- Project Runeberg -  Nordisk familjebok / Tredje upplagan. 2. Arckenholtz - Bergkalk /
307-308

(1923) [MARC] - Tema: Reference
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asmundson, Briet Bjarnhedinsdotter - Asmundtorp - Asnières - Ásnyk, Adam - Aśoka (Açoka) - À son aise - Asopia farinalis - Asov - Asovska sjön - Asp (fisk) - Asp (träd)

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

307

Asmundtorp—Asp

308

kommunala likställdhet med mannen, vilken
på 4 mån. samlade 12,000 namn eller omkr.
1/7 av befolkningen. E. H-n.

Asmundtorp, socken i v. Skåne, ö. om
Landskrona; Rönnebergs härad, Malmöhus
län; 22,16 kvkm, 1,336 inv. (1923). Jordmånen
är god och nästan all jord odlad. 2,027 har
åker. I den ganska höglänta socknen ligga
Rönneberga högar (107 m ö. h.), invid vilka
det avgörande slaget vid Landskrona
utkämpades 1677. I kyrkan finnes en märklig
medeltida dopfunt av brons (se Dopfunt).
Bildar med Tofta ett pastorat, Lunds stift,
Rönnebergs kontrakt.

Asnières [aniä’r], nordvästlig förstad till
Paris i dep. Seine; 49,607 inv. (1921). A. är
en omtyckt utflyktsort för parisarna.
Vattensport. Båtvarv och parfymerier.

Asnyk, Adam, polsk skald (1838—97).
Deltog i polska upproret 1863, levde sedan i
Krakau. A:s lyrik är melodisk och
stämningsfull. Hans saml. arbeten utgåvos i 5 bd 1898.

ASöka (A g ö k a), indisk härskare av
Mau-ryadynastien, sonson till dess grundläggare
Chandragupta (se denne); regerade omkr. 274
—232 f. Kr. och behärskade från sitt residens
i Pataliputra (Patna) nästan hela Indien med
undantag av den yttersta södern. A. är mest
bekant för de minnen av sin regering han
givit i sina berömda edikt — de äldsta
indiska inskrifterna — och för sitt ivriga
beskydd av buddismen, till vilken han själv
under senare år övergick. Han sökte sprida
denna lära genom missionärer ej blott bland
sina egna folk utan även i långt avlägsna
länder. A:s son Mahinda (Mahendra) säges
ha fört Buddhas lära till Ceylon. A:s
inskrifter vittna om att han besjälades av en sann
och ädel humanitet. Jfr Indien, hist.,
Indiens språk och litteratur samt V. A.
Smith, »A.» (2:a uppl. 1909), och uppsats av J.
Charpentier i Nord, tidskr. 1915. J. Ch-r.

Ä son aise [asana’z], fr., »efter sin
bekvämlighet». Vara å son aise, ha det bekvämt,
trevligt, känna sig behaglig till sinnes.

Asöpia farinälis, se M j ö 1 m o 11.

Asov [azå’f], se Azov.

Asovska sjön, se A z o v s ka sjön.

Asp, A’spius ra’pax (Aspius aspius), en i
Europa, ö. och n. om Rhen, tämligen allmän
och högt värderad karpfisk. Trots sin storlek
och rovgirighet är den nära släkt med löjan.
Bland svenska karpfiskar igenkännes aspen
på sin jämförelsevis långa analfena med 16
—17 strålar, korta ryggfena med 10 strålar,
spetsiga nos med snett uppåt riktad,
jämförelsevis stor mun och något framskjutande
underkäksspets. En knöl på denna tjänar till
rovets fasthållande. Bland våra svenska
karpfiskar blir aspen störst (i Vänern lär den
icke sällan vara 3/* m lång), och enligt
Nilssons uppgift kan den nå en längd av 1 m
och en vikt av ända till 81/2 kg. ögonen äro
jämförelsevis små. Ryggen är mörkblå, på

Asp, Aspius rapax.

sidorna övergående till vitt med silverglans;
buken vit med bukfenorna röda.

I Sverige är aspens utbredning
huvudsakligen inskränkt till Mälardalens och Vänerns
vattenområden. I april och maj börjar aspen
sin lek. Rommen fälles bland stenarna på
sjöars eller floders botten. Aspen fångas på
nät och krok med varjehanda agn; köttet är
välsmakande.

Namnet »asp» brukas f. ö. såväl i södra
Sverige om f ä r n a n (den bredpannade iden),
som i Norrland om siken. F. A. S. (Lönnb.)

Asp, Pöpulus tre’mula, ett till fam.
pilväxter (Salicaceae) hörande träd, vars stam
ofta når en betydlig storlek, ända till 20 m i
höjd. Bladen äro cirkelrunda med långa, från
sidorna hoptryckta skaft, vilket förorsakar

Asp, Populus tremula.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Thu Jul 17 16:12:00 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/nfdb/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free