Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arges (flod) - Arges (stad) - Arginas - Arginin - Arginusiska öarna - Argiver - Argo - Argolis (Argos, Argeia, landskap) - Argolis och Korinthia (län) - Argolisviken, Navplionviken - Argon, Ar - Argonauta argo - Argonauterna
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
39
Arges—Argonauterna
40
att, med. uppgivande av fästningen Bukarest,
draga sig tillbaka i östlig riktning (se R
u-mänska krigsskådeplatsen).
Arges [a^djej], stad, se Curtea de A.
Arginäs, ett argininspjälkande enzym.
Arginin, se Äggviteämnen.
Arginüsiska öarna, i Egeiska havet, vid
Mindre Asiens kust, mitt emot Lesbos’ södra udde,
äro berömda för den sjöseger, som atenarna
där vunno över spartanerna under
Kallikra-tidas (406 f. Kr.).
Argiver, inbyggarna i landskapet Argolis
på Peloponnesos. Hos Homeros är ordet ofta
benämning på samtliga greker.
Ar’go, se Argonauterna.
Landskap från Argolis.
A’rgolis (A’r g o s, Arge i’a) landskap i
B. Grekland, omfattande nordostligaste delen
av Peloponnesos. Till landskapet räknas
några öar, bl. a. Hydra, Spetsai och Poros.
Urspr. var A. namnet på det av staden
Argos behärskade slättlandet vid
Argolis-vikens inre hörn men kom sedermera att
beteckna hela ö. halvön på Peloponnesos med
Korint, Arkadien och Lakonien till landgräns.
Under de akajiska pelopidernas (Atreus,
Aga-memnon) och de doriska temenidernas
(Fei-don) dynastier intog A. en dominerande
ställning bland de grekiska staterna, och namnet
»argiver» användes ibland om grekerna i
allmänhet. Men denna hegemoni gick snart
under, då det gamla konungariket
Argos splittrades i småstater och
Sparta bemäktigade sig väldet
på Peloponnesos. De mäktigaste
bland städerna i A. voro Argos,
Mykenai, Tiryns, Nauplia,
Tro-een, Hermione och Epidauros.
Argoli’s och Korinthi’a, nomos
(län) i Grekland, i n. ö.
Peloponnesos; 2,585 kvkm, 163,455 inv.
(1921). Huvudstad är Navplion.
A’rgolisviken el.
Navplion-viken (Naupliaviken), vik av
Egeiska havet; skiljer halvön
Argolis från det övriga Peloponnesos.
Argon [-gä’n], Ar, en av de
fidelgaser, som ingå i
luftatmosfären, vilken innehåller 1,3 %
argon. Ännu rikare äro gaser, som
strömma upp ur källor, vilka ha sitt
ursprung på ganska stort djup, såsom Geysir
på Island och ett flertal källor på
Pyrenéerna. A. framställes lättast genom
fraktio-nering av flytande luft. Syret borttages
genom att ledas över glödande koppar och
kvävet genom upphettning med
kalciumfil-spån. Återstoden är ganska ren a. Denna
har atomvikt 39,9, atomnummer 18, kan ej
förenas med andra ämnen och är O-värdig.
Dess molekyl består i motsats till
molekylerna av de flesta andra grundämnen av endast
en atom. Dess kpt är 186,9° C och
stelnings-punkt 189,6° C. Gasen är mera lättlöslig i
vatten än kväve. I en 1 vatten lösas 40 kbcm
a. vid 15° C. Detta förklarar dess rikligare
förekomst i gaser från vissa
källor. A. ger skenbart olika spektra
vid olika tryck i plückerrören,
beroende på att de olika delarna
av dess spektrum framträda olika
skarpt vid varierande tryck.
Gasen har på senaste tiden fått
teknisk användning som fyllning i
elektriska metalltrådslampor. För
mer än hundra år sedan iakttog
Cavendish, att om en blandning
av syrgas och kväve över alkali
utsattes för inverkan av elektriska
gnistor, så kvarstod alltid en rest,
som ej ville övergå till salpeter.
Detta bestyrktes av Bunsen. 1894 påvisade
Rayleigh, att det kväve, som fås ur luft
genom syrets borttagande, väger per 1 1,2572 g,
medan kväve, framställt på kemisk väg, t. ex.
ur ammoniumnitrit, väger per 1 1,2508 g.
Sedan lyckades Rayleigh tillsammans med
Ram-say påvisa, att denna skillnad berodde på
närvaro av en tyngre gas, som benämndes
argon. E-t N-n.
Argonau’ta a’rgo, se Papperssnäcka.
Argonåu’terna, »sjöfararna på Argo», de
sagohjältar, som på skeppet Argo företogo
färden till Kolchis för att hämta det gyllene
vädursskinnet. Argonautsagan, vilken redan
av Homeros omtalas såsom allmänt känd,
Argonauterna. Attisk vasmålning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
