Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arlington, Henry Bennet - Arlon - Arlöv - Arm - Arma - Armada
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
87
Arlon—Armada
88
Fasaden till kyrkan S:t Trophime i Arles.
ligen livet igenom katolik, arbetade han
ivrigt för toleransediktet 1663. År 1669
insattes han i den efter medlemmarnas
initialer uppkallade »cabalministären» och
förmedlade 1670 det i Dover avslutade hemliga
fördraget med Ludvig XIV (se England,
historia). Blev 1672 earl av A. En anklagelse
1674 inför underhuset för svikligt förfarande
som ämbetsman och för befordran av
papis-men föranledde hans avgång som
statssekreterare. Biogr. av Barbour (1917).
Arlon [arla’], flarn. Aerlen, ty. Arel, stad i
s. ö. Belgien, huvudstad i prov. Luxembourg, i
Ardennerna, 465 m ö. h. 11,051 inv. (1923).
Handel med kreatur och jordbruksalster.
Sockerfabriken i Arlöv.
Arlöv, municipalsamhälle i s. v. Skåne,
strax n. ö. om Malmö; Burlövs socken, Bara
härad, Malmöhus län; 219 har, 3,614 inv.
(1923). A., som är beläget vid Södra
stambanan och Västkustbanan, äger livlig
rörelse och industri. Tax.-värde å bevilln.-tax.
fast egendom 11,329,100 kr. (1922) och
bevilln.-tax. inkomst 6,206,299 (1922). Större
industriella anläggningar: A:s sockerfabrik,
ägare Sv. sockerfabriks-a.-b. (se d. o.), och A:s
mekaniska verkstad och vaggonfabrik, ägare
a.-b. Sv. järnvägsverkstäderna (se d. o.). I
A. finnas bankkontor, prov.-läkare och apotek
samt flera handlande och hantverkare.
Arm. Människans arm är byggd såsom ett
mycket väl konstruerat griporgan och består
av tre mot varandra rörliga, hävstångsartade
delar: över- och underarmen samt handen (se
Hand), överarmen har till grundstomme
ett ben, överarmbenet, underarmen två ben,
armbågsbenet och strålbenet (se A r m b e n).
De muskler, som röra överarmen, ligga på
skuldrorna; de, som röra underarmen, kring
överarmbenet. De muskler, som finnas kring
armbågen och på underarmen, röra hand och
fingrar, och dessas långa senor stryka fram å
underarmens nedre tredjedel, som nästan
saknar muskelmassa och därför är tunn och smal.
Bland de på framsidan av överarmen liggande
böjinusklerna finnes en (biceps), som vid
ansträngande böjning står fram som en oval
klump, av vars storlek och hårdhet man
vanligen sluter till musklernas allmänna
utveckling. Bakom och inom biceps framstryker
stora armpulsådern (arteria brachialis),
vilken där lätt kan sammantryckas, varigenom
blödningar hindras från hela armen där
nedom. Vid underarmens nedre ände träder
å flathandssidan en artär (arteria radialis)
fram tätt under huden, mellan denna och
strålbenet. Det är där man brukar undersöka
pulsen. Stundom har dock denna artär ett
avvikande lopp, så att puls icke kännes på
detta ställe; den igenfinnes då
vanligen på utsidan av strålbenet,
något längre ned. Bland armens
nerver må här omtalas en,
ulnar-nerven, vilken ligger ytligt i
armbågen samt bl. a. utbreder sig i
huden till ring- och långfingret.
Vid tryck eller stöt på denna nerv
vid armbågen framkallas en
egendomlig smärta nedåt nämnda
fingrar (»änklingssorg»). Rörande
armens rörlighet se A r m b e n och
A x e 11 e d. T. R.
A’rma, lat., vapen. — 1’nter
a’rma si’lent lèges, »under krig
tiga lagarna», d. v. s. under krig
är styrkans rätt den avgörande.
Armäda, sp., örlogsflotta. »Stora
armadan» kallades den flotta, som
Filip II 1588 sände för att, i
samverkan med Farneses trupper i
Nederländerna, erövra England och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
