Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arsenikförgiftning - Arsenikkis, Arsenopyrit - Arsenikmjöl - Arseniknickel, Nickelin - Arsenikpentasulfid, Arsenikpentoxid - Arsenikprov - Arsenikspegel - Arseniksvamp - Arseniksyra, Arseniksyrlighet, Arseniktriklorid, Arseniktrioxid, Arseniktrisulfid, Arsenikväte - Arsenikätare - Arsenit, Arsenolit, Arsenikblomma
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
181
Arsenikkis—Arsenit
182
såsom magnesiumoxid (1—2 matskedar i ett
glas vatten och 2—4 matskedar av denna
blandning i kvarten). Äggvita och mjölk
rekommenderas även. Ofta kunna
hjärtstimu-lantia, såsom kamfer och koffein, vara
behövliga. Djurkol har på sista tiden varmt
rekommenderats. På grund av arsenikens stora
benägenhet att kvarstanna i magsäckens
slem-hinneveck måste behandlingen fortsättas länge.
Jfr arsenikväte på Arsenikföreningar, sp.
178. — Litt.: Kraus o. Brugsch, »Pathologie
und Therapie» (1923) ; »Nordisk intern
medicin» (2:a uppl. 1922) ; Meyer o. Gottlieb,
»Expe-rimentelle Pharmakologie» (1922); »Acta
medi-ca scandinavica», 1923, supplement V. E. L-g.
Arsenikkis, Arsenopyrit, ett silvervitt
arsenikmineral (FeAsS), som förekommer i
smärre kvantiteter vid flera av våra
gruvfält; i större mängder i Schlesien och andra
trakter av Tyskland. Råmaterial för
framställning av arsenikvitt m. m.
Arsenikmjöl, arseniktrioxid i pulverform,
erhållet vid arsenikhaltiga malmers röstning.
Arseniknickel el. N i c k e 1 i n, ett
nickelmineral, viktigt såsom nickelmalm. Dess
kemiska sammansättning är arseniknickel,
Ni As, motsvarande 43,6 % nickel och 56,4 %
arsenik. Förekommer bl. a. vid Freiberg,
Schneeberg o. Annaberg i Erzgebirge (Sachsen).
Mineralet är som sällsynthet anträffat i
Sverige vid Nordmarken i Värmland och vid
Gravmark i Västerbottens län.
Arsenlkpentasulfld, Ar se ni kpe n t oxid,
se Arsenikföreningar.
Arsenikprov, sätt att genom kemisk analys
påvisa och bestämma de små mängder
arsenik, som kunna ingå i tapeter, färgöverdrag,
färgstoft, garn, tyger, vävnader, korkmattor
Marshs apparat för arsenikprov.
o. dyl. samt urin. Tidigare användes en av
Fresemus angiven kvalitativ metod, varvid
analysmaterialet behandlas med saltsyra och
destilleras, då arseniktriklorid (se
Arsenikföreningar) övergår i destillatet. I detta
fälles arsenik med vätesvavla som
arseniktri-sulfid, och denna blandas och upphettas med
cyankalium i utdraget glasrör, varvid metallisk
arsenik frigöres, vilken bildar en svart spegel,
s. k. arsenikspegel, på rörets insida (se bilden).
Numera måste vid arsenikprovs utförande i
samband med lagstiftning mot försäljning av
tapeter, tyger m. m., som på viss provmängd
innehålla 0,20 mg arsenik eller mera (se A
r-senikförgiftning), användas
kvantitativa analysmetoder, t. ex. Köhlers
svaveldioxidmetod. Enligt denna destilleras provet med
saltsyra efter tillsats av ferrosulfat.
Destillatet, innehållande eventuell arsenik som
arseniktriklorid, försättes med salpetersyra och
indunstas till torrhet, oxideras först med
ka-liumpermanganat, då arseniksyra bildas och
organiska ämnen förstöras. Sedan reduceras
till arseniktrioxid med svavelsyrlighetsvatten
och indunstas till torrhet. Den erhållna rena
arseniktrioxiden bestämmes genom
jodomet-risk titrering (se Kemisk analys). En
av K. m:t 1913 tillsatt kommitté för
utredning av arsenikfrågan har i ett 1919 avgivet
betänkande som enda officiella metod
föreslagit en av Bang och Ramberg utarbetad
analysmetod, vilken omfattar följande
operationer: 1) Organiska ämnena (i tapeter,
lino-leummattor m. m.) förbrännas genom
upphettning med koncentrerad svavelsyra och rykande
salpetersyra. 2) Efter förbränning
kvarvarande syreföreningar av kväve sönderdelas
genom upphettning med ammoniumoxalat. 3)
Arseniken avdestilleras såsom triklorid efter
tillsats av vatten, saltsyra, bromkalium och
ferrosalt. 4) Destillatet upptages i vatten, och
arseniken bestämmes genom titrering med
kaliumbromat. Denna metod ger under alla
förhållanden tillförlitliga resultat, och den
kommer säkert att bliva officiellt antagen.
En penselmögelsvamp, arseniksvampen,
Peni-cellium brevicaule, utvecklar på arsenikhaltigt
substrat, även om arsenikhalten är obetydlig,
en vitlöksartad lukt och kan därför användas
till påvisande av arsenik i tapeter (Gosios
arsenikprov). E-t N-n.
Arsenikspegel, se Arsenikprov.
Arseniksvamp, se Arsenikprov.
Arseniksyra, Arseniksyrlighet,
Arseniktriklorid, Arseniktrioxid,
Arseniktrisulfid, Arsenikväte, se
Arsenikföreningar.
Arsenikätare. Man har iakttagit, att vissa
djur, såsom hästar och får, kunna utan skada
fördraga ganska stora doser av
arseniksyrlighet (arsenik). Hästar bli muntra och livliga,
deras hull och krafter ökas, deras hårrem blir
glänsande av en måttligt stor mängd arsenik.
Arsenikens egenskap att, intagen i lämplig
mängd, kunna utöva ett i vissa avseenden
höjande inflytande på organens
näringstillstånd betingar, att arsenik ganska vidsträckt
begagnas vid åtskilliga sjukdoms- och
svaghetstillstånd hos människan. I vissa
alptrakter, t. ex. i Steiermark, finnas personer, vilka
småningom vant sig vid att förtära allt större
doser arseniksyrlighet och genom denna
»ar-senikätning» erhålla gott hull, blomstrande
utseende och ökade krafter. (Ljd.)
Arsenit, A r s e n o 1 i t, Arsenikbio
m-m a, mineral av sammansättningen AS2O3,
arseniktrioxid. Förekommer såsom överdrag å
andra arsenikmineral, ss. arsenikkis m. fl.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
