- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
77-78

(1923) [MARC]
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arkiv - Arkivalier - Arkivarier - Arkivdepå - Arkivexemplar (biblioteksexemplar) - Arkiv för botanik, Arkiv för kemi, mineralogi och geologi, Arkiv för matematik, astronomi och fysik, Arkiv för zoologi - Arkivföreståndare - Arkiv för nordisk filologi - Arkivmeter - Arkivolt - Arkivråd - Arkli

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

77

Arkivalier—Arkli

78

der Riksarkivets överinseende själva sörja för
sina arkivaliers skötsel.

Vården av flera centrala ämbetsverks i
Stockholm äldre arkiv — senast
Kammarkollegiets (Kammararkivet) — har överlämnats
till Riksarkivet. Vissa militära myndigheters
arkiv förvaras i Krigsarkivet. Angående
Kungl. slottsarkivet se d. o. Riddarhuset har
kvar sitt arkiv, under det de ofrälse ståndens
handlingar förvaras i Riksarkivet. Stockholms
stads arkivfråga har ännu ej ordnats; stadens
olika myndigheters arkivalier bevaras i
tvenne skilda arkiv, Rådhusarkivet och
Stockholms stads arkiv.

Såväl Kungliga biblioteket i Stockholm
som universitetsbiblioteken i Uppsala och
Lund ävensom många stifts- och skolbibliotek
(såsom Linköpings, Strängnäs och Västerås
stiftsbibliotek) samt en del
domkapitels-arkiv innesluta betydande, för vår historia
upplysande material. Mellan Kungliga
biblioteket och Riksarkivet ha ofta överflyttningar
av handskrifter skett, varvid man sökt föra
till Riksarkivet de från statsmyndigheters
verksamhet härrörande handlingarna och till
Kungliga biblioteket handskrifter av litterär
karaktär och utan sammanhang med
statsförvaltningen. Den här iakttagna skillnaden
illustrerar den allmänna olikheten i arkivens
och bibliotekens uppgifter.

Det största av de många betydande
godsarkiven är det på Eriksberg, tillhörigt
fri-herrl. ätten Bonde. Även kunna nämnas
arkiven på Sjöholm, Äsplunda, Bergshammar
och Trolle-Ljungby samt Falu bergslags arkiv.

Bland de förnämsta utländska offentliga
arkiven torde följ, vara de märkligaste:
Riksarkiven i Kristiania och Köpenhamn,
Finlands statsarkiv i Helsingfors, Archives
gé-nérales i Bryssel, eng. statsarkivet Public
re-cord office i London, General register house i
Edinburgh och Public record office of Ireland
i Dublin, Archives nationales (se d. o.) i
Paris, Stedelijk archief i Amsterdam och
Alge-meen rijksarchief i Haag, Archivi Vaticani
(se Vatikanen) och Archivio di stato i
Rom samt Archivio di stato i Florens, Archiv
general central i Alcalä de Henares i
närheten av Madrid, Geheimes Staatsarchiv i
Berlin och Reichsarchiv i Potsdam samt
Staatsarchiv och Kriegsarchiv i Wien.

Litt.: »Archivalische Zeitschrift», Neue
Fol-ge (1890 ff.); »Meddelanden från svenska
riksarkivet» (1875 ff.); »Meddelelser om
Rigs-arkivet» (i Danmark, under olika titlar 1883
ff.) ; Minerva; »Nederlandsch archievenblad»;
»Repertory of British archives» (1920);
»Re-vista de archivos, bibliotecas y museos»; S.
Clason, »Studier öfver arkivväsendet i
utlandet» (i Medd. fr. sv. riksark., 2,1902); Helfert,
»Staatliches Archivwesen» (1893); E.
Hilde-brand, »Om den s. k. ursprungsprincipens
till-lämpning vid ordnandet af offentliga arkiv»
(i Medd. fr. sv. riksark., 1: 3—5); Jenkinson,
»A manual of archive administration» (1922) ;

Langlois o. Stein, »Les archives de 1’histoire
de France» (1891—93); V. Loewe, »Das
deut-sche Archivwesen» (1921) ; Muller, Feith och
Fruin, »Handleiding voor het ordenen en
be-schrijven van archieven» (1898). (S. H-g. Ths.)

Arkivalier, i ett arkiv bevarade handlingar
och urkunder.

Arkivarie, föreståndare för ett arkiv; titel
för de inom vissa myndigheter anställda
tjänstemän, som ha handlingarnas vård till
huvuduppgift. I Utrikesdepartementet och i
Riksarkivet finnas förste arkivarier och
andre arkivarier, i Kammarkollegium
för utredningsarbeten förste arkivarier
och vid landsarkivet i Lund en a n d r e
arkivarie. Arkivarierna vid landsarkiven
kallas landsarkivarier. Kungl.
slottsarkivet förestås avenslottsarkivarie. Ldht.

Arkivdepå, se Arkiv.

Arkivexemplar (numera
biblioteks-exemplar), benämning på de exemplar
»av allt vad som tryckes», vilka en
boktryckare, enligt tryckfrihetsförordn., är pliktig
att utan betalning avlämna till Kungl.
biblioteket samt till rikets bägge universitet.
Namnet kommer därav, att ex. av de tryckalster,
som boktryckare var skyldig att lämna, urspr.
levererades till Riksarkivet, som 1707—18G6
hade befattningen med nämnda exemplars
fördelning till biblioteken. Motsv. stadganden
gälla för de flesta andra kulturländer, och utan
rättighet för biblioteken att erhålla
friexemplar har det visat sig omöjligt att bilda någon
fullständig samling av ett lands litteratur.

Arkiv för botanik, Arkiv för kemi,
mineralogi och geologi, Arkiv
för matematik, astronomi och
fysik och Arkiv för zoologi äro titlar
på 4 av Vet.-akad. fr. o. m. 1904 utgivna
serier av vetenskapliga avhandlingar.

Arkivföreståndare är titel för de
tjänstemän, som förestå Stockholms stads arkiv och
bibliotek samt Stockholms rådhusarkiv
ävensom arkivdepån i Visby.

Arkiv för nordisk filologi utkom 1883—88
i Kristiania med prof. G. Storm som
huvudredaktör och har fr. o. m. 1889 utgivits i
Lund under redaktion av prof. A. Kock.
Tidskriften intager en betydelsefull plats bland
Europas filologiska tidskrifter.

Arkivmeter, urprototypen för
metersystemet, förvarad i Archives nationales i Paris.
Se Metersystemet.

Arkivolt, en halvrund valvbåge med
arkitravprofil. Tillhör romersk byggnadskonst
och senare tiders antikiserande stilarter samt
återfinnes i olika modifikationer även i andra
byggnadsstilar.

Arkivråd är fr. o. m. 1921 titeln för
innehavarna av två byråchefsbefattningar i
Riksarkivet.

Arkli, urspr. benämning på ett
förvaringsrum för bågar och armborst, sedermera för
vapen och krigsförråd i allmänhet; detta stod
under vård av en arklimästare. Ordet

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat May 10 00:01:01 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0061.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free