Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetsintensitet - Arbetskammare - Arbetskoloni - Arbetskonferensen, Internationella - Arbetsledning, »rationell arbetsledning»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1259
Arbetsintensitet—Arbetsledning
1260
Arbetsintensitet, den mängd av arbete eller
energi, som en arbetare per tidsenhet
nedlägger i en viss sysselsättning. Dess
ekonomiska verkan tar sig uttryck i
arbetseffekti-viteten, som anger den av en arbetare med
viss intensitet per tidsenhet producerade
varumängden. Hithörande frågor ha under
senare tid varit föremål för ingående studier
särskilt i samband med problemen om
arbetslönens och de olika löneformernas samt den
förkortade arbetstidens inverkan härå.
Rörande de nyare strävandena att genom
metodiska undersökningar och arbetsanordningar
m. m. höja arbetseffektiviteten se
Arbetsledning och Organisation.
Arbetskammare, se Arbetarkammare
och Arbetsråd.
Arbetskoloni, se Arbetarkoloni.
Arbetskonferensen, Internationella,
se Arbetarskyddslagstiftning.
Arbetsledning, »rationell
arbetsled-n i n g», är det svenska namnet på en rörelse,
som — börjad och utvecklad inom den
amerikanska industrien under benämning
scienti-fic management — har till mål att på
industriföretags driftförhållanden tillämpa exakta
vetenskapliga metoder.
Den vetenskapligt rationella
arbetsledningen har till upphovsman amerikanen F.
W. Taylor (1856—1915). De principer han
ur industriell och social synpunkt uppställt
för den industriella arbetsledningen kallas i
dagligt tal för »Taylorsystemet». Taylor
anger själv huvudmålen för sitt system vara
att samtidigt tillförsäkra såväl arbetsgivaren
som arbetaren det största och varaktigaste
välstånd, att låta varje människa utvecklas
till sin största produktionsförmåga, så att hon
blir i stånd att till dess högsta fulländning
driva det arbete, för vilket hon av naturen är
bäst lämpad, och slutligen också att om möjligt
åt henne bör tilldelas just den sortens arbete.
För sådant ändamål vill Taylor, att
arbets-ledarna för varje arbetsdetalj skola utveckla
ett system, en vetenskaplig metod, som
ersätter den gamla »på-en-höft»-metoden; att de
skola efter ett rationellt studium systematiskt
utvälja sina arbetare samt undervisa och
utbilda dem till högsta effektivitet; att genom
intimt vänskapligt samarbete mellan
arbetsledningen och arbetarna säkerhet skall
skapas för att de rationella grundsatserna
efterlevas och missljud avlägsnas; samt slutligen
att ansvaret för att maximiproduktionen
uppnås skall läggas lika mycket på
arbetsledningens initiativ och åtgärder som på arbetarnas.
Under det att vid Taylorsystemets
till-lämpning största vikt ursprungligen lades på
tids- och rörelsestudierna för uppnående av
högsta arbetseffekt inom vissa arbetsgrenar,
har den rationella arbetsledningen under
senare år blivit mera vittfamnande och kan nu
anses omfatta följande huvudstycken:
1. Den inre organisationen genomarbetas
så. att en bestämd och god ordning blir
rå
dande inom och mellan de olika kontoren och
byråerna, därvid särskild vikt ligger på, att
var och en genom utfärdade
instruktioner får veta sin befogenhet och sina
skyldigheter, att all rapportföring och
order-g i v n i n g blir exakt och pålitlig samt att
all bokföring göres så riktig och
detaljerad, att exakta
självkostnadsberäkningar kunna utföras.
2. Materialförrådens organisation
förbättras dels genom systematisk uppdelning och
införandet av kontinuerlig
inventarieförteckning och dels genom
standardisering av största möjliga antal
förrådsartiklar och verktyg, införandet av
minimilager för alla lagervaror samt
bestämda tider och former för all utlämning
från förrådet.
3. Arbetsplanering. En särskild p 1 a n
e-ringsavdelning har att — med ledning
av registrerade erfarenhetsrön och genom
särskilda undersökningar erhållna exakta
upplysningar — dels planera arbetets
genomförande, så att vid varje arbetes början
material och verktyg alltid finnas till hands vid
den för arbetets utförande lämpligaste
maskinen och vid den rätte arbetarens sida, dels
genom exakt kontroll under arbetets gång
förvissa sig om, att den inbördes ordningen
mellan olika arbeten verkligen blir den
beräknade, så att leverans kan ske och nya order
tagas i arbete på därför bestämda tider. För
genomförandet av sitt arbete använder
plane-ringsavdelningen ofta grafiska order-,
arbets- och maskintabeller.
4. Tidsstudier. De exakta upplysningar
planeringsavdelningen behöver för att kunna
tjänstgöra som tillförlitligt orakel förskaffar
den sig genom anordnandet av tidsstudier
och maskinkontroll i verkstäderna.
Varje arbetsprestation studeras med
tidta-garuret i hand, och resultatet protokollföres.
Varje anledning till stillestånd eller försening
i arbetet antecknas med exakt angivande av
tidsförlusten. När tidsstudiemannen så länge
undersökt ett visst arbete, att han är
förvissad om att inga nya anledningar till
driftsstopp eller försening normalt kunna före
komma, sammanfattar han resultatet av sitt
arbete i en rapport, som procentuellt i
förhållande till hela den tid undersökningen varat
angiver, huru lång arbetstid, som varit
effektiv, och huru lång tid stopp och förseningar
varat på grund av varje olika anledning.
Därefter blir det driftledningens sak att genom
förbättringar, ombyggnader, bättre
materialtillförsel och bättre kontroll avlägsna
stille-ståndanledningarna. Det anses, att i ett
välskött företag högst 85 % av arbetstiden kunna
vara effektiva, men i regel torde vid våra
industrier den effektiva arbetstiden vara
avsevärt mindre.
5. Lönereformer. Då väl utförda tidsstudier
lämna en exakt uppgift om den för ett arbete
åtgående effektiva arbetstiden, användas dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
