsgivare och
redare etablerat ett samarbete i »De svenska
arbetsgivareföreningarnas förtroenderåd».
Mellan Sveriges, Norges,
Danmarks och Finlands
arbetsgivareföreningar råder ett förtroligt samarbete,
utövat dels av ett permanent utskott, dels å
de allmänna nordiska arbetsgivaremötena;
det åttonde ägde rum i Stockholm 1923. De
nordiska föreningarna ha även, år 1921,
upprättat ett gemensamt generalsekretariat i
Bryssel för att följa den internationella
socialpolitiska verksamheten. Ax. B.
Arbetshem, sådana anstalter, som
landstingen enligt 1918 års fattigvårdslag, § 33, äro
skyldiga att före 1 jan. 1929 inrätta. De avse
att mottaga dels försörjningspliktiga
personer, som ej fullgöra sina skyldigheter, dels
sådana behövande, i någon mån arbetsföra
men störande personer, som ej lämpligen
kunna emottagas å kommunernas
ålderdomshem. Även torde i dessa hem komma att
intagas personer, som förfallit till lösdriveri
och bettleri och därför överlämnats till
fattigvården. Genom dessa kategoriers
omhändertagande i särskild anstalt vinnes dels att
denna kan anordnas med särskild hänsyn till
de intagna (med avseende på arbetets
anordnande, disciplinbestämmelser o. s. v.), dels att
ålderdomshemmen befrias från svårhanterliga
personer, varigenom ock större frihet kan
ernås för de å ålderdomshem intagna.
Arbetshemmen äro avsedda för såväl män
som kvinnor, ehuru dessa ej få intagas i
samma hem, såvida ej för dem finnas fullständigt
skilda avdelningar. Staten lämnar bidrag
såväl till uppförandet av arbetshem som till
deras driftkostnader. Fastställandet av plan för
arbetshem sker av K. m:t, och hemmen stå
under tillsyn av statens fattigvårdsinspektör.
I regel torde hemmen komma att förläggas
till landet och viktigaste sysselsättningen bli
jordbruks- och skogsarbete. Som korrektiv
mot rymning och dåligt uppförande gives
möjlighet att ådöma tvångsarbete. Hemmen
kunna ordnas antingen av ett visst landsting
eller stad, som ej deltager i landsting, eller
ock kunna två eller flera landsting
sammansluta sig för anordnande av gemensamt hem.
Förberedelser äro vidtagna i samtliga län för
upprättande av arbetshem, och sept. 1923
invigdes Sveriges första arbetshem, Långmora i
Husby socken, Kopparbergs län. Stockholms
stad äger provisoriskt arbetshem för män.
Enligt överenskommelse mellan Stockholms stads
fattigvårdsnämnd och K. F. U. K:s i
Stockholm centralstyrelse år 1923 disponerar
sagda fattigvårdsnämnd samtliga platser i det
i Norrtälje av K. F. U. K. i Stockholm
upprättade arbetshemmet Emaus (för kvinnor).
Ledningen av hemmets angelägenheter utövas
av en av styrelsen för K. F. U. K:s i
Stockholm centralförening utsedd styrelse,
bestående av 7 kvinnliga ledamöter med 2
suppleanter. Utförlig redogörelse för hur
arbetshemmen tänkts bli ordnade lämnas i
»Förhandlingarna vid K. Socialdepartementets
konferens d. 18—19 okt. 1920». Om arbetshem för
sinnesslöa se S i n n e s s 1 ö a. G. H. v. K.
Arbetshem för blinda avse att åt
arbets-dugliga blinda, särskilt sådana, som ej böra
eller ej ha tillfälle att bilda familj, bereda
möjlighet att få njuta hemlivets glädje
tillsammans med likalottade. Verkstadsplats,
arbetsmaterial, bostad och vad eljest livets
nödtorft kräver lämnas gratis eller för så
ringa pris, att den i hemmet intagne bör
kunna betala det med inkomsten av sitt
arbete. Sådana hem äro flerstädes upprättade
av blindinstitut, men de läggas ej gärna på
skolans område. I Sverige kom det första till
stånd i Stockholm 1870 och var avsett för
män. Det har sedermera övergått till en
öppen verkstad, vilken numera äges av De
blindas förening (se d. o.). Hantverkshemmet
för blinda kvinnor i Stockholm (1902) och
Blindhemmet i Nynäshamn (1906, också för
kvinnor) äro vårt lands enda. G. Å.
Arbetshus, äldre benämning å
fattigvårds-anstalt, som har till uppgift att bereda de
intagna arbete. Den största inrättningen av
detta slag är Stockholms stads
arbetsinrättning med plats för 1,400 personer. Antalet
»arbetshus» beräknas uppgå till 30 med plats
för 5.844 personer. Jfr Arbetshem. Om
arbetshus (eng. workhouse) i England se
Fattigvård. G. H. v. K.
Arbetshygien, se Yrkeshygien.
Arbetshäst-typen kännetecknas av stor,
djup, bred, väl sluten bål med kort, bred rygg,
långt, brett, vanligen något stupande och
kluvet kors med fyllig muskulatur, avrundad
manke och bred, muskulös hals, låga och grova
extremiteter och tämligen stora hovar.
Arbetsinrättning, se Arbetshus och
Fattigvård.
Arbetsinställelse, se L o c k o u t och Strejk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
