Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arseniksulfid - Arsenikföreningar - Arsenikförgiftning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
177
Arsenikdisulfid—Arsenikförgiftning
178
Arsenikdisulfid, se Arsenikföreningar.
Arsenikföreningar. Följande äro arseniks
viktigaste föreningar.
Arseniktriklo-r i d, As CI3, som f ramställes genom att
destillera en blandning av arseniktrioxid och
koksalt samt upptaga den bildade kloriden i kylt
förlag. Erhålles även genom förbränning av
metallisk arsenik i klorgas. Arseniktriklorid
är en lykande, tjockflytande, mycket giftig
vätska; stelningspunkt — 18° C, kpt 130,2°
C, spec. v. 2,17 vid 20° C. Vid upplösning
i vatten sönderdelas kloriden genom hydrolys
(se d. o.) enligt formeln:
As CI3 + 2 H2O = H As O2 + 3 H Cl,
d. v. s. arseniktriklorid och vatten omsätta
sig till arseniksyrlighet och klorväte.
Arseniktriklorid löser svavel, fosfor och olja.
Den högre kloriden, arsenikpentaklorid, kan
existera endast vid låg temperatur, ty redan
vid — 28° C börjar den sönderdelas till
arseniktriklorid och klor.
Arseniktrioxid, vit arsenik, As2O3,
uppkommer vid röstning av arsenikmalmer
och arsenikhaltiga malmer, t. ex. svavelkis.
Arseniktrioxid är luktlös och har svagt
söt metallsmak. Spec. v. 3,69—3,74. Den
sublimerar vid 218° C utan att smälta
och avger färg- och luktlösa ångor. Den
är olöslig i alkohol, svårlöslig i vatten,
lättlöslig i saltsyra, varvid bildas triklorid
och syrlighet beroende på syrans styrka.
Arseniksyrlighet är mycket giftig, i det 0,i—0,2
g framkalla akut förgiftning hos människan
med dödlig utgång. Som motgift användes ur
järnsulfat med magnesiumoxid utfällt
järn-hydrat, vilket absorberar arseniker, samtidigt
som bildat magnesiumsulfat verkar avförande.
Om arseniktrioxiden löses i alkali, bildas ett
salt, t. ex. Nas As O3, natriumarsenit,
motsvarande arseniksyrlighetshydrat, H3 As O3,
vilket emellertid ej finnes i fri form.
Sal-terna benämnas arsenit. Ide två färgerna
Scheeles grönt och
schweinfurt-grönt ingår arseniksyrlighet.
Arseniktrioxid användes till framställning av
arsenikföreningar, speciellt färger (schweinfurtgrönt),
till konservering av uppstoppade djur, som
betmedel vid kattuntryckning samt som
klar-ningsmedel för glassmältor vid glasfabrikation.
Arsenikpentoxid, As2 O5, har endast
intresse som grundsubstans för arseniksyran,
varur den bildas vid tillräcklig upphettning.
Smälter till en vit, glasartad massa av spec.
v. 4,09, vilken ur fuktig luft upptager vatten
och åter bildar arseniksyra. Sönderdelas vid
sublimering i arseniktrioxid och syre enligt
formeln: As2 O5 = As2 O3 + O2.
Arseniksyra, H3AS O4, f ramställes
tekniskt genom kokning av arseniktrioxid med
stark salpetersyra. Den löser sig långsamt
men rikligt i vatten. Är en ganska stark syra,
som löser zink och järn under
vätgasutveck-ling. Den är mindre giftig än
arseniksyrlighet. Arseniksyra användes förr vid
tillverkning av vissa anilinfärger, speciellt fuchsin;
numera torde den endast användas som
betmedel vid färgning och tryckning av tyger.
Den är isomorf (se I s o m o r f i) med
fosforsyra, och vid dess olika upphettning erhållas
tre syrehydrater, nämligen ortoarseniksyra,
(HO)sAsO, pyroarseniksyra, ^0)2 • AsO > °’
samt metaarseniksyra, (H . O) . AsO2. Dessa
syror bilda motsvarande salter, arsenat el.
arseniat, av vilka ett flertal såsom
mineral påträffas i naturen.
Arsenikdisulfid, realgar, As2 S2,
finnes som rubinröda kristaller i naturen ocb
framställes tekniskt genom upphettning utan
lufttillträde av arsenikkis och svavelkis i
blandning, då disulfiden destillerar över. A.
ingår jämte oxidationsmedel och svavel i
fyrverkerisatser för vit eld och till
signalpatroner.
Arseniktrisulfid, auripigment,
As2 S3, förekommer i naturen som bladformiga
kristaller. På konstgjord väg erhålles den
genom hopsmältning av arsenik och svavel.
Arsenikpentasulfid, As2 S5, bildas
vid hopsmältning av beståndsdelarna och är
ett ljusgult, lätt smältbart pulver.
Arseniktrisulfid och -pentasulfid lösas ej av syror men
däremot lätt av alkalier och svavelalkalier,
varvid bildas sulfarsenit och sularseniat.
Arsenikväte, arsin, H3As, uppstår, då
väte »in statu nascendi», d. v. s. i
bildnings-ögonblicket, inverkar på arsenikföreningar i
lösning. Rent erhålles det genom omsättning
mellan zinkarsenik, Zn3 As2, och saltsyra samt
natriumarsenik, Nas As, och vatten. Gasen är
färglös, i rent tillstånd luktlös och ytterst
giftig. Vid upphettning till 400—500° C faller
den sönder i sina element, vilket man
använder vid det s. k. marshska arsenikprovet (se
Arsenikprov). E-t N-n.
Arsenikväte kan förorsaka förgiftning vid
fyllande av ballonger o. dyl. (där det förorenar
fyllnadsgasen) och kan förekomma även i en
del kemiska fabriker. Giftverkan är
synnerligen kraftig och karakteriseras av
frossbrytningar, huvudvärk, kräkningar och
medvetslöshet. Orsaken härtill är ett våldsamt sönderfall
av röda blodkroppar (hemolys), som bl. a. visar
sig i blodig urin och allmän gallfärgning.
Ännu i detta stadium kan förgiftningen gå
till hälsa. Har däremot nervsystemet
angripits — kramp, medvetslöshet —, är
tillståndet så gott som undantagslöst hopplöst.
Förgiftning inträder för människan efter
inandningen av en gasmängd, innehållande
sammanlagt O,oi g metallisk arsenik. Behandlingen
består framför allt i att undanröja
orsaksmo-mentet. Se även behandlingen av
koloxidförgiftning. E. L-g.
Arsenikförgiftning har förut varit en av de
vanligast förekommande förgiftningarna. Vad
den kroniska a. beträffar, har den emellertid
hitintills förmodats föreligga betydligt oftare
än den gjort, emedan man vid sökande efter
sjukdomsorsak i många fall funnit arsenik i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
