Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arnhem, Arnheim - Arnhemsland - Arnica - Arnim, Anna Elisabeth von (Bettina) - Arnim, Hans Georg von - Arnim, Harry von - Arnim, Ludwig Achim von - Arnim, Mary Annette, f. Beauchamp - Arnljot Gelline
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
143
Arnhemsland—Arnljot Gelline
144
A. är väl byggt och måleriskt beläget, varför
många »sockerlorder», som förtjänat sin
förmögenhet i nederländska Indien, slagit sig ned
där. över staden reser sig »Groote kerk»
(storkyrkan) med ett 93 m högt torn. Stadshuset
kallas för sina prydnaders skull
»Duivels-huis» (djävulshuset). Hamnen är god och
industrien blomstrande: ylle- och
bomullsväve-rier, tobaks-, pappers- och läderfabriker m. m.
Arnhemsland, nordligaste delen av
australiska Nordterritoriet (se d. o.), en bred halvö
mellan Carpentariaviken och Timorsjön.
Nordostligaste spetsen bildar Kap Arnhem.
Landet upptäcktes 1623 av holländaren Arnhem.
A’rnica, se Hästfibla.
Arnim, Anna Elisabeth von
(Bet-tina), tysk förf:na, tyska nyromantikens
»sibylla» (1785—1859), g. m. L. A. v. A. (1811),
syster till Klemens Brentano. I sin
ungdom umgicks hon
förtroligt med
Goe-thes moder i
Frankfurt och blev 1807
införd hos skalden
själv i Weimar. Hon
ägnade Goethe en
rent svärmisk
dyrkan och blev en av
den romantiska
Goe-thekultens trognaste
prästinnor. Först
efter sin makes och
Goethes död
uppträdde hon som förf.
Åtskilligt i hennes
arbete »Goethes Briefwechsel mit einem Kinde»
har emellertid efteråt uppvisats vara
hopdiktat av Bettina själv. Även sin broder ägnade
hon ett biografiskt verk (»Clemens Brentanos
Frühlingskranz», 1844). På liknande vis
skildrade hon sin ungdomsväninna Karoline
von Günderode i en brevväxling. Vidare
skrev hon »Dies Buch gehört dem Könige»,
ett försök i den sociala genren. En
intressant, på direkta och personliga intryck
grundad framställning av Bettinas karaktär
förekommer i fjärde delen av Malla
Montgomery-Silfverstolpes memoarer. Se även B. Zade,
»Bettina, en livsväg kring Goethe» (1916).
Arnim, Hans Georg von, tysk
fältherre (1583—1641). Var 1613—15 och 1623
—25 överste i svensk tjänst och, fastän
protestant, 1621—22 i polsk. Han knöt
förbindelse med Wallenstein och blev 1627 överste i
kejserlig tjänst, fältmarskalk 1628 samt
förde befälet över de trupper, som 1629 sändes
till Polens understöd mot Gustav Adolf. Var
1631—35 i sachsisk tjänst och hade befälet
över sachsarna vid Breitenfeld samt blev
generallöjtnant 1632. Av Axel Oxenstierna
misstänkt att vara ledare av Sachsens tvetydiga
politik mot Sverige, häktades A. och fördes
fången till Sverige 1637. Undkommen följ,
år, förblev A. alltjämt Sveriges hätske fiende.
Arnim, Harry von, greve, tysk
diplo
mat (1824—81). Var sändebud vid
Vatikanen 1864—70 och deltog 1871 i
fredsunderhandlingarna med Frankrike samt blev 1872
sändebud i Paris. Men han ådrog sig snart
Bismarcks misshag genom sina intriger till
förmån för monarkisterna mot Thiers och
genom sina försök att direkt hos kejsaren
motarbeta särskilt Bismarcks kyrkopolitiska
planer. Han förflyttades därför 1874 från Paris
till Konstantinopel men hann ej tillträda
posten, innan han försattes ur tjänstgöring.
Då det visade sig, att han bemäktigat sig
dokument ur tyska beskickningens i Paris
kansli, inleddes mot A. en mycket
uppseendeväckande rättegång, vari han dömdes till 9
månaders fängelse, som han undgick genom
rymning. En 1875 från Schweiz utgiven
häftig stridsskrift, »Pro nihilo», mot Bismarck
ådrog honom en dom »in contumaciam» på 5
års tukthus.
Arnim, LudwigAchim von, tysk skald
(1781—1831). Efter vidsträckta resor slog
han sig 1806 ned i Heidelberg. 1806—08
utgav A. jämte Klemens Brentano den
betydelsefullaste tyska
folk-vissamlingen, »Des
Knaben
Wunder-horn», som hade ett
utomordentligt
inflytande på
konstdiktningen i de
germanska länderna,
och »Zeitschrift für
Einsiedler», ett
fosterländskt organ,
vari den yngre
nyromantiska skolans [-(»Heidelbergroman-tiken»)-]
{+(»Heidelbergroman-
tiken»)+} folklighet och
medeltidssympatier
fingo uttryck. Av A:s dikter och
prosaberättelser stå romanerna »Armut, Reiehtum,
Schuld und Busse der Gräfin Dolores» och »Die
Kronenwächter» (ofullb.) samt smärre, kraftiga
och färgrika, men delvis formlösa noveller
högst (»Isabella av Egypten», sv. övers. 1921).
Var g. m. A. E. von A. (se ovan). R-nB.
Arnim, Mary Annette, f. B e a
u-champ, eng. författarinna (f. 1866), g. m.
greve H. A. v. Arnim (d. 1910) och 1916 m.
earl J. F. S. Russell. Är mest känd genom sin
första bok, »Elizabeth and her german
garden» (1898). Bland hennes senare böcker må
nämnas: »A solitary summer» (1899),
»Prin-cess Priscilla’s fortnight» (1905), »The
cara-vaners» (1909), »Christopher and Columbus»
(1919). Hennes böcker äro kännetecknade av
en behaglig stil, lekande kvickhet och satir
samt en skarp blick för karaktärer.
Ärnljot GeTline, en stigman i Jämtland på
Olof den heliges tid. Han var oerhört stor
och stark, kom till Olof vid Stiklestad, döptes
och föll i slaget 1030. A. är hjälten i B.
Björnsons epos »Arnljot Gelline» (1870) och V.
Pe-terson-Bergers musikdrania »Arnljot» (1910).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
