Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Armeniska krigsskådeplatsen under världskriget - Armeniska kyrkan - Armeniska språket och litteraturen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
111
Armeniska kyrkan—Armeniska språket och litteraturen
112
tillväga men kastades snart över på
defensiven (juli 1916), varvid de måste släppa
Er-zingjan (25 juli). På båda sidorna inträdde nu
en avmattning, och under återstoden av 1916
samt vintern 1917 härskade stiltje i
operationerna. Den ryska revolutionen medförde ej
heller någon förändring på den armeniska
fronten. Då här i motsats till på östfronten
under Kerenskijs maktperiod ej något anfall
företogs, utan fronten tvärtom försvagades,
kunde turkarna efter hand framrycka. De
sökte sätta sig i besittning av de områden,
till vilka de ansågo sig ha rätt genom
Brest-Litovsk-freden. Därigenom uppkommo i
Kaukasien krigiska händelser, som
kännetecknades ej blott genom en stor förvirring utan ock
av grymheter av alla slag och av kolossala
lidanden för befolkningen, särskilt för
armenierna. På denna krigsskådeplats upphörde
världskriget genom stilleståndet i Mudros
okt. 1918. — Litt.: E. Serman, »Mit den
Turken an der Front» (1915); H. Wrobel, »Acht
Kriegsmonate in der asiatischen Türkei»
(1917). M. B-dt.
Armeniska kyrkan är en självständig
katolsk kyrka, närmast besläktad med den
grekisk-katolska. Från denna skiljer den sig i
kyrkobruk bl. a. därigenom, att
konfirmationen är förbunden med dopet och att vid
nattvarden vinet är oblandat och det osyrade
brödet doppas däri. Den förnämsta dogmatiska
skiljaktigheten gäller den chalkedoniska
formeln (se C h a 1 k e d o n), som armeniska
kyrkan förkastar. I spetsen för denna kyrka
står en »alla armeniers överste patriark och
katolikos». Sedan 1441 har denne
över-katolikos sitt säte i Edschmiatsin (nu i Sovjet
-armenien), och under honom stå 2
under-katolikos på en ö i Vansjön och i Sis samt
2 patriarker i Konstantinopel och Jerusalem.
Enligt legenden skulle apostlarna
Bartolomeus och Taddeus ha infört kristendomen i
A. Kristna församlingar där äro med
säkerhet kända först från 100-talet, och som A:s
verklige apostel och kyrkogrundare anses
den armeniske prinsen Gregorius Lusavorits
(»Ljusbringaren»; d. omkr. 340), vilken under
konung Tiridates (Trdat) omkr. 305 kristnade
landet och själv vigdes till dess förste
katolikos av biskopen av Caesarea.
Dotterförhållandet till kyrkan i Caesarea löstes redan på
370-talet. Armeniska kyrkan fick på
400-talet bibeln översatt till folkspråket genom
klosterföreståndaren Mesrop (d. 441) och
katolikos Sahak (d. 440), och en egen armenisk
liturgi skapades. Efter vilda förföljelser från
de persiska sasanidernas sida erhöll
armeniska kyrkan 484 fri religionsutövning.
Mo-nofysitismen i dess lära förmådde flera
bysantinska kejsare att söka framtvinga en
återförening med den grekiska kyrkan men
utan resultat. Rätt liten framgång hade de
romerska påvarna med sina uneringsförsök
(från Gregorius VII framåt, dominikansk
mission på 1300-talet, förhandlingar på
kon
siliet i Florens 1439). Omsider kom dock
unerad el. katolsk armenisk kyrka till stånd.
Ur ett försök till närmande till romerska
kyrkan omkr. 1700 framgick mechitaristernas
(se d. o.) kongregation. Den nuv. kyrkans
patriarkat, upprättat 1742, flyttades 1867
från ett kloster på Libanon till
Konstantinopel. De unerade armenierna ha beräknats
uppgå till omkr. 150,000, nästan alla bosatta
utanför Armenien (i Konstantinopel,
Sydryss-land, Galizien o. s. v.). — Armeniska kyrkan
vann under medeltiden, särskilt under
katolikos Nerses (d. 1173, hymnförfattare, poetisk
bearbetare av evangelierna), en rik blomst
-ring, och den styrka den vunnit genom sin
folkliga och nationella karaktär förklarar,
att denna kyrka kunnat bestå under alla
skakningar och förföljelser, i nyare tid
särskilt från rysk och turkisk sida.
Litt.: Nève, »L’Arménie chrétienne» (1886);
Donat Vernier, »Ilistoire du patriarchat
ar-ménien catholique» (1891); A. Ter Mikelian,
»Die armenische Kirche in ihren Beziehungen
zur byzantinischen» (1892) ; E.Ter-Minassiantz,
»Die armenische Kirche in ihren Beziehungen
zu den syrischen Kirchen» (1904).
Armeniska språket och litteraturen.
Arme-niskan är ett indoeuropeiskt språk och bildar
en familj för sig vid sidan av den germanska,
ariska o. s. v. Fornarmeniskan el.
den klassiska armeniskan är bekant
sedan 400-talet och har varit nästan
oförändrad i bruk in i nutiden såsom lärt och
kyrkligt språk. Nyarmeniskan el. v u
1-gärarmeniskan är uppdelad i ett rätt
stort antal dialekter och starkt uppblandad
med främmande beståndsdelar, såsom persiska,
syriska, grekiska, turkiska och även
kaukasiska. Det finnes nu ett östarmeniskt och
ett västarmeniskt skriftspråk. Liksom de
germanska språken har armeniskan undergått
en ljudskridning, särskilt av de s. k. mediae
till tenues (d till t o. s. v.). I behandlingen
av &-Ijuden, som bli s-ljud, ansluter sig
armeniskan till de ariska språken, t. ex. tasn
(tio), avest. dasa, där s-ljudet motsvaras av
Æ-ljud i lat. decem, grek. deka. Språket är
ytterst regelbundet i formlära och syntax.
Se Hübschmann, »Armenische Grammatik»
(1895 ff.) och arbeten av Maillet, Finck och
C. Kaintz.
Armenierna fingo i början av 400-talet ett
särskilt alfabet med 38 bokstäver, bildat efter
det grekiska. En rik armenisk litteratur
uppkom då med talrika översättningar från
grekiskan och syriskan. Bibeln översattes från
grekiskan och syriskan efter 432. Denna
översättningslitteratur har fått stor
betydelse för teologien, kyrkohistorien och den
grekiska filologien, då flera av de grekiska
originalen gått förlorade och enda kunskapen
därom är att hämta från den armeniska
litteraturen. Även självständiga historiska och
teologiska verk samt någon poesi märkas från
denna tid. Bland märkligare författare må
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
