Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arsenius, släkt - Arsenius, John Georg - Arsenius, Karl Georg - Arsenius, Samuel (Sam) Ferdinand - Arsenolit - Arsenopyrit - Arsiero - Arsiner - Arsinoe - Arsinoitherium - Arsis - Arsjin - Ars longa, vita brevis - d’Arsonval, Arsène - Ars poetica - Arstal, Aksel Kristian Andersen - Art
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
183
Arsenius—Art
184
Arsenius, släkt, härstammande från
kyrkoherden i Husie stift Jens Jensson Aars (1606
—92). Ättling till denne i rätt nedstigande
sjunde led var J. G. A. (se nedan).
Arsenius, John Georg, hästmålare (1818
—1903), överstelöjtnant vid Livregementets
husarkår 1868—78. Var 1848—49 Wahlboms
lärjunge och arbetade i Paris 1852—53, bl. a.
i Höckerts ateljé. Han gjorde nästan
uteslu-hande kavalleri- och den finare rid- eller
körhästen till föremål för sina målningar, helst
som porträtt med eller utan ryttare. I
Uppsala univ:s bibi, förvaras memoaranteckningar
av A., bl. a. om hans umgänge med sin intime
vän Gunnar Wennerberg.
Arsenius, K a r 1 Georg, djurmålare (1855
—1908), den förres son. Är mest känd som
hästmålare men har även utfört hundporträtt,
stämningsbilder från franska landsbygden
samt talrika teckningar till franska
sporttidningar. Hans målningar ha ofta en
impressionistisk friskhet. Både som djurmålare och
som sporttecknare var A. högt ansedd i
Frankrike, där han från 1886 var bosatt till
sin död. Han är representerad i
Nationalmuseum och Göteborgs museum.
Arsenius, Samuel (Sam) Ferdinand,
militär, målare (1857—1912), son till J. G. A.;
ryttmästare vid Norrlands dragonreg. 1894,
i reg:s reserv 1907. Var liksom fadern och
brodern hästmålare. Utgav de brokigt
innehållsrika böckerna »Mannens klädedräkt»
(1902) och »Hvita hästar» (1909).
Arsenolit, ett mineralogiskt namn på
arse-niktrioxid. Se A r s e n i t.
Arsenopyrit, se Arsenikkis.
Arsie’ro, ort i n. ö. Italien, i prov. Vicenza,
i floden Asticos dalgång, 15 km s. ö. om
Ro-vereto och söder om Sette comuni (se d. o.).
A. omtalas ofta i samband med de under
världskriget pågående häftiga striderna på
österrikisk-italienska gränsen. Såväl A. som
det 15 km n. ö. därom liggande Asiago voro
omgivna av starka befästningar. Under de
österrikisk-ungerska truppernas offensiv i
maj 1916 besattes A. den 30 :e men måste, då
fronten tillbakadrogs, snart därefter släppas.
Se Italienska krigsskådeplatsen.
Arsiner benämnas organiska föreningar,
vilka härleda sig från arsenikväte (se Ars
e-nikföreningar) och äro analoga med de
från ammoniak härstammande
aminoförening-arna (se d. o.). Ex. på arsiner äro metylarsin,
CH3As H2, och dimetylarsin, (CH3) 2As H. I
den senare ingår radikalen k a k o d y 1 (se
d. o.), (CH3)2As, vilken bildar en omfattande
serie föreningar. Denna har studerats av
Bunsen och spelat en viktig roll vid
radikalbegreppets klargörande. E—t N—n.
ArsPnoe, egyptiska prinsessor av
ptole-maiernas ätt. Märkligast var dottern till
Ptolemaios I Lagos. Hon var först förmäld
med en trakisk konung, efter vars död två
av hennes söner dödades i moderns armar.
Sedan återkom A. till Egypten och förmäldes
med sin halvbror Ptolemaios II Filadelfos.
Arsinoitherium, ett fossilt däggdjur, funnet
i eocenavlagringar vid Fajum i Egypten. Det
hör till elefantdjuren men företer en
egendomlig utbildning av horn å skallen.
Måhända är den i Nordamerika funna, utdöda.
Dinoceros detta djurs närmaste släkting.
A’rsis, grek., »höjning». 1. Beteckning för
den starka eller betonade delen av en
versfot, i motsats mot thesis, »sänkning», vilken,
term användes om den svaga eller obetonade.
Denna moderna användning av orden är den
motsatta till den, som förekommer i antik
metrik. — 2. I musiken: upptakt.
ArsjPn (»aln»), ryskt längdmått,
motsvarande 71,12 cm. 1 arsjin = 4 tjetvert = 1&
versjok. 3 arsjin = 1 sasjen.
Ars lo’nga, vita bre’vis, lat., se Ars.
d’Arsonval [darsåva’1], A r s è n e, fransk
fysiolog (f. 1851), professor i experimentell
medicin vid Collège de France i Paris. Är
känd som konstruktör bl. a. av en aperiodisk
galvan ometer. d’A. har även undersökt
användbarheten av högspänd växelström för
medicinska ändamål (d’Arsonvalisation).
Ars poètica, »skaldekonsten». »De arte
poe-tica» (»Om skaldekonsten»), en ryktbar poetik
i bunden form av Horatius. Jfr Poetik.
Arstal, Aksel Kristian A n d e r s e n,
norsk geograf o. pedagog (f. 1855), lektor vid
Kristiania handelsgymnasium sedan 1904 och
sedan 1907 föreläsare i geografi vid Kristiania
universitet, docent där 1915. A. har utgivit
flera geografiska och pedagogiska skrifter,
såsom »Landomrids», »Geografi for
middelsko-len», »Norges ökonomiske geografi», »Den
geografiske undervisning».
Art. Artbegreppet inom biologien har
uppstått ur behovet att bringa ordning i
mångfalden av organismer. Som tillhörande
samma art räknar man de individer, som visa
överensstämmande egenskaper i morfologiskt
och fysiologiskt avseende och som vid parning
ge en fruktbar avkomma. Avgränsningen av
en art kan emellertid i praktiken erbjuda
stora svårigheter. Dels medför den
individuella variationen större eller mindre avvikelser
från typen, dels kan i vissa fall en fruktbar
avkomma uppstå av individer, som trots detta
måste räknas till skilda arter.
Variationen kan ha skilda orsaker. Vad
man kallar en art är ej sällan en blandning
av ett flertal »elementararter», »raser» eller
»varieteter». Vid könslig fortplantning äger
en ständig korsning rum mellan dessa
elementararter. Det uppstår talrika
övergångsformer mellan dem, och man får härigenom
intrycket av en kontinuerlig variation. Hos en
del organismer sker fortplantningen genom
självbefruktning eller på könlös väg. Hos
sådana blir arten en ofta rätt godtycklig
sammanfattning av närstående elementararter.
Även i ett fullkomligt enhetligt material
finner man variation, såsom W. Johannsen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
