Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkitekt - Arkitektonisk - Arkitektur - Arkitekturmåleri - Arkitrav - Arkiv
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
75
Arkitektonisk—Arkiv
76
för den, som utexaminerats från Tekniska
högskolans avdelning för husbyggnadskonst.
Arkitektonisk (jfr Arkitekt), som har
avseende på, tillhör eller sammanhänger med
byggnadskonsten i allmänhet eller en enskild
byggnads estetiska utformning, betraktad i
samband med dess konstruktion.
Arkitektur, byggnadskonst; byggnadssätt.
Se Byggnadskonsten.
Arkitekturmåleri, den art av målarkonsten,
aom till huvudföremål för framställningen
väljer byggnadskonstens alster. A., som
under senantiken flitigt nyttjades för dekorativ
utsmyckning av rum och pelargångar m. m.,
framträdde i nyare tid såsom en särskild
konstart först på 1600-talet hos flamländarna
med Neeffs, holländarna med Steenwijck, E.
de Witte m. fl. samt på 1700-talet i den
ve-nezianska skolan med Luca Carlevaris och
Canaletto. Bland svenska arkitekturmålare
må nämnas Joh. Richter, Palm, Scholander
och Odelmark samt dessutom åtskilliga
arkitekter (Clason, Boberg m. fl.) — dessa senare
liksom Scholander i akvarellens form.
Doriskt kapital med arkitrav. Propyléerna, Aten.
Arkitrav (grek, och lat. »huvudbjälke»),
den omedelbart på kapitalet vilande och
således understa, bärande delen av ett antikt
taklistverk (entablement; se d. o.). För
ögat ter sig arkitraven såsom en enda
sammanhängande bjälke men är naturligtvis
byggd av från kolonn till kolonn sig
sträckande stenblock, vanligen två eller tre ställda
invid varandra. 1 de skilda antika
bygg
nadsstilarna nyttjades arkitraver av olika
form. Se Arkivolt och
Kolonnordningar. I. G. C.*
Arkiv, urkundsamling; byggnad eller rum,
där urkunder och handlingar förvaras;
ämbetsverk, som vårdar dylika. De viktigaste
bland arkiven äro de offentliga, och termen
arkiv användes företrädesvis i betydelsen av
ett sådant. Dock talar man även om enskilda
arkiv, familjearkiv, slottsarkiv, gårdsarkiv etc.
Arkiv uppstå i regeln därigenom, att
handlingar, brev och andra papper, sedan de
förlorat sin omedelbara aktualitet,
magasineras och ordnas för att vid behov åter vara
till nytta för olika ändamål. Ämbetsverk och
myndigheter, kyrkor och skolor samla och
ordna sina protokoll, räkenskaper o. dyl.,
varefter det sålunda uppkomna arkivet i många
fall blir till stort gagn i framtiden, t. ex. vid
utredningar angående omtvistade
egendomsförhållanden m. m. Härtill kommer, att
arkivens gömda skatter efter hand komma den
historiska forskningen till godo, både den
politiska och den allmänt kulturella.
Beklag-ligtvis har denna arkivens uppgift först i
senare tider klart uppfattats; många
institutioner, särskilt mindre sådana i landsorten, ha
utgallrat ur sina arkiv en myckenhet värdefullt
material. Annat har under tidernas lopp
genom otjänlig vård i fuktiga eller eldfarliga
lokaler skadats eller helt och hållet förfarits.
De förnämsta arkiven äro i de olika
länderna de, som utvecklat sig i huvudstäderna
kring regeringarna med deras organ. Vårt
lands huvudarkiv är Riksarkivet (sa
d. o.), vars chef är riksarkivarien. På
senaste tiden har ett storartat
organisationsarbete pågått med syfte att centralisera
och bringa reda i det svenska arkivväsendet.
En följd av detta organisationsarbete, som
nådde ett betydelsefullt resultat vid 1920 års
riksdag, är, att Riksarkivet numera är högsta
centralmyndighet för rikets offentliga arkiv
med rätt och skyldighet att öva uppsikt över
dem, att inspektera åtskilliga av dem samt
att årligen till K. m:t ingiva berättelse ej
blott över Riksarkivets egen förvaltning utan
ock över Sveriges arkivväsen i allmänhet. En
stadga för vissa offentliga arkiv har
utfärdats, enligt vilken bl. a. arkivförteckningar
skola insändas till Riksarkivet, upprättade i
enlighet med särskild av K. m:t utfärdad
detaljerad föreskrift.
För att de lokala myndigheternas arkiva
-lier måtte beredas bättre vård och lättare
hållas tillgängliga för forskning, ha
landsarkiv (se d. o.) — f. n. 4 — upprättats, vart
och ett med en landsarkivarie som
föreståndare, samt en arkivdepå i Visby. Till dessa
ha från en mängd lokala arkiv inom varje
landsarkivområde i enlighet med K. m:ts
instruktion överlämnats handlingar äldre än
100 år, stundom yngre. Befrielse från denna
skyldighet har emellertid i undantagsfall
lämnats vissa städer eller församlingar, som
un
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
