Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artemisia (botanik) - Artemisia (drottning av Halikarnassos) - Artemus Ward - Arteriektasi - Arteriell - Arteriit - Arterioskleros - Arteriotomi - Arterit, Ådergnejs - Artesisk brunn
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
189
Artemisia—Artesisk brunn
190
Artemisia, se Malörtsläktet.
Artemisia, drottning av Halikarnassos,
åtföljde med fem skepp Xerxes på hans tåg till
Grekland. I sjöslaget vid Salamis 480 f. Kr.
höll hon på att tillfångatagas av atenarna
men anföll själv ett persiskt (alltså en
bundsförvants) skepp och borrade det i sank;
atenarna trodde då, att hennes skepp var grekiskt
och läto henne undkomma. Xerxes, som såg
händelsen, utropade, att hans män kämpade
som kvinnor och hans kvinnor som män.
Artemus Ward [ä’timos coå’d], pseud. för den
amerik. humoristen Ch. Browne (se denne).
Arteriektasl, uttänjning av pulsådern.
Arterie’ll, som står i samband med
artärer, t. ex arteriell blödning (blödning från
artärer), till skillnad från blödning ur vener
eller kapillärer. Med arteriellt blod förstås
det i lungorna renade blodet, som hjärtat
driver ut i kroppsartärerna (se A o r t a).
Arterilt, pulsåderinflammation, förekommer
dels vid vanlig inflammation, då denna u
t-ifrån griper över från vävnaden på däri
befintliga artärers väggar — i sällsynta fall
tillföres smittämnet inifrån genom blodet —,
och kan fortskrida till varbildning i pulsådern.
Dels bilda vissa sjukdomar, bl. a. syfilis (sällan
tuberkulos), en specifik inflammation i väggen,
igenkännlig vid mikroskopisk undersökning.
En dylik är endarteritis obliterans, som
orsakar den ena av de stora huvudgrupperna av
hjärn- och ryggmärgssyfilis och åstadkommer
ett tilltäppande av blodkärlets inre hinna eller
bristning av väggen och sålunda blodpropp
eller blödning. En annan form av a. uppträ
der i aorta och är orsaken till aneurysm eller,
i lindrigare form, aortit, vilken numera kan
skiljas från den arteriosklerotiska aortiten. —
Inflammatoriska förändringar i de fina
blodkärl (yasa vasorum), som föra blod till de
större blodkärlens egna väggar, har man
tidigare velat angiva såsom orsak till
arte-riosklerosen i dessa. Tillg.
Arterioskleros [-ä’s] är en åldersförändring
i blodkärlens (närmast artärernas) väggar,
som fortskridande konsumerar en av dessas
viktigaste egenskaper, elasticiteten.
Mikroskopiskt kan man spåra dess början såsom det
allra första tecknet på regressen i den fullt
utvecklade organismen. De i den växande
artärväggen allt rikligare utbildade elastiska
trådarna degenerera genom inlagring av fettkorn
och ersättas med bindväv (skleros) eller i
vissa former kalk (speciellt även inlagrad i
väggens glatta muskulatur, åderförkalkning).
Större fettanhopningar bilda gula fläckar på
väggens insida (atheromatos, atheroskleros).
Elasticiteten nötes ut så att säga, och detta
sker snabbare vid överansträngning; så t. ex.
uppträder a. tidigare eller starkare i benen
hos grovarbetare, i armarna hos tvätterskor.
Orsaken till en förtidig a. har man vidare
sökt i svag anläggning av blodkärlen
(ärftlighet), sammanhang med di etiska eller
äm-nesomsättningsrubbningar (alkohol, f ettsot),
infektionssjukdomar, autointoxikationer, eller
innersekretoriska rubbningar. Detta känner
man delvis på grund av resultaten från den
experimentella forskningen, där man genom
in-sprutning av adrenalin, resp, kolesterin på
djur (kaniner) lyckats rekonstruera åtskilliga
faser av a. Å ena sidan är a. en av
huvudfaktorerna vid den fysiologiska döden genom
ål-derdomsavtyning, hjärtförlamning, hjärtslag,
hjärnslag hos gamla. Å den andra leder den,
patologiskt stegrad, i en tidigare ålder till en
rad sjukdomar genom kärlbristningar eller
blodproppar i, eller genom minskande av
blodtillförseln till, eller i allmänhet hämmande
funktionen av de flesta organ, dock vanligen
mycket olika i skilda fall; en allmän a. är ej
regeln. Särskilt de organ, som närmast
sammanhänga med artärfunktionen, hjärtat, aorta,
njurar, även hjärnan, bliva mest träffade.
Vissa former av hjärt-(klaff-)fel, myokardit,
hjärtförstoring, aortit, äggvitesjukdom och
njurblödning, hjärnblödning, svindel och
slöhet äro typiska arteriosklerotiska sjukdomar,
blodproppar och blödningar i de flesta organ
likaså; lindrigare former äro t. ex. vissa
kramptillstånd, reumatiska känningar och
smärtor hos äldre. Ett välkänt tillstånd på
basen av a. är gangren (torr brand) i
extre-miteterna, vanligen kronisk, ibland akut
genom blodpropp. Stegring av blodtrycket, högt
blodtryck, är ett symtom, som ofta, men
ingalunda alltid står i samband med a. i något
el. några organ. Syfilis orsakar speciella
artärförändringar av delvis annan typ (viss
form av aortit och endarterit) och med andra
symtom.
Behandlingen av a. består följdriktigt i
avspänning av överansträngning, vila,
individualiserad efter fallet, likaså diet, vård på
sjukhus eller bad- eller kurort. En traditionell,
teoretiskt knappast längre grundad
ordination är jodpreparat, en rationell, mot den
vanliga hjärtförstoringen, digitalis. Tillg.
Arteriotomi, öppnandet av en pulsåder.
Jfr Åderlåtning.
Arterlt, Ådergnejs, se Gnejs.
Artesisk brunn, en borrbrunn (rörbrunn), i
vilken vattnet stiger upp över jordytan,
beroende därpå, att det grundvattensskikt (se
G r u n d v att en), som man vid borrningen
Artesisk brunn. BCB vattenförande lager,
inneslutet mellan de för vatten ogenomträngliga lagren
ACA och BDB. Genom borrhålet vid DC strömmar
vatten upp.
påträffat, är inneslutet mellan lager av för
vatten ogenomträngliga jord- eller bergarter,
vanligen lera, och står i förbindelse med högre
belägna ansamlingar av grundvatten, vilkas
läge betingar det hydrostatiska trycket på
det »artesiska vattnet». Namnet a. härleder
sig från prov. Artois i Frankrike, där 1126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
