Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armada - Armadill - Armageddon - Armagh - Armagnac - Armagnac, Bernhard VII - Armagnaker - Armanjak - Arma suecica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
89
Armadill—Arma suecica
90
som av Filip lär ha kallats »den
oövervinneliga». Högste
befälhavare var den för sjöstridsbefäl
oduglige hertigen av Medina
Si-donia, och flottan uppges ha
bestått av ett 130-tal fartyg med en
truppstyrka på omkr. 8,000
matroser och 19,000 soldater. Fartygen
voro stora och svårmanövrerade,
klent försedda med artilleri och
främst avsedda för närstrid,
livs-medelsutrustningen synnerligen
dålig. Flottan avseglade från
Lissabon 20 maj, nödgades för
reparationer m. m. stanna i
Co-runa 9 juni—12 juli och kom in i
Engelska kanalen 20 juli. Där
oroades den genom ständiga anfall
av den, särskilt i fråga om
fartygens storlek, underlägsna eng.
flottan, som under överbefäl av lord
Howard of Effingham leddes av
de beprövade sjöhjältarna Drake, Hawkins,
Seymour och Frobisher m. fl. De eng.
fartygen voro vida lättrörligare och bättre
armerade än de spanska, som efter några
dagars förlustrika småstrider ankrade utanför
Calais 27 juli. Där anföllos de med
brän-narfartyg vid midnatt 28 juli, råkade i vild
oordning och ledo 29 juli oerhörda förluster i
dagslång strid utanför Gravelines. De måste,
förföljda av engelsmännen upp till
Forth-viken, söka taga sig hem genom Nordsjön
och runt Skottland och Irland. Häftigt
stormväder under återvägen fulländade förödelsen,
så att endast omkr. ett 60-tal fartyg i svårt
medtaget tillstånd räddade sig hem till
Spanien. — Litt.: J. A. Froude, »The spanish
story of the armada» (1892); J. K. Laughton,
»The state papers relating to the defeat of
the spanish armada» (2 bd, 1894).
ArmadiTl, se Bältdjur.
Armageddon, en särskilt i äldre eng.
bibelöversättningar förekommande form i st. f.
Harmagedon (se d. o.).
Armagh [ämä’], grevskap i Ulster, n. ö.
Irland, s. om Lough Neagh; 1,328 kvkm,
120,291 inv., hälften protestanter, hälften
romerska katoliker. Är i n. flackt och sumpigt,
i s. bergigt och skogbevuxet. Högsta höjden,
Slieve Gullion (577 m), ligger i s. ö.
Linne-och bomullsindustri, betydande laxfiske i
floderna Bann och Blackwater. Huvudstaden
med samma namn (7,356 inv.) är säte för en
romersk-katolsk och en anglikansk
ärkebiskop, primas för hela Irland. Dess katedral
grundades av den helige Patrik på 450-talet,
har flera ggr förstörts och restaurerades sista
gången omkr. 1675. Observatorium. A. hade
på 400—800-talen en berömd klosterskola och
var då Irlands huvudstad.
Armagnac [armanja’k], landskap i s.
Frankrike, en del av Gascogne; motsvarar ung. dep.
Gers. Känt för sitt brännvin (»eau
d’Ar-magnac»). Var under medeltiden grevskap.
Den oövervinneliga armadan.
Samtida kopparstick av F. Hogenberg.
Armagnac [armanja’k], Bernhard VII,
greve av A. (d. 1418). Är beryktad för sitt
deltagande i de franska partistriderna under
den sinnessvage Karl VI (jfr O r 1 é a n s,
Ludvig, hertig av), varunder A., som var svärfar
till Ludvigs son Karl, efter mordet på
Ludvig ställde sig i spetsen för orleanska partiet,
efter A. även kallat les armagnacs. Sedan
Johan av Burgund med engelsk hjälp erövrat
Paris, blev A. tillfångatagen och mördad av
en upphetsad folkmassa.
Armagnaker [-manjä’-], fr. Armagnacs. 1.
Det nationella partiet i Frankrike under
partistriderna i början av 1400-talet; se föreg. art.
2. Legotrupper, urspr. använda av
Bernhard VII av Armagnac i kampen mot
burgun-diska partiet (les bourguignons). Efter
fredsslutet ville de icke avväpna sig utan strövade
omkring i landet under mord och plundring,
varför Karl VII sökte befria sig från dem
genom att använda dem till krig på östra
gränsen (i Schweiz och Elsass). I dessa med
växlande vapenlycka förda strider ledo de
mycken manspillan. Beryktade äro deras
härjningar i Elsass 1444—45, där många av
dem dräptes av bönderna, som kallade dem
»arme Gecken».
A’rmanjak, franskt druvbrännvin (konjak),
destillerat ur sämre vinsorter, pressåterstoder
och vinjäst. Innehåller 50—56 % alkohol.
A’rma suecica (»de svenska vapnen»), en
hos Friedrich Hulsius i Frankfurt a. M. 1631—
34 utkommen krönika, skildrande Gustav II
Adolfs och den svenska härens bedrifter i
Tyskland. Detta arbete är en kompilation
av flygblad och andra tryckta källor. Dess
l:a del utkom 1631 i en lat. och en tillökad
tysk uppl. Fortsättningar och nya upplagor
utgåvos sedan intill 1634, varav några med
författarnamnet Philipp A r 1 a n ib æ u a,
Philohistoricus, säkerligen en
pseudonym. Arbetet företer så stora överensstäm-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
