Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arbetslöshet - Arbetslöshetsförsäkring - Arbetslöshetskommissionen - Arbetslöshetsräkningar - Arbetslöshetsunderstöd och Arbetslöshetsunderstödskassa - Arbetsmarknad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
1267
Arbetslöshetsförsäkring—Arbetsmarknad
1268
Sverige under åren efter senaste sekelskiftet
att importera arbetskraft från Galizien. I
Danmark uppgick antalet sådana utländska
lantarbetare årligen till minst 10,000. Till
Skåne brukade på somrarna icke inkomma
mer än högst 2,000 galizier; efter 1914 har
denna import upphört. — Även för
utvandringen till främmande världsdelar spelar
rådande arbetslöshet stor roll. Varje
arbetslöshetsperiod i Sverige har medfört en stegring
av emigrationssiffrorna, helst om
konjunkturläget i Amerika lättats tidigare än i
hemlandet. I Storbritannien har man under senare
tid målmedvetet sökt avlasta överskottet av
arbetskraft genom att uppmuntra emigration
till egna kolonier. O. Jrt.
Arbetslöshetsförsäkring, försäkring mot
arbetslöshet. Den är socialförsäkringens
svåraste problem, enär försäkringsfallet
(ofrivillig arbetslöshet) är särskilt svårt att
objektivt fastställa. Även om daglig
anmälan på offentlig arbetsförmedlingsanstalt
och skyldighet att mottaga där erbjudet
arbete uppställas som villkor för att
vederbörande skall anses vara oförskyllt arbetslös,
blir dock förmågan att på andra vägar skaffa
sig arbete i hög grad beroende av viljan
därtill. Mot arbetslöshetsförsäkringen har även
invänts, att den i nutidens näringsliv i
alltför stor utsträckning kommer att motverka
arbetskraftens nödvändiga yrkes- och
platsrörlighet. Ivrarna för
arbetslöshetsförsäkring ha häremot gjort sociala och humanitära
synpunkter gällande och anse, att enär den
moderna socialförsäkringen avser att skydda
arbetaren, då arbetsmöjligheten upphör, t. ex.
vid sjukdom och olycksfall, utgör den
ofrivilliga arbetslösheten intet undantag från dessa
försäkringsfall utan blott en variant, till
omfattningen den allra största, av samma
grundprincip. Den arbetslöshet, som
uppkommer vid lågkonjunkturer och död säsong,
anses så beroende av det moderna
produktionssättets natur, att, då arbetaren icke av
egna medel förmår skydda sig häremot utan
riskerar att falla fattigvården till last, det
offentliga måste träda emellan genom att
utvidga socialförsäkringen till att omfatta
jämväl arbetslöshet.
I samband med socialförsäkringens
utveckling under de senaste årtiondena har också
arbetslöshetsförsäkringen alltmera trätt i
förgrunden. I regeln har den emellertid kommit
sist i raden av dessa reformer. Något
gemensamt system har icke heller utexperimenterats,
enär arbetslöshetens natur och omfattning
växla med de särskilda ländernas
arbets-marknadsförhållanden och näringsliv. Vad
som kan lämpa sig för Storbritannien med
dess övervägande i städer och stadsliknande
samhällen boende och industrialiserade
befolkning, passar sålunda icke för Sverige, där
jordbruket är modernäring och befolkningens
huvudmassa lever på landsbygden.
Två olika system för
arbetslöshetsförsäk
ring ha efter hand tillämpats, dels
obligatorisk försäkring, anordnad i likhet
med motsvarande tvångsförsäkring på andra
områden efter tyskt mönster, dels frivillig
försäkring, som har tagit formen av tillskott
från stat eller kommun till
fackorganisationernas kassor för arbetslösa medlemmar. Detta
senare system tillämpades först på initiativ av
advokaten Louis Varlez 1901 i Gent och kallas
på grund härav »Gentsystemet».
Obligatorisk arbetslöshetsförsäkring
infördes 1911 i Storbritannien som ett led i Lloyd
Georges socialförsäkringsreform och berörde
1922 omkring 12 mill. arbetare.
Undantagna äro lantarbetare och i huslig tjänst
anställda. Premier erläggas av arbetsgivare
och arbetare, och tillskott givas av staten.
Enligt 1920 års nya lag betalar
arbetsgivaren sålunda 4 pence, den försäkrade lika
mycket och staten hälften, allt per vuxen manlig
arbetare och vecka. Understödet utgår per
vecka med 15 shillings under högst 15 veckor
om året. På grund av den svåra
arbetslösheten under depressionen efter världskrigets
slut ha tempörära förhöjningar av utgående
premier och understöd företagits. De statliga
arbetsförmedlingsbyråerna äro de
administrativa bärarna av försäkringen. Obligatorisk
arbetsförsäkring har även införts i Italien och
Österrike. Gentsystemet tillämpas numera i
Belgien, Norge, Danmark, Tjeckoslovakien och
Holland samt delvis också i Frankrike. I
Sverige liksom i Tyskland och flera andra
stater är frågan om offentlig
arbetslöshetsförsäkring ännu föremål för utredningar. O. Jrt.
Arbetslöshetskommissionen, se
Arbetslöshetsförsäkring och Statens a
r-betslöshetskommission.
Arbetslöshetsräkningar utgöra en metod att
bilda sig en föreställning om arbetslöshetens
omfattning inom riket eller inom vissa
kommuner vid en viss tidpunkt. De arbetslösa
uppmanas att på bestämd dag anmäla sig och
ifylla frågeformulär, som sedermera kunna
underkastas en mer eller mindre ingående
statistisk bearbetning. Offentliga
arbetslöshetsräkningar av detta slag anordnades på
initiativ av staten i ett antal kommuner i Sverige
under januari 1909 och 1910, varvid resp.
20,000 och 12,000 arbetslösa anmälde sig. I
den mån nätet av offentliga
arbetsförmedlings-anstalter växer, bliva dessa i stånd att
övertaga uppgiften att räkna och registrera de
arbetslösa, som söka arbete. O. Jrt
Arbetslöshetsunderstöd och
Arbetslös-hetsunderstödskassa, se
Arbetslöshet och Arbetslöshetsförsäkring.
Arbetsmarknad, dels ett lokalt eller
yrkesmässigt begränsat område för utbud och
efterfrågan av arbetskraft, t. ex. arbetsmarknaden
i Sverige, eller inom viss näringsgren, såsom
jordbrukets arbetsmarknad, dels själva
marknadsläget med hänsyn till om tillgången på
arbetare överstiger tillgången på
arbetstillfällen (dålig el. tryckt a.) eller omvänt (god
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
