Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspelin-Haapkylä, Eliel - Aspen - Aspenäs (Uppland) - Aspenäs (Älvsborgs län) - Aspergilius - Asperifoliaceae - Aspermi, Aspermatism - Aspern och Essling, Asparn och Esslingen - Asperugo - Asperula
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
315
Aspen—Asperula
316
bäck. Hette urspr. A s p e 1 i n och tog sig 1906
namnet Aspelin-Haapkylä. M. G. S.*
Aspen, sjö i s. v. Västergötland, Lerums
och Partilie socknar; omkr. 5 kvkm;
genom-flytes av Säveån. Vid den vackra sjön, som
begränsas av branta berg, ligga utom ett
stort antal sommarvillor Jonsereds, Aspenäs,
Almekärrs och Hulans herrgårdar.
Järnvägen Stockholm—Göteborg följer sjöns s.
strand på en bank, som varit utsatt för
betydande utglidningar och krävt mycket
arbete. O. Sjn.
Aspenäs, urgammalt herresäte, beläget vid
sjön Tämnaren i öster-Våla socken och Våla
härad i Uppland (Västmanlands län). Nuv.
ägare: Aspenäs a.-b. A., som fordom tillhörde
släkterna Sparre och Ulf, är mest bekant
genom sin 1357 byggda kyrka, som likväl sedan
länge stått obegagnad. Uppgiften att där
varit ett kloster, grundlagt av den heliga
Birgitta, är oriktig.
Aspenäs, herrgård i Lerums socken,
Älvsborgs län, på norra stranden av sjön Aspen,
omfattar med underlydande gårdar 33/8 mtl;
areal 731 har, varav 163 har åker. Tax.-värde
360,000 kr. (1921). Från 1500-talet till in på
1700-talet var A. sätesgård för släkten Lillie
af Aspenäs, innehades sedan av
göteborgs-magnaterna A. Cederflycht, N. och J. von
Jakobsson samt S. Bagge, senare av H. B.
Buten-echön, som nybyggde gården. Nuv. ägare är
fru A. Seaton. O. Sjn.
AspergiTlus, ett till säcksvamparna (a s k
o-my c e t e rn a) hörande, allmänt utbrett
svampsläkte, som jämte penselmöglet
(Peni-cillium) omfattar de svampar, som äro det
En mögelsvamp, Aapergülua candidua, omkr. 500
ggr förstorad.
vanligaste upphovet till s. k. mögel (jfr dock
även K u 1 m ö g e 1). Svampens vegetativa
system (m y c e 1 i u m) består av långa, fina,
greniga, cellulärt byggda trådar (hyfer),
som utbreda sig i och på det substrat, vätskor
eller fasta ämnen, varur de hämta sin näring.
De föröka sig särskilt ymnigt genom s. k.
k o n i d i e r, ett slags små knoppceller, som
Asphodelus ramosus.
avsnöras i pärlbandslika rader från små
flask-formigt tillspetsade celler (sterigmer), vilka
utbildas runt om den klotformigt uppsvällda
spetsen på vissa i luften uppväxande
hyfgre-nar, konidiebärare (se bilden).
Koni-dierna avsnöras i kolossala mängder och
spridas lätt i luften, vilket är orsaken till att
mögel finnes praktiskt taget överallt. En
be-fruktningsakt i form av sammansmältning av
olika hyfcellers innehåll med varandra har
även iakttagits hos flera A.-arter, varvid
små klotformiga, slutna fruktkroppar, p
e-r i t h e c i e r, uppstå, i vilkas inre talrika
sporsäckar med vanl. åtta sporer bildas, vilka
vid fruktkroppens sönderfallande giva
upphov till nya A.-individer. A. glaucus är den
vanligaste arten, som är saprofyt och bildar
mögel på bröd, sylt o. s. v. Andra arter
kunna uppträda parasitiskt på människor och
djur och orsaka sjukdomar (s. k. m y k o s e r)
i öron, näsa, ögon och lungor. Vissa arter
bilda diastas och kunna därför förvandla
stärkelse till socker, varför de, som t. ex. A.
oryzae, användas i Japan vid fabrikation av
soja och saké (risbrännvin). N. S-s.
Asperifoliäceae, se Strävbladigaväxter.
Aspermf el. Aspermat i’sm (av grek,
nekande a och spe’rma, säd), oförmåga i
köns-körtlarnas funktion att bilda spermatozoer (se
d. o.). Den inresekretoriska funktionen kan
samtidigt vara fullständigt orubbad.
Aspern och Essling, Asparn o.
Esslingen, byar i Österrike på vänstra
Donau-stranden, sedan 1904 inkorporerade med
Wien. Kända från Napoleons nederlag mot
österrikarna 21 och 22 maj 1809.
Asperügo, se Riva.
Asperula, se Madresläktet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
