Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arneberg, Christian - Arnebia - Arnell, Hampus Vilhelm - Arnell, Lars - Arne Magnusson - Árnessýsla - Arneth, Alfred von - Arne Torlaksson - Arngrim - Arngrim Jonsson - Arnheim, Fritz - Arnhem, Arnheim
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
141
Arnebia—Arnhem
142
samt led. av stortinget 1892—94. 1885 blev
han ordf, i den första stora kommittén i
arbetarfrågan. Som statsråd i Emil Stängs
första ministär 1889—91 var han dels medlem av
statsrådsavdelningen i Stockholm, dels chef
för justitiedep. A. inlade som amtman stora
förtjänster om väganläggningar i Telemarken.
Arnèbia, växtsläkte av fam. strävbi
a-d i g a, Borraginaceae. Ofta odlad
trädgårdsväxt är A. echioides, en omkr. x/2 m hög ört
med gråludna blad och gula blommor, som i
början äro försedda med fem purpurfärgade
fläckar, vilka efter befruktningen försvinna.
ArneTl, Hampus Vilhelm, botanist
(f. 1848 2/8), fil. dr och docent i botanik i
Uppsala 1875, lektor i naturalhist. o. kemi i
Jönköping 1880, i Gävle 1894, i Uppsala 1901—
13. Har som
vetenskapsman huvudsakligen intresserat sig
för mossorna, på
senare tid speciellt
levermossorna, men även
sysslat med fenologien
el. de periodiska
företeelserna inom
växt-o. djurvärlden. Bland
hans talrika skrifter
märkas särskilt »Musci
Asiae borealis» (1889,
90), »Om
vegetationens utveckling i
Sve
rige 1873—75» (1878), »Die Moose des
Sarek-gebietes» (1910), »Zur Moosflora des
Lena-Tales» (1913), »Die Moose der
Vega-Expedi-tion» (1917) samt »Vegetationens årliga
utvecklingsgång i Svealand» (1923).
Arne’ll, Lars, skriftställare, ämbetsman
(1781—1856). Var till en början militär
(överstelöjtnant i armén, avsked 1813) men
blev sedan landshövding i resp. Jämtlands
(1817) och Hallands (1818) län samt 1824
statssekreterare i krigsexpeditionen. A. hade
en lysande begåvning och ansågs som en
mycket skicklig ämbetsman samt stod i stor
personlig gunst hos Karl XIV Johan.
Genom slöseri och spel råkade A. i
pro-centarhänder, och skulderna blevo så stora
(170,000 rdr), att konungen icke kunde fullfölja
sin önskan att hjälpa utan måste låta honom
falla. A. tog avsked, rymde ur landet,
återvände på lejd samt dömdes till 2 års
fästning som vårdslös gäldenär. Han
överflyttade till Finland och gjorde sig känd som
framstående översättare av Walter Scotts
»Sjöfröken» och Thomas Moores »Lalla Rookh»
samt av talrika prosaarbeten (av W. Scott, W.
Irving, Chateaubriand, Th. Moore, de Vigny).
Finsk medborgare 1830, var han 1830—39
bokhandlare och utgav Åbo underrättelser
1830—39 samt inlade som sekreterare i Finska
hushållningssällskapet (1832—54) stora
förtjänster om sällskapets uppryckande och om
landets utveckling i allmänhet. Han
upprättade Mustiala lantbruksinstitut, lade grunden
till ett ordnat veterinärväsende i Finland och
införde en rationell linodling samt anordnade
1847 det första lantbruksmötet i Finland. A.
stod högt i anseende och ifrågasattes på allvar
till en plats i senaten, men detta
omöjliggjordes genom upptäckten av en kassabalans, och
han måste taga avsked från sekretariatet.
Arne Magnusson, se Magnusson, Arne.
Arnessysla [a’dnäs-], syssla i s. v. Island,
omkr. 9,000 kvkm, ung. 7,000 inv. I A., som är
ganska bördigt och en av Islands folkrikaste
sysslor, ligga Thingvallavatn och den gamla
berömda tingsplatsen samt det gamla
biskopssätet Skålholt och Geysir. Den genomflytes
av en av Islands största älvar, Hvitå, med
landets ståtligaste vattenfall, Guldfoss. Vid
kusten ligger handelsplatsen Eyrarbakki.
Arneth, Alfred von, österrik,
historieskrivare (1819—97). Blev 1868 direktör för
österrikiska riksarkivet och 1869 led. för livstid
av österrikiska herrehuset. Bland hans
talrika skrifter märkes det på noggranna
källstu-dier byggda arbetet »Prinz Eugen von
Sa-voyen» samt hans mycket omfattande
»Ge-schichte Maria Theresias» (10 bd). Dessutom
har A. utgivit stora värdefulla samlingar av
brev från och till medlemmar av den
österrikiska kejsarfamiljen under senare hälften
av 1700-talet. Bl. dessa märkas i synnerhet
Maria Teresias, Marie Antoinettes och Josef
II :s korrespondenser.
Arne Torlaksson (isl. Arni Porlalcsson),
isländsk biskop (1237—98). Kämpade redan
innan han 1269 blev biskop i Skålholt nitiskt
och hänsynslöst för utvidgande av kyrkans
rättigheter. Hans bemödande att genomföra
den kanoniska rättens påbud, att alla kyrkor
med underlydande gods och tionde skulle lyda
under biskopens förvaltning, invecklade honom
i långvarig strid med Islands världsliga
stormän och kyrkägare. Striden slutade 1297
med en kompromiss. A:s levnadsteckning är
utgiven 1858.
Arngrim, fornnordisk bärsärk och viking
samt ägare av det namnkunniga sagosvärdet
Tyrfing. Fader till Angantyr (se denne).
Arngrim Jonsson, isl. lärd, se V i d a 1 i n.
Arnheim [-häim], Fritz, tysk historiker
(1866—1922), professors titel. Har tillfört
forskningen i Sveriges historia många bidrag
av stort värde, i synnerhet beträffande
Lovisa Ulrikas historia. Bland hans skrifter
märkas: »Die Memoiren der Königin von
Schweden Ulrike Luise», »Beiträge zur
Ge-schichte der nordischen Frage in der 2. Hälfte
des 18. Jahrhunderts» (1889—92),
»Gustav-Adolfs Gemahlin Maria-Eleonora von
Bran-denburg» (1903—07), »Luise Ulrike, die
schwe-dische Schwester Friedrichs des Grossen»
(otryckta brev, 2 bd, 1909—10), »Der Hof
Friedrichs des Grossen» (1911) och
»Schweden» (1917).
Arnhem, ty. Arnheim, huvudstad i holl.
prov. Gelderland, på högra Rhenstranden, ung.
10 mil ö. om Rotterdam; 73,849 inv. (1923).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
