Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Argas - Argelander, Fredrik Wilhelm - Argemone - d’Argenson, Marc Pierre de Paulmy
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
23
Argelander—d’Argenson, M. P.
24
Argalifår, Ovia ammon.
på värddjuren utan uppsöka dessa nattetid
och gömma sig om dagen i skrymslen och
vrår. Mest bekant är A. persicus, h ö n s f
å-gelfästingen, vilken särskilt i Persien
länge ansetts farlig för människan. Tidigare
uppgifter om de dödsbringande verkningarna
av denna fästings bett äro dock sannolikt
överdrivna. Äldre resenärer berätta, att
byar i Persien kunna bli så infekterade av
A. persicus, att invånarna nödgas bränna upp
dem eller övergiva dem. Arten är utbredd i
de varma länderna över hela jorden och
överför en spirochaete-sjukdom på hönsfåglarna.
A. reflexus, duvfästingen, har vid flera
tillfällen spritt sig från duvslag in i
boningshus och genom sina bett framkallat
sjukdomar. I. T—dh.
Argelander, Fredrik Wilhelm,
finl.-tysk astronom (1799—1875). Var född i
Me-mel och son till en dit utflyttad finländsk
köpman, studerade i Königsberg och blev 1823
observatör i Åbo och
1828 professor vid det
till Hälsingfors
flyttade universitetet, vars
observatorium byggdes
under hans ledning
(1833). A. kallades
1836 till professor i
Bonn och utgav
därstädes »Astronomische
Beobachtungen auf der
Sternwarte zu Bonn»
(7 bd, 1846—75).
Berömd är även A:s (i
förening med Schönfeld och Krueger utgivna)
»Atlas des nördlichen gestirnten Himmels»
(1857—63; 2:a uppl. 1899) med dithörande
stjärnförteckning samt »Bonner
Durchmuster-ung» (i bd 3—5 av »Astronomische
Beobacht
ungen»), upptagande orterna för
324,198 stjärnor från n.
himmelspolen ned till 2° sydlig deklination.
Argemöne, växtsläkte av fam.
vallmoväxter, Papaveraceae.
örter med pardelade, blågröna blad
och vita blommor. Allmänt
förekommande prydnadsväxter i våra
trädgårdar.
d’Argenson [dar^äså’], M a r c
Pierre de P a u 1 m y, greve,
fransk krigsminister (1696—1764),
son till polisministern M. R. d’A.
Blev 1743 minister och lyckades i
energisk samverkan med
marskalken av Sachsen återställa
disciplinen i de under österrik,
tronföljds-krigets första skede
desorganiserade franska arméerna, så att våren
1744 tre arméer kunde återupptaga
offensiven i Nederländerna,
Tyskland och Italien. 1745 vunno
fransmännen slaget vid Fontenoy, som
bevistades av d’A. Efter freden
1748 fortsatte han
omorganisationen och upprättade 1751 École militaire för
utbildning av officerare. Han var av gammalt
synnerligen populär i författarkretsar och stod
högt i gunst hos Ludvig XV, ehuru han
hatades av m:me de Pompadour. Efter Damiens’
attentat mot konungen lät Ludvig XV honom
falla och avskedade honom och Machault 1757.
Förvisad till sina gods, umgicks d’A. förtroligt
med filosofer och lärda. Diderot och d’Alembert
tillägnade honom Encyklopedien. Efter m:me
de Pompadours död tilläts han återvända till
Paris men dog s. å.
Argemöne platyceras.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
