Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aserbeidjan, Aderbeidjan, Aserbadjan, Azerbeidschan (sovjetrepublik) - Historia - Asev, J. M.-F. - Asexual, Asexuell - Asfalt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
243
Asev—Asfalt
244
rade och Turkiet 30 okt. och sedan mellar
dem och Tyskland i nov. medförde de
trans-kaukasiska och persiska områdenas
utrymmande av turkar och tyskar samt Bakus och
Batums besättande av engelsmännen. A:s
regering tog sitt säte i Baku och försökte
organisera en förvaltning. Det maktägande
partiet var mycket välmenande men saknade
allt slags administrativ erfarenhet och
förmåga. De engelska militära myndigheterna
måste därför snart taga hand om de civila
angelägenheterna, såsom anskaffning och
ransonering av födoämnen, oljeindustrien och
sjöfarten, post och telegraf, polis och
rättskipning m. m. Men då de eng. trupperna drogos
tillbaka aug. 1919, återinträdde den
administrativa förvirringen i A. Sedan en stark
bolsjevikarmé i april 1920 åter satt sig i
besittning av Baku, blev A:s av stormakterna
de facto erkända regering avsatt och
utbytt mot en med Moskva förbunden
sovjetregering, och en massa ledande
antibolsje-viker mördades. En tatarisk resning i
Je-lisavetpol, varvid flera tusen bolsjeviker
dödades, blev snart undertryckt, och med
tillhjälp av ortens armenier avlivade
bolsjevi-kerna som hämnd, enl. uppgift, inemot 15,000
tatarer (män, kvinnor och barn). Ths.
Asev, J. M.-F., se A z e v.
Asexuäl el. A s e x u eT 1, utan kön, könlös.
A’sfalt, vissa svarta, tjockflytande till fasta
massor, vilka äro olösliga i utspädda syror
och baser men till största delen lösliga i
organiska lösningsmedel. Urspr. användes or-
Asfaltkälla i Mesopotamien.
det a. endast för i naturen färdigbildad a.
(n a t u r a s f a 11). Nu inbegripas däri även
genom kemisk (pyrogen) sönderdelning av trä,
kol, olja etc. erhållna produkter. Ibland
sammanföras naturasfalterna och de dem i
kemiskt hänseende nära stående, ur oljor
erhållna konstgjorda asfalterna
(petroleumasfalt, oljeasfalt) under det gemensamma
namnet asfalt, under det de övriga allt efter
hårdhetsgraden kallas tjära, resp. beck.
Om de konstgjorda asfalterna se Bergolja,
Stenkolstjära och Trätjära.
Den naturliga asfalten antages i
allmänhet vara en omvandlingsprodukt av
bergolja. Den förekommer dels som
ytavlag-ringar i s. k. asfaltsjöar (Trinidad, se bilden;
Asfaltsjö på Trinidad.
Bermudasöarna), dels under jordytan i
gångar och körtlar. A. har antagligen bildats på
så sätt, att först de mera lättflyktiga
beståndsdelarna i bergoljan avdunstat och
återstoden sedan omvandlats. På grund av sitt
bildningssätt skilja sig de naturliga
asfalterna i flera hänseenden från den genom
destilla-tion av stenkolstjära erhållna, konstgjorda
asfalten. Den naturliga asfaltens konsistens
kan växla starkt, från tjockflytande till fast.
Somliga sorter äro så mjuka, att de kunna
skäras med kniv, andra åter glashårda.
Färgen är oftast matt brunsvart till svart. Det
matta utseendet förorsakas av de i den
naturliga asfalten ofta i stora mängder ingående
mineralbeståndsdelarna. As f al t i te r n a,
som äro nästan fria från
mineralbeståndsdelar, äro däremot i allmänhet starkt
glänsande. De i den naturliga såväl som i den
konstgjorda asfalten ingående organiska
beståndsdelarna gå under det gemensamma
namnet b i t u m e n.
De naturliga asfalterna kunna indelas i tre
sorter: 1. Asfalter, som så gott som enbart
utgöras av bitumen. Dessa gå under namnet
asfaltiter. Hit hör bl. a. den sedan
gammalt kända syriska asfalten.
As-faltiterna användas mest till framställning av
fernissor. Dessutom har särskilt den syriska
asfalten fått användning i
reproduktionstekniken (se Autotypi) på grund av sin
egenskap att vid belysning övergå i en olöslig
modifikation. 2. Asfalter, som innehålla en
mindre mängd mineralbeståndsdelar. Hit
hör först och främst trinidadasfalt,
vilken renad går i handeln under namnet
trinidad ép u r é. Den innehåller omkr.
50—60 % bitumen och användes till
isole-ringsarbeten av olika slag. 3. Asfalter, där
mineralbeståndsdelarna utgöra
huvudbeståndsdelen och bitumenhalten ej överstiger 15 %.
Hit hör den s. k. asfaltstenen. Den
användes antingen enbart eller sammansmält
med konstasfalt (asfalt mastix) till
gatube-läggning, golv i fabriker, källare, badrum etc.
Viktiga fyndorter äro Limmer, Vorwohle, Val
de Travers etc. — Den första användningen
av naturlig a. sträcker sig årtusenden
tillbaka. Namnet härstammar antagligen från
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
