Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspeboda - Aspekt - Aspeland (härad) - Aspeland (kontrakt) - Aspelands och Handbörds domsaga - Aspelin, Johannes Reinhold - Aspelin, Kristian Henrik Tomas - Aspelin-Haapkylä, Eliel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
313
Aspekt—Aspelin-Haapkylä
314
län, 95,93 kvkm, 1,007 inv. (1923).
Skogsbygd i n. v. med höjder uppöver 380 m,
i dalgången mellan sjöarna Stora och
Lilla xåspan den egentliga bygden. 1,077
har åker, 5,894 har skogs- och hagmark.
Till Vassbo i A. är länets lantbruksskola
förlagd. Inom A. låg fordom gården
Aspe-boda, som i början av 1500-talet ägdes
av den rike, från Gustav Vasas historia
bekante bergsmannen Måns Nilsson (se
denne). Västerås stift, Falu kontrakt.
Aspe’kt, synpunkt, sida; utsikt,
förhoppning. 1. Språkvetenskaplig term,
betecknande den form, som i slaviska
verben anger den genom verbet uttryckta
verksamheten såsom fortgående, fullbor
dad etc.
2 . Den ställning, som tvenne
himla
kroppar, sedda från en tredje, vid olika
tillfällen intaga till varandra. De viktigaste
astronomiska aspekterna äro följande, a)
Konjunktion. Tvenne himlakroppar
sägas vara i konjunktion, då de ha Samma
astronomiska längd (se Längd).
Symbol: (f. Beteckningen cf 0 betyder således,
att planeten Mars är i konjunktion med
solen (se Astronomiska tecken). — b)
Opposition inträffar, då de båda
himlakropparnas längder skilja sig på 180°.
Symbol: g . Beteckningen O g (£ angiver
sålunda, att Venus är i opposition med månen.
Ställningarna av konjunktion och opposition
mellan månen, solen och jorden benämnas
zyzygier. Konjunktionerna och
oppositionerna ha ganska stor betydelse för den
astronomiska vetenskapen. Så kan man t. ex.
ur den tidrymd, som förflyter mellan en
planets två på varandra följande konjunktioner
eller oppositioner, härleda dess omloppstid.
Då en planet är i opposition med solen, äro
dess heliocentriska och geocentriska längder
lika stora. Månens konjunktion med solen
bestämmer tiden för nymåne, som åtföljes av
solförmörkelse, om månen befinner sig
tillräckligt nära ekliptikan; är månen däremot
i opposition med solen, så inträffar fullmåne
— det enda tillfälle, då månförmörkelse kan
äga rum (se Förmörkelse). — c)
Kvadratur, den inbördes ställning, som
angi-ves av 90° längdskillnad. Månen t. ex. är i
sitt första och sista kvarter i kvadratur med
solen. □ är symbolen för kvadratur. O. B.*
Aspeland, härad i ö. Småland inne i landet
v. om Oskarshamn; Kalmar län. 989,48 kvkm,
14,172 inv. (1923). Häradet, som ligger på ö.
sluttningen av småländska höglandet, är en
skogbeväxt och ganska kuperad bygd. Det
genomflytes från n. v. till s. ö. av Emån, i
vars dalgång den odlade jorden företrädesvis
är belägen. Annars är jorden föga bördig och
ofta mycket stenbunden. Huvudnäringar äro
jordbruk och boskapsskötsel samt skogsbruk,
men därjämte finnas åtskilliga möbel-,
snickeri-, såg- och träullsfabriker. Häradet
ge-nomskäres av Nässjö—Oskarshamns-, Vetlanda
—Målilla- och
Växjö—Åseda(Virserum)banor-na. Omfattar Mörlunda, Tveta, Målilla,
Gård-veda, Lönneberga, Virserums och Järeda
socknar; ingår i Aspelands och Handbörds
domsaga och fögderi och utgör A:s kontrakt (se
nedan).
Aspeland, kontrakt i Linköpings stift;
areal och folkmängd lika med häradets,
omfattar fyra pastorat: Mörlunda och Tveta,
Virserum och Järeda, Målilla-Gårdveda,
Lönneberga.
Aspelands och Handbörds domsaga i
Kalmar län omfattar Aspelands och Handbörds
härader; ett tingslag; 30,758 inv. (1923).
Aspelln, Johannes Reinhold, f inl.
arkeolog (1842—1915), e. o. professor i
nordisk arkeologi i Hälsingfors 1878,
statsarkeo-log 1885. Har genom utgivandet av
»Suo-malais-ugrilaisen muinaistutkinnon alkeita»
(Element till finsk-ugrisk arkeologi) och
planschverket »Antiquités du Nord
finno-ougrien» (I—V, 1877—84) grundlagt den
finsk-ugriska fornforskningen. A. har påvisat, att
s. och v. Finland vid finnarnas inträngande
var bebott av en germansk stam. (T. A.)
Aspelln, Kristian Henrik Tomas,
bruksman (1830—1919), son till den
framstående och förmögne tobaks- och sockerfabrikören
i Stockholm Tomas A. (1803—77). Som
ledare av Fagersta bruk från början av 1860-talet
t. o. m. 1907 (bolagets disponent sedan 1873)
utvecklade A. bruket till ett efter svenska
förhållanden omfattande kvalitetsstålverk,
vars fabrikat både inom och utom Sverige
tillvunno sig det högsta erkännande. Jfr J.
A. Brinells biogr. över A. i Sv. biogr. lexikon.
Aspelin-Haapkylä, E 1 i e 1, finl. estetiker
o. konsthistoriker (1847—1917), broder till J.
R. Aspelin; prof, i estetik och nyare litteratur
i Hälsingfors 1901—10. Har på finska utgivit
konsthistoriska arbeten om medeltidens
flygelaltaren (1878), om J. Takanen (1888) och
V. Holmberg (1890, även på sv.), finsk
konsthistoria (1891) och finska teaterns historia
(I—IV; 1906—10) m. m. ävensom på sv.
monografier över Elias Brenner och Lars
Sten
Aspelands
Skala. IQ miH.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
