Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asperö - Aspfjärilen - Aspglansbaggen, Aspbladbaggen - Asphodelus - Aspidistra - Aspidium - Aspidosperma - Aspinwall - Aspirant - Aspirata - Aspiration
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
317
Asperö—Aspiration
318
Asperö, municipalsamhälle i s. Bohuslän;
Styrsö socken, Askims härad, Göteborgs och
Bohus län; 90 har, 262 inv. (1923). Fiskläge
på ön A. Tax.-värde å bevillningsskyldig
fastighet 185,500 kr., bevillningstax. inkomst
107,581 kr. (1922).
Aspfjärilen, Limenitis pöpuli, tillhör fam.
Nymphalidae bland dagfjärilarna (se
d. o.) och är en av våra vackraste fjärilar, lätt
igenkännlig på sin ansenliga storlek, 72—90
mm vingbredd, samt den enastående
färgteckningen, svartbrun grundfärg med en tvärrad
av vita fläckar och utanför denna en rad av
roströda bågfläckar.
Aspglansbaggen el. Aspbladbaggen,
se B 1 a d ä t a r e.
Asphodelus [-få’-], växtsläkte av fam.
liljeväxter (Liliaceae). Dit höra vackra
växter med jordstam, rosettställda smala blad och
stora, klocklika, oftast vita, i klasar ordnade
blommor. Till utseendet erinra de om det
även i Sverige förekommande
sandlilje-släktet (Anthericum). Mest bekant är A.
ramosus, som växer i södra Europa, ofta i så
stor mängd på ängarna, att dessa på avstånd
te sig, som om de vore täckta med snö. De
gamla grekerna föreställde sig, att sådana
A.-ängar funnos även i underjorden. Växten
var för dem en sinnebild av sorgen, och de
planterade den på de avlidnas gravar, ett bruk,
som ännu fortlever i Grekland. G. M-e.
Vanlig aspidistra.
Aspidi’stra, växtsläkte av fam.
liljeväxter, Liliaceae. Från en tjock, grenig
jordstam uppskjuta talrika stora, lansettlika,
mörkgröna blad. Blommorna äro brunaktiga
till färgen och sitta på korta, från
jordstammen utgående skaft. A. elatior (från Japan),
som odlas allmänt i boningsrum, kan nöja sig
med en ganska svag belysning och är även i
andra avseenden en av våra förnöjsammaste
krukväxter. Bladen äro stundom vitbrokiga
el. vitrandiga (Plectogyne variegata). G. M-e.
Aspldium, ett ormbunkssläkte, tillhörande
fam. Polypodiaceae och omfattande enligt nu-
Aspidium setosum.
tida släktbegränsning omkr. 130 arter,
hemmahörande företrädesvis i Gamla och Nya
världens varmare länder. Ingen art finnes
vild i Sverige.
Aspidospe’rma, artrikt växtsläkte av fam.
Apocynaceae, förekommande huvudsakligen i
tropiska Sydamerika. Hithörande arter äro
träd, varav flera utmärka sig genom sin täta,
hårda ved; mest bekant är A. quebracho
blanco. Se Quebracho.
Aspinwall [ä’spina>äl], se C o 1 o n.
Aspira’nt (av lat. aspiräre, andas,
eftersträva). 1. Sökande (till en tjänst, ett
ämbete, en förmån o. s. v.). — 2. Person, som
genom tjänstgöring under mottagande av
undervisning förbereder sig till inträde el.
befordran vid en viss kår. Ang. aspiranter vid
statsdepartement m. fl. verk finnas
bestämmelser i k. kung, av 31 dec. 1921. — A. vid
Generalstaben, officer, som efter avslutad
lärokurs vid militär högskola är anställd vid
Generalstaben för att där avlägga de prov,
som ytterligare fordras för att bli utnämnd
i staben. A.-tjänstgöringens längd är 2^2 år.
Aspiräta, en förbindelse av ett
spräng-ningsljud (explosiva), särskilt en tenuis (p,
k, t), och ett å-ljud. I nysvenskan finnas
starkt utpräglade a. i t. ex. gaphals, e/chage,
nöthår och svagare i ett flertal ord, där
ljudförbindelsen betecknas blott med p, k, t,
såsom i upp, klo, ut (uttalade uph, khlo, uth).
Aspiration (av lat. aspiräre, andas),
andning. 1. Ett språkljuds uttalande med spiritus
asper (/t). — 2. Utsugning (medelst särskild
apparat) av luft eller gas ur rum (kärl);
ven-tilator (i kvarnar). Jfr Aspirator. — 3.
Som medicinsk term betecknar a. såväl (men
mera sällan) en med avsikt företagen
utsugning, t. ex. av sjukliga vätskesamlingar med
Potains apparat (se d. o.), t. ex. vid
lungsäcks-inflammation, som ock den ofrivilliga
inandningen av vilka som helst främmande ämnen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
