Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Artesisk brunn - Artes liberales - Artevelde, Filip van (1340—82) - Artevelde, Filip van (1290—1345) - Artfjället - d’Arthois, Jacques - Arthritis, Artrit - Arthrodira - Arthrogastres - Arthropoda - Arthrostraca - Arthur, Chester Alan - Articles of religion - Articulata
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
191
Artes liberales—Articulata
192
den första brunnsborrningen i Europa
utfördes vid klostret Lillers. Mångenstädes har
man inom områden, där berggrunden utgöres
av sedimentära bildningar, genom borrning
erhållit »artesiskt vatten» i rikliga mängder
för att förse även stora samhällen; Paris är
ett av de mest slående exemplen härpå. I
Sverige finnas på sina ställen artesiska
brunnar; så är t. ex. Malmös vattentillförsel
baserad på tillgodogörande av »artesiskt
vatten» från den stora vattenbehållare, som
benämnts Alnarpsfloden (se d. o.). — Motsats:
P u m p b r u n n. (J. G. R.) K. A. G.
A’rtes liberales, se Ars o. Fria konster.
Artevelde [fä’l-], Filip van, flandrisk
folkledare (omkr. 1340—82), son till följ.
Satte sig 1381 i spetsen för Gents
borger-skap vid ett uppror mot greven av Flandern
(»vitkappornas uppror»). Han hade i början
framgång, erövrade 1382 Brygge och blev
erkänd som regent över hela Flandern men
blev slagen och stupade i slaget vid
Roose-beke mot greven och den av konung Karl VI
anförda franska hären.
Artevelde [ fä’l-], Filip van, flandrisk
folkledare (omkr. 1290—1345). Tillhörde en
rik patricisk borgarsläkt i Gent och utövade
stort inflytande genom sin rikedom, klokhet
och talarförmåga. Vald 1338 till hövitsman,
förjagade han greve Ludvig II av Flandern,
som med adeln stod på Frankrikes sida i de
pågående engelsk-f ranska tronstriderna. I
stället närmade han sig engelsmännen, från
vilka Gents borgare togo ullen till sina
väve-rier och med vilka de sympatiserade. Men
hans despotiska styrelse och misstanken mot
honom att vilja insätta Edvard III :s äldste
son, Svarte prinsen, till greve av Flandern
framkallade ett folkupplopp, varunder han
blev mördad. Det förbund han åvägabragte
mellan Flandern, Hainaut och Brabant var det
första försöket att samla de viktigaste av de
provinser, som bilda nuv. Belgien. — Litt.:
Ashley, »James and Philip van A.» (1883);
Namèche, »Les van A. et leur époque» (1887).
Artfjället, fjällmassiv mellan norska
gränsen, St. Umevatten och överuman; Tärna
socken, Västerbottens län. Nära 60 kvkm nå
över 1,000 m ö. h. Högsta toppen 1,554 m.
d’Arthois [dartcoa’], Jacques, flamsk
landskapsmålare (1613—86). Verksam i
Bryssel, hämtade han sina motiv från denna stads
då skogklädda omgivningar. Gränserna för
hans eget verk äro ovanligt svåra att
uppdraga, då han samarbetade med andra
konstnärer; en broder och en son arbetade också
i hans stil. Han är företrädd i
Nationalmuseum med två målningar, av vilka den
större, en präktig, dekorativ och färgmättad
duk, dock endast med tvekan tillerkännes
honom. H. W—n.
Arthrltis, Artrit, se Gikt (A. uricd),
Gonorré, Ledgångsinflammation,
Nervsjukdomar, Syfilis och T
u-b e r k u 1 o s.
Arthrodlra, en grupp av specialiserade
fossila fiskar, som uppträdde under silur och som
i devon nådde både en mycket stor
förmrike-dom och en vidsträckt geografisk utbredning.
Gruppen utdog vid övergången mellan devon
och karbon. A:s ställning i det zoologiska
systemet och relationer till övriga
vertebra-ter ha under olika tider och av olika forskare
blivit mycket olika bedömda. Från vissa håll
har det sålunda gjorts gällande, att A. skulle
ansluta sig till de egentliga pansarfiskarna,
från andra håll, att de skulle vara nära
besläktade med lungfiskarna, ja, man har t. o. m.
förfäktat den uppfattningen, att de skulle
vara ett slags störformer. Nyare, ännu ej
publicerade undersökningar synas emellertid
giva till resultat, att de i själva verket stå
närmast hajarna och att de skulle vara
utvecklade från samma stam som dessa. E. S.
Arthroga’stres, en huvudgrupp bland
spindeldjuren, som omfattar former med tydligt
ledad bakkropp. Hit höra låckespindlar,
gis-selskorpioner, skorpioner, klokrypare och
skorpionspindlar. Se vidare Spindeldjur.
Arthro’poda, se L e d d j u r e n.
Arthro’straca, en grupp högre kräftdjur,
som utmärker sig genom oskaftade
sido-ögon, vanligen sju fria bröstsegment samt
lika många benpar. Till denna grupp höra
ordningarna märldjur (Amphipodd) och
likfotingar (Isopoda).
Arthur [ä’pö], Chester Alan,
president i Förenta staterna (1830—86). Var en
ivrig anhängare av
presidenten Grant
och var
överinspektör vid tullen i New
York 1871—78. Av
hänsyn till
republikanska partiets
minoritet, Grants
anhängare, valdes A.
1880 till
vicepresident, och då
Gar-field sept. 1881 föll
för mördarhand,
tillträdde A.
presidentvärdigheten, som han
bibehöll till mars
1885. Under hans ämbetstid fortsattes
reformerna i ämbetsförvaltningen och förbjöds
månggifte i territorierna.
Articles of religion [ä’tikalz ev rili’d$an],
eng., engelska kyrkans förnämsta
bekännelseskrift. Se Trettionio artiklarna.
Articulata användes inom den zoologiska
nomenklaturen i åtminstone tre olika fall.
Dels betecknas med detta namn en ordning
bland hårstjärnorna (se Hårstjärnor),
omfattande alla nu levande former av denna
klass och fossilt nående tillbaka till
trias-formationen. Vidare betecknas som A. en
grupp mossdjur (se d. o.). Slutligen
sammanfattar en del författare, såsom
Ray-Lan-kester, annelider och arthropoder under detta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
