Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armenien - Historia - Republiken Armenien - Armeniernas utbredning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
107
Armenien (Hayastan—Armeniernas utbredning)
108
vilajeten Trapezunt, Erzerum, Van och Bitlis
inom Turkiets forna område enligt gränser,
som närmare skulle fastställas av president
Wilson. Men kort därpå föll ett krigiskt
avgörande i rakt motsatt riktning.
Förbindelserna mellan Kemal pascha (jfr Ango ra
regeringen) och bolsjevikerna i
Sovjetryss-land möjliggjorde för turkarna att i sept. 1920
gå till anfall på A. Armeniska trupper gjorde
förgäves tappert motstånd, och turkarna
stannade i besittning av områdena Kars och
Ar-dahan. Om Erivan se nedan, sp. 107—108. T
de erövrade städerna och distrikten sattes av
turkarna massakrer i gång efter samma skala
som 1915—16. — Det av armenier befolkade
området i Cilicien drabbades även av ett
liknande öde. Febr. 1920 började den
nationalistiska attacken mot området i fråga, som efter
de allierades seger 1918 besatts av
fransmännen, och massakrer följde i Marasch, Hajin
m. fl. orter. — Presidenten Wilsons utslag
rörande A:s gränser föll mars 1921, men någon
verkställighet kunde ej följa, då Amerikas
förenta stater lika litet som andra ifrågasatta
makter eller Nationernas förbund ville åtaga
sig ett mandat för A. Armeniernas öde inom
asiatiska Turkiet beseglades, då Frankrike
okt. 1921 genom fördrag med
Angorarege-ringen överlämnade Cilicien i turkarnas
händer. Fördraget åtföljdes av armenisk
mass-emigration från Cilicien. Den i
sovjetrepubliken A. hopade armeniska befolkningen har
svårt hemsökts av den allmänna hungersnöden
i Sovjetryssland och dess lydstater. V. S-g.*
A. (Hayastan), republik i Transkaukasien
inom Ryska sovjetfederationen, officiellt
Socialistiska sovjetrepubliken Armenien, även
kallad Erivan, 39,020 kvkm, 2,096.973
inv. (enl. uppskattning 1922), 1,214,391 inv.
(enl. ryska folkräkningen 1920). Ligger på
Armeniska höglandet kring Goktsjasjön och
utmed Arasfloden och gränsar i v. och s. v.
till det turkiska Kars samt på ryska sidan
till republikerna Georgien, Aserbeidjan och
det autonoma området Nachitschevan. En flik
av A. går på vissa ryska kartor i n. till
järnvägen Tiflis—Baku, men en auktoritativ
armenisk karta från 1922 utesluter densamma (jfr
kartan). Huvudstad: Erivan (31,000 inv.) vid
Goktsjasjöns avlopp till Aras. I n. v.
Alek-sandropol, v. om Erivan klostret Edschmiatsin,
sätet för armeniska kyrkans överkatolikos.
Området upptages till stor del av berg; högst
når vulkanberget Alagöz. Om
naturförhållandena i övrigt se ovan, sp. 99—100. Odlingen
omfattar utom olika sädesslag, vin och frukt
även bomull och mullbärsträd för
silkesmask-avel. Av mineraliska tillgångar märkes salt.
Järnvägen Tiflis—Kars går över
Aleksandro-pol. Därifrån går även järnväg utefter
Aras-dalen till Nachitschevan och Tebris.
Befolkningen utgöres till övervägande del av armenier.
Republiken Armenien upprättades maj 1918
efter upplösning av den federativa
sammanslutningen med Aserbeidjan och Georgien, som
grundats 1917 i kamp mot den ryska
sovjetmakten. Republiken omfattade först de forna
guvernementen Erivan och Kars och hävdade
i krig med sina forna bundsförvanter (1917)
ytterligare anspråk på delar av Jelizavetpol
och Tiflis (jfr kartskiss). Därtill kom i
freds-traktaten i Sèvres 1920 mellan Turkiet och
de allierade makterna löftet om förening med
huvuddelen av turkiska Armenien till en
enhetlig armenisk republik. Men redan s. å.
(1918) övermannades den nya staten i följd av
förbundet mellan Sovjetryssland och de
turkiska nationalisterna, och republiken A.
begränsades till guvernementet Erivan. Sedan
dec. 1922 ingår A. som allierad republik i
ryska statsfederationen.
Armeniernas utbredning. Armenierna äro
numera till sin huvuddel samlade i ryska
Transkaukasien, där de dels utgöra en samlad
jordbruksbefolkning i republiken A. och övriga
delar av höglandet,
dels leva i städerna
som ett av
stadsbefolkningens huvudelement. Samma
ställning intogo de före
världskriget på
turkiska sidan. Inom
Turkiet uppskattades
deras antal ensamt i de
s. k. armeniska
vilajeten (Erzerum,
Mamu-ret ul-Aziz, Sivas,
Di-arbekir, Bitlis, Van)
år 1912 av grekiska
patriarkatet i
Konstan-tinopel till 1,018,000.
Därtill kommo i
Cili
cien 318,416. En armenisk beräkning av 1922
(se nedan) upptager för hela Turkiet endast
ett antal av 281,000.
Armeniernas fördelning enligt samma
uppgift (lämnad av Armeniska delegationen i
Paris) var 1922 följande:
1. I Turkiet: armenier tills.
Konstantinopel .................... 150,000
Mindre Asien....................... 131,000 281,000
(Därtill ett obestämt antal
manliga individer, kvarhållna i
militära koncentrationsläger.)
2, I Ryssland:
Republiken Armenien (Erivan) 1,200,000
Georgien .................... 400,000
Aserbeidjan.................. 340,000
Övriga Ryssland .................. 255,000 2,195,000
(Av dessa äro 360,000 flyktingar
frän Turkiet.)
3. I Syrien, Palestina, Mesopota-
. mien ......................... 104,000
Övriga asiatiska och afrikanska
länder ........................ 90,000 194,000
4. Grekland och Cypem........... 79,000
Bulgarien och Rumänien........... 89,000
Övriga europeiska länder......... 38,000 206,000
5. I Nordamerika .............. 125,000
I Sydamerika........................ 3,000 128,000
Totalantal 3,004,000
Av dessa 3,000,000 är (de 360,000
flyktingarna till Ryssland inräknade) sammanlagda
antalet flyktingar från Turkiet 537,700.
Armenisk katolikos.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
