Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askomyceter, Säcksvampar - Ask-onsdag - Askospor - Askov
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
303
Ask-onsdag—Askov
304
hyfgrenar sammansmälta, varvid
samman-smältningsprodukten direkt blir till en s. k.
sporsäck (ascus), vars innehåll
omedelbart uppdelas i ett antal, vanl. 8, a s k o s p
o-r e r. Hos andra typer äro de kopulerande
hyfcellerna olika, i vilket fall den cell, som
avger sitt innehåll till den andra, d. v. s.
hanorganet, benämnes anteridie och den
mottagande hyfcellen, honorganet, a s k o g o n.
Det befruktade askogonet kan då antingen
direkt bli en ascus, som bildar sina 8
askosporer, eller ock kompliceras det hela
ytterligare därigenom, att efter askogonets
befruktning från detsamma utväxa talrika,
upprepat greniga hyfgrenar, de s. k. ask
o-gena hyferna, i vilkas spetsar först
senare sporsäckarna bildas. I detta sistnämnda
fall ger en askogonbefruktning upphov till
många sporsäckar. Dessa kunna antingen
utbildas direkt och enstaka ur hyfgrenar
eller ock, såsom oftast är fallet, i större
antal tillsammans, förenade i en s. k.
fruktkropp, vars byggnad växlar hos
de olika grupperna. Ofta bildas i dessa då
jämte de många sporsäckarna även
safttrådar, s. k. parafyser, vilka spela en
viss roll vid sporernas spridning. Är
fruktkroppen öppen med vid, skålformig mynning,
kallas den apothecium, som t. ex. hos
disksvamparna; är den helt sluten eller
försedd endast med en liten, hopdragen mynning,
benämnes den perithecium, som t. ex.
hos kärnsvamparna. Perithecier kunna
stundom utbildas i täta skikt, s. k. s t r o m a,
eller sitta på långskaftade fruktkroppar som
hos mjöldrygan. Hos många säcksvampar är
uppkomsten av sporsäckar icke följden av
någon befruktning, som i dylika fall
felslagit eller är reducerad.
En stor mängd säcksvampar utbilda sällan
askosporer utan förökas endast genom
bildning av knoppceller, konidier. Dessa former,
vilkas sporsäcksstadium är okänt, kallas med
ett gemensamt namn fungi imperfecti, d. v. s.
de ofullständigt kända svamparna.
Säcksvamparna äro till sitt levnadssätt
mycket olika. Somliga äro saprofyter, som
leva på gödsel, myllrik jord eller döda växter,
andra äro parasiter på djur eller växter.
Bland dessa må särskilt påpekas de, vilka
med lägre alger bilda lavarnas artrika
grupp. Säcksvamparnas systematiska
indelning grundar sig i främsta rummet på
fruktkroppens beskaffenhet. De viktigaste
ordningarna äro följande:
A. Med alldeles slutna eller med trång
mynning försedda fruktkroppar (perithecier):
1. Mjöldaggsvampar (Erysipheae).
2. Penselmögelsvampar (Plectascineae).
3. Kärnsvampar (Pyrenomycetes).
B. Med vidöppna fruktkroppar (apothecier) :
4. Disksvampar (Discomycetes).
C. Med till en början öppna, sedan helt
slutna, underjordiska, oftast köttiga
fruktkroppar:
5. Tryffelsvampar (Tuberaceae).
D. Särskild fruktkroppsbildning sakna:
6. Biåssvampar (Exoasci).
7. Jästsvampar (Saccharomycetes).
I anslutning till säcksvamparna må även
anföras den i flera hänseenden avvikande, på
insekter, särskilt skalbaggar, parasitiskt
levande svampfamiljen Laboulbeniaceae.
De till dessa ordningar hörande viktigare
familjerna och arterna behandlas i
specialartiklar. Här må endast nämnas, att till
mjöldaggsvamparna hör krusbärsm j ö
1-d aggen (Sphaerotheca mors uvae), till
penselmögelsvamparna det vanligaste å matvaror
uppträdande möglet (Penicillium), till
kärnsvamparna mjöldrygan (Claviceps
pur-purea), till disksvamparna murklorna,
till biåssvamparna de svampar, som förorsaka
s. k. häxkvastar i träden. N. S—s.
Ask-onsdag, onsdagen efter
fastlagssöndagen ; förväxlas ibland med dymmel-onsdagen,
onsdagen i påskveckan. Namnet a. har
uppkommit av ett gammalt katolskt bruk att på
denna dag, då den stora fastan före påsk börjar,
till tecken på botgöring beströ sig med aska.
Askospör, se Askomyceter.
A’skov, dansk folkhögskola i Nörrejylland,
strax n. om Kongeån mellan Kolding och
Ribe. Efter kriget förflyttades 1865
folkskolan i Rödding (se d. o.) av L. Schröder (se
Askovs folkhögskola 1865.
denne) till Askov. Den blev under hans
ledning en av de förnämsta danska
folkhögskolorna samt, efter utvidgning 1878 med en
fortsättningskurs för förutvarande
folkhögskole-elever och med anställning av P. la Cour som
lärare i naturvetenskap, medelpunkten för
folkhögskolorna i hela norden. A. har haft
den allra största betydelse för de danska
böndernas politiska, ekonomiska och sociala
vakenhet och även varit av stor vikt för
danskhetens bevarande i Sönderjylland, i det att
flera av sönderjylländarnas ledare där fått
sin utbildning. Undervisningen, som från 1885
är gemensam för män och kvinnor, omfattar
3 vinterkurser å 6 mån., medan en vanlig
flickhögskolekurs pågår maj—juli. I olikhet
med förhållandet vid andra danska
folkhögskolor kräves vid A. mycket hemarbete av
eleverna, och för tillträde fordras att ha
varit på annan folkhögskola eller att ha
mot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
