Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aseptik - Aseptin - Aseptisk - Aseptol - Asera - Aserbeidjan, Aderbeidjan, Aserabdjan, Azerbeidschan (provins) - Aserbeidjan, Aderbeidjan, Aserbadjan, Azerbeidschan (sovjetrepublik) - Historia
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
241
Aseptin—Aserbeidjan
242
talets komplicerade instrument, rikt utsirade
kat i glömska. Det är ej att undra på att
med horn, trä, elfenben, pärlemor och
sköld-padd, för att förstå huru fullständigt den
råden tidens stora kirurger klagade över den
stora dödligheten i »hospitalsbrand», trots de
lyckade operationerna. Efter antiseptikens
införande och dess överdrifter befinna vi oss
åter i en tid, då a. föredrages framför
anti-septik. Man söker således att genom
utestängande av smittämnen bibehålla såret rent
och göra antiseptiska medel obehövliga. Det
är endast när redan variga och inflammerade
skador föreligga, som a. får vika för
anti-septiken. — Litt.: Steineg o. Sudhoff,
»Ge-schichte der Medizin» (1922); Schwalbe,
»Vor-lesungen über Geschichte der Medizin». E. L-g.
Aseptin, ett av H. Gahn i handel fört
antiseptiskt preparat, innehållande borsyra.
Under namnet amykos användes en med
borax, nejlikolja och glycerin försatt
aseptin-lösning som munvatten.
Ase’ptisk, fri från sjukdomsalstrande
organismer eller deras sporer.
Aseptol [-ä’l], en 33 %:ig lösning i vatten
av ortofenolsulfonsyra. Användes ibland som
antiseptiskt medel.
Ase’ra (hebr. Ascherå, med oviss betydelse),
ett i G. T. flerstädes förekommande
gudinne-namn, liktydigt med Astarte. Skillnaden i
namnens användning på samma gudinna är
vanligen den, att A. betecknar ett slags bild
eller sinnebild av kärleksgudinnan. Denna
bild synes alltid ha varit av trä, en upprätt
stående trästod av ganska stora dimensioner,
med eller utan ansiktsbildning, stundom med
någon obscen antydning, ett slags kvinnlig
fallostod. Ibland synes A. ha bestått av ett
planterat »heligt» träd, som då kanske tänkts
vara en boning åt gudinnan. A.-kulten
före-fanns hos kanaanéerna, då israeliterna
erövrade Kanaan. Ordet förekommer i G. T. f. ggn
i 2 Mos. 34: 13. I den gamla kyrkobibeln
var ordet överallt oriktigt översatt med
lund, d. v. s. tempellund, efter Luthers
oriktiga övers. »Hain». J. P.*
Aserbeidjan, A de r be i d j an, A s e r b a
d-jan, Azerbeidschan, »Eldens land»,
provins i nordvästligaste Persien (forntidens
Atro-patene); 104,840 kvkm, omkr. 1 mill. inv.,
perser, kurder, armenier och turkmener. De flesta
äro muhammedaner; kring Urmiasjön
nesto-rianska kristna. Huvudstad är Tebris. I v.
intränger Armeniens högland, som utan skarp
gräns övergår i Irans platåland med
bergskedjan Karadag längst i n. och vulkanerna
Savalan (4,813 m) och Sahend (3,596 m) s.
därom. Endast gränsbergen äro rika på skog.
Kring den avloppslösa Urmiasjön (1,260 m ö.
h.) i v. övergår landet till stäpp. På gränsen
i n. mot Armenien och republiken A. flyter
Aras. Det inre av A. bevattnas av
Kyzyl-usen. I de vattenrika trakterna odlas druvor
till russinberedning, vete, ris och tobak.
Huvudnäring är boskapsskötsel. A. är känt för
sin tillverkning av mattor; Tebris är
medelpunkt för tillverkningen. A. är
genomgångs-land för Persiens handel med västerlandet.
Aserbeidjan, Aderbeidjan, A s e r b a
d-jan, Azerbeidschan, »Eldens land», rysk
sovjetrepublik i Kaukasus, vid Kaspiska
havet; omfattar huvudsakligen de forna ryska
guvernementen Baku och Jelisavetpol; 86,997
kvkm, 2,096,973 inv. (1920, enl. rysk statistik).
Huvudstad är Baku med 200,000 inv. I s. ö.
intränger från Kaspiska havet
Kyzylagatsch-viken med en mängd öar. Längre åt n. skjuter
Apscheronhalvön långt ut. Landet är i n.
uppfyllt av Kaukasusbergen med topparna Schab
dag (4,255 m) och Basardüsü (4,484 m), i s. ö.
bilda Talyschbergen gräns. A. är f. ö.
slättland, genomflutet av Kura och Aras, vilkas
dalgångar äro mycket bördiga. S. om Kura
däremot ligger Mugan-, Schirinkum- och
Pei-gambarstäpperna. A. är rikt på
slamvulka-ner, gas- och naftakällor. A:s befolkning
ut-göres av turko-tatarer, armenier samt ryssar
och andra européer. Större delen av
befolkningen talar en turkisk dialekt och är
schiitis-ka muhammedaner. Universitet finnes i Baku.
Jordbruket är en av huvudnäringarna. Är
1917 inbragte skörden 800,000 ton säd, 85,000
ton ris, 35,000 ton bomull, 1,000,000 ton
grönsaker, 85,000 ton frukt, 6,000 ton tobak och
15,000 ton lakritsrot. S. å. lämnade
biskötseln 2,000 ton honung och vinodlingen 3,700,000
fat vin. Silkesodlingen är betydande. På
A:s stäpper lever ett enkelt herdefolk, som
uppföder såväl kameler som annan boskap.
Kreatursstocken utgjorde år 1917 2,5 mill. får,
1,3 mill. kameler, 50,000 åsnor m. m. Fisket
i Kaspiska havet är mycket givande; i Kura
fiskas stör för kaviarberedning. Landets
förnämsta naturrikedom är petroleum. Det mest
givande oljefältet är Bakufältet på
Apscheronhalvön. Före världskriget utvunnos årligen 500
mill. pud (8 mill. ton) nafta, nu endast 180
mill. pud (3 mill. ton). Medelpunkt för
petroleumindustrien är Baku. Därifrån utgå
järnvägar åt n. till Moskva och åt v. till
Batum vid Svarta havet. Nya järnvägslinjer
i s. v. äro under byggnad. Sjöledes står Baku
i direkt förbindelse med Krasnovodsk,
varifrån Transkaspiska järnvägen utgår. E. L-r.
Historia. A:s historia som självständig
stat är icke äldre än från sept. 1917, då en av
den ryska republiken oberoende
transkauka-sisk republik proklamerades. Om dennas snara
sammanfallande se Armenien, sp. 106, och
Georgien, historia. I A. hade våren 1918
ryska bolsjeviker fått Baku i sitt våld och
började där med hjälp av armeniska
revolutionärer utrota stadens muhammedanska
befolkning. I maj bildades i A. en självständig
republik med egen nationell regering i
Jelisavetpol, då det bolsjevikiska väldet i Baku
ännu ägde bestånd. I aug. s. å. blev
emellertid Baku besatt av en engelsk styrka,
som dock följ, månad av turkarna tvangs att
utrymma staden. Vapenvilan mellan de
allie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
