Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asklepios - Askogon - Askola - Askold, Oskold - Askome - Askomyceter, Säcksvampar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
301
Asklepios—Askomyceter
302
Asklepio’s (lat. Aesculäpius), läkekonstens
gud, son till Apollon. En saga berättar, att
A. icke blott kunde bota sjukdomar utan
även uppväcka döda. Däröver klagade
slutligen dödsrikets gud hos Zeus, vilken dödade A.
med blixten. I denna saga uppfattas A.
tydligen som en människa. Eljes dyrkades han
som en gud. Hans förnämsta helgedom låg i
Epidauros i Argolis. Där utfördes enligt
forntida berättelser en otalig mängd
underkurer. Sedan de sjuka offrat åt guden samt
genom sång och musik försatts i helig
rysning, sovo de i templet på offerdjurens
blodiga hudar och fingo i drömmen
uppenbarelser om botemedlet. A:s heliga djur var ormen.
I Rom infördes hans dyrkan 2’91 f. Kr., då en
svår pest härjade staden. A., som skänkte de
lidande människorna hjälp och tröst, blev
särskilt under den äldre kejsartiden en av
Greklands ivrigast dyrkade gudar.
Den latinska namnformen, försvenskad till
E s k u 1 a p, nyttjas stundom, liksom även
uttrycket Eskulapii-son, i betydelsen läkare. A.
framställes i konsten som en äldre, välvillig
man, stödd på en stav, kring vilken hans
heliga orm slingrar sig, och är ofta åtföljd av
sin familj (läkegudinnan Hygieia m. fl.).
Askogön, se Askomyceter.
A’skola (fi. A’skula), finsktalande socken i
a. Finland n. om Borgå, Nylands län; 205
kvkm, 3,158 inv. (1922).
Askold el. Os kold (fnord. Hoskuldr),
vikingahövding i Ryssland, i Kiev, i senare
delen av 800-talet. Se Ryssland, historia.
Fröhär (»Asclepiasull») hos Asclepiat Comuti.
Asklepios. Staty i Lateranmuseet i Rom.
A’skome, socken i mellersta Halland vid
Ätran; Årstads härad, Hallands län; 31,61
kvkm, 343 inv. (1924). Trakten rätt jämn
med höjderna Bökåsberg och Askomeberg (171
m). 663 har åker, 2,124 har skogs- och
hag-mark. I A. Yngeredsforsen. Annex till
Ves-sige, Göteborgs stift, Halmstads kontrakt.
Askomyceter, Ascomycétes,
Säcksvampar, en av de artrikaste bland svamparnas
klasser, över 11,000 arter äro beskrivna.
Dessa svampars vegetativa del, deras s. k. bål,
består av flercelliga, förgrenade svamptrådar,
h y f e r, vilka hos somliga arter förbliva fria
och hos jästsvamparna t. o. m. sönderfalla i
skilda celler men hos andra väva sig samman
till vävnader av växlande gestalt. Hela det
vegetativa hyfsystemet sammanfattas under
benämningen m y c e 1 i u m. Detta kan
stundom filta ihop sig så tätt, att det hela liknar
de högre växternas av isodiametriska celler
sammansatta s. k. parenkym. Ett sådant
pseudoparenkym utgör ifrågavarande
svampars på upplagsnäring rika v i 1 s t
a-d i u m eller s. k. sklerotium.
Fortplantningen sker dels på rent
vegetativ väg genom knoppceller, k o n i d i e r, som
uppstå genom avsnöring från särskilda
myce-liegrenar, s. k. konidiebärare, av
växlande typ (se Aspergillus). De
konidie-bildande hyferna kunna även vara inneslutna
i särskilda vävnadskroppar, s. k. k o n i d i
e-frukter el. p y k n i d e r. Dessutom
förekommer även en könsfortplantning i samband
med en s. k. askogonbefruktning. I sin
enklaste form visar den sig däri, att två lika
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
