Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Askov - Askrikefjärden - Asksläktet - Askum - Askungen - Askwith, George Ranken - Askö (Södermanland) - Askö (Norge) - Aslög, Kraka - Asmanit - Asmara - Asmodeus, Asmodi - Asmund - Asmund Karesson - Asmundson, Briet Bjarnhedinsdotter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
305
Askrikef järden—Asmundson
306
svarande utbildning. Till A. är
även förlagd en statsunderstödd
sommarkurs för unga
folkhögskol-lärare. Vid Schröders avgång 1906
blev hans måg J. Appell (se
denne) föreståndare, och under hans
ministerskap har hans hustru,
Ingeborg A. (f. 1868), innehaft
ledningen. — Litt.: »A. folkehöjskole.
1865—1915» (1915).
Askrikefjärden, det sund, som
n. om Lidingön förbinder Stora
Värtan med stora segelleden till
Stockholm. Namnet sammanhänger med fnord.
ask, vikingaskepp.
Asksläktet, se Ask.
Askum, socken i mellersta Bohuslän, n. v.
om Äbyfjärden, utmed Skagerak, n. om
Lysekil; Sotenäs härad, Göteborgs och Bohus län;
58,17 kvkm, 2,736 inv. (1924). Till större delen
ljungklädda bergkullar. 732 har åker, 1,200
har skogs- och hagmark. Till A. höra Tryggö
m. fl. öar och klippskäret Soteskär. Fjordar:
Habybukt och Stockehamn samt i s.
örnfjorden och Klevekilen. I A. municipalsamhällena
Väjern och Hogenäs Näs. Annex till
Kungshamn, Göteborgs stift, Vikornas södra kontr.
Askungen, huvudpersonen i en folksaga, en
av styvmor och styvsystrar illa behandlad ung
flicka, som tvingas till de grövsta
köksgöro-mål men slutligen genom skönhet och godhet
vinner en konungasons kärlek och hand.
Namnet motsvarar fr. CendrMon, som först
uppträder 1697 i Ch. Perraults behandling av sagan.
— Ask(e)fis (»askblåsaren»; da. Askefis,
no. Oskefis el. Askeladd), den manliga
motsvarigheten till A., den yngste av tre eller
flera bröder, som av dem hålles för dum och
oduglig men som genom klokhet stiger till
makt och ära, medan de misslyckas.
Askwith [ä’skcoip], George Ranke n,
lord A., engelsk jurist och socialpolitiker (f.
1861). Urspr. advokat och 1907 ämbetsman i
handelsministeriet. Vann stort rykte som
medlare och skiljedomare i arbetstvister, adlades
1911 och upphöjdes 1919 till pär som baron A.
Han blev 1911 ordf, i det då för utjämning
av arbetstvister upprättade industrirådet samt
var under världskriget ordf, i
skiljedomskom-mittén för ammunitionsarbetarnas lönefrågor
(1915—17). Han har varit en skarp kritiker
av Lloyd Georges finans- och socialpolitik.
A. har skrivit »Industrial problems and
dispu-tes» (1920). V. S-g.*
Askö, ö i s. ö. Södermanland, s. ö. om
Trosa; mellan Asköfjärden i n. ö. och Yttre
Hållsfjärden i s. v., Trosa socken,
Södermanlands län. Omkr. 5,5 kvkm.
Askö, ö i v. Norge, strax v. om Bergen;
89,05 kvkm, 5,610 inv. (1921). Begränsas av
Hjeltefjorden, Herlöfjorden och Bergens
stads-fjord. I ö. tätt bebyggd.
Aslög (isl. Åslaug) el. K r a k a, enligt sena
isländska källor (omkr. 1150) Ragnar
Lod-broks andra drottning, dotter till Sigurd Faf-
Askovs folkhögskola.
nesbane och sköldmön Brynhild. Då
föräldrarna dött, togs barnet om hand av Brynhilds
fosterfader Heimer, vilken hade henne gömd i
sin harpa, tills han mördades i Spangereid vid
Lindesnæs i Norge, där A. växte upp som
trälinna och där Ragnars män sedan funno
henne och förde henne till konungen. På hans
befallning, att hon skulle infinna sig varken
klädd eller oklädd, mätt eller hungrig, ensam
eller i någon människas sällskap, kom hon
klädd endast i ett nät och sitt utslagna
fotsida hår, bitande i en lök och med gårdvaren
som sällskap. Hon blev konungens gemål och
födde honom fem söner. Sägnerna om A.
berättas i danska och norska folkvisor och
utförligast i Ragnar Lodbroks saga. Om vissa
sägner, som tilläggas henne, se Disa.
Asmanlt, en form av kiseldioxid, som
förekommer i meteoriter. Se Tridymit.
Asmära, stad i ital. kolonien Eritrea,
Östafrika, 65 km s. v. om Massaua, 2,357 m ö. h.
i Abessinska höglandet; 14,711 inv. (1920),
därav 2,500 européer. Järnväg till Massaua
och ett stycke inåt landet. Säte för
kolonialregeringen. Livlig handel. I närheten
guldgruvor. 1891 anlade Evangeliska
fosterlandsstiftelsen i A. en missionsstation, som nu
har sjukhus med klinik, lärarseminarium,
tryckeri och barnhem.
Asmodèus el. A s m ö d i, en ond demon,
omtalad i Tob. 3:8.
Asmund, konstsmed i Östergötland, som
under 1100-talets senare hälft utfört och
signerat de med rika figurala och ornamentala
järnbeslag smyckade dörrarna till
Väversunda, Visingsö och Värsås kyrkor. — Litt.:
A. Romdahl, »Gammal konst» (1916).
Asmund Karesson, runstensristare (omkr.
mitten av 1000-talet). Är Sveriges förste
runstensristare av konstnärlig rang och har själv
huggit eller givit utkast till omkr. 40
runstenar, resta mellan s. Gästrikland och
Stockholm. Sannolikt är han identisk med en
engelsk missionsbiskop i Sverige, Osmundus
(se denne). Litt.: O. v. Friesen, »Upplands
runstenar» (1913).
Asmundson, Briet
Bjarnhedinsdot-t i r, isl. kvinnosakskvinna (f. 1856). Utger
sedan 1895 kvinnotidningen »Kvennabladid».
Organiserade på Island »Nationalförbundet för
kvinnans rättigheter» 1906 och dess
petition till alltinget om kvinnans politiska och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
