Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Arvsrätt - Arvsskatt - Arvsynd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
223
Arvsskatt—Arvsynd
224
som efterlevande äkta make. Finnes make, så
tillfaller honom hälften av arvet, oavsett om
övriga arvingar äro flera eller färre.
Föräldrarna få, om båda leva, lika andelar,
sålunda var sin fjärdedel, om den döde var gift,
eljest hälften var. Är en av föräldrarna död, så
åtnjuta syskonen hans lott; om bägge äro
döda, dela syskonen bägges lotter. I
händelse något av syskonen gått bort och
efterlämnat avkomlingar, inträda dessa i dess rätt.
Alla övriga släktingar höra till
arvsordningens tredje klass. Om deras inbördes
företräde eller lika rätt, se Arvsordning. Barn
utom äktenskap taga lika med barn i
äktenskap arv efter moder och mödernefränder,
efter fader åter blott i händelse de äro
trolov-ningsbarn. Efter fädernefränder ha
utom-äktenskapliga barn aldrig arvsrätt.
Arvsrätten begränsas av annan av lagen erkänd rätt
i kvarlåtenskapen, så att skulder och
underhållsbidrag först måste betalas. Även
testa-mentstagares rätt går före arvingars, dock
med undantag för bröstarvingar, som skola
njuta sin laglott (hälften av
kvarlåtenskapen) oförkränkt; jämväl adoptivbarn ha visst
anspråk på laglott. Om efterlevande makes
rätt gent emot arvingarna, se Bodelning.
Statens rätt begränsar slutligen arvingarnas
genom uttagandet av arvsskatten (se d. o.).
Se dessutom D a n a a r v.
Arvinge går i vissa fall förlustig den
arvsrätt han rätteligen skulle njutit, framför allt
om han försummar att låta höra av sig inom
viss tid (preskriptionstiden), vanligen ett år
efter arvlåtarens död, eller genom sådant brott
mot arvlåtaren eller annan arvinge, som har
inflytande på arvsföljden, m. m. C. G. Bj.
Arvsskatt, skatt på övergång av egendom
eller förmögenhet till följd av arv eller
testamente. Denna skatt, som förekommer i de
flesta stater, har vanligen formen av en skatt
å varje särskild arvs- eller testamentslott
(arvsskatt i egentlig bemärkelse). Endast
undantagsvis är skatten lagd på
kvarlåtenskapen i dess helhet. Skatteprocenten är i
allmänhet beroende av
skyldskapsförhållan-det till den avlidne, så att den är högre för
avlägsnare skyldemän än för närmare;
bröstarvingar och efterlevande make äro ofta helt
och hållet fritagna. I flera stater stiger
skatteprocenten även med arvslottens storlek,
varjämte små arvslotter äro befriade. I
Sverige är enligt k. f. 19 nov. 1914 om
arvsskatt och skatt för gåva skattens storlek
beroende såväl av skyldskapsgraden som av
arvs- eller testamentslottens storlek.
Arvsskatt utgår a) för egendom, som
efterlämnats av svensk medborgare eller av utlänning,
vilken vid dödsfallet varit eller bort vara
här i riket mantalsskriven; dock ej för fast
egendom i land, där arvsskatt icke uttages
för i Sverige belägen dylik egendom; b) för
här i riket nedlagd förmögenhet, som
efterlämnats av annan avliden utlänning än i a)
säges. Efterlevande make, barn eller
adoptiv
barn eller avkomling till barn eller
adoptivbarn äro fria för lott, som icke uppgår till
1,000 kronor, och annan arvs- eller
testa-mentstagare för lott, som icke uppgår till
200 kr. Skatten växlar enligt k. f. 16 juli
1919 för efterlevande make, barn eller
adoptivbarn eller avkomling till barn eller
adoptivbarn mellan 0,75 proc, (för lott om 1,000
kr.) och 10 proc, (för lott om 1,000,000 kr.
eller mer); för föräldrar, syskon och syskons
avkomling samt vissa samfund och stiftelser
mellan O,7o proc, (för lott om 200 kr.) och 15
proc, (för lott om 1,000,000 kr. eller mer) ;
för kyrka, landsting, kommun eller
hushållningssällskap mellan 1,25 proc, (för lott om
200 kr.) och 15 proc, (för lott om 240,000 kr.
eller mer) samt för andra arvs- och
testa-mentstagare mellan 1,25 proc, (för lott om
200 kr.) och 20 proc, (för lott om 240,000
kr. eller mer). Skatten utgår i form av
stämpel å bouppteckningen eller, i de fall,
där sådan icke finnes upprättad, å särskild
med anledning av egendomsförvärvet
avgiven deklaration eller i vissa fall å annan
handling.
Ett nödvändigt komplement till
arvsskatten är beskattning av g å v a. I Sverige äro
utförliga bestämmelser givna om sådan
beskattning. Skyldiga att erlägga skatt för gåva
äro a) svensk medborgare: för gåva av fast
egendom inom riket samt lös egendom; b)
utlänning, som är eller bör vara här i riket
mantalsskriven: för gåva av fast och lös
egendom inom riket; c) menigheter, samfund,
stiftelser, verk och inrättningar, bolag och
föreningar för ekonomisk *verksamhet samt
andra juridiska personer: för gåva av fast
egendom inom riket samt lös egendom.
Fri-kallade från skattskyldighet äro sådana
sammanslutningar, som, utan att ha till ändamål
att genom ekonomisk verksamhet tillgodose
medlemmarnas ekonomiska intressen,
fullfölja övervägande religiösa, välgörande,
politiska, sociala, vetenskapliga, konstnärliga
eller eljest kulturella syften eller avse att
främja handel, industri eller övriga näringar inom
riket. Ifrågavarande skatt utgår med några
mindre undantag efter samma grund som
arvsskatten och beräknas efter egendomens i
särskild deklaration upptagna värde. — Litt.: G.
Schanz, »Erbschaftssteuer» (Handwörterbuch
der Staatswissenschaften, 3:e uppl. 1909); G.
Eberstein, »Om skatt på arf och gåfva enligt
svensk rätt» (1915). K- Å.
Arvsynd beskrives i Augsburgska
bekännelsens 2 art. sålunda: »Jämväl läres, att
efter Adams fall alla människor, som äro
på naturligt sätt avlade och födda, födas
med synd, det är utan gudsfruktan, utan
förtröstan till Gud och med ond begärelse, och
att denna sjukdom eller arvsynd i sanning är
synd, vilken fördömer och även nu medför
evig död för dem, som icke pånyttfödas
genom dopet och den helige Ande». Liksom de
enskilda syndiga handlingarna icke få tänkas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
