Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Aspis, Uräusorm, Egyptisk glasögonorm - Aspius aspius - Asplenium - Asplund, Erik Gunnar - Asplund, Karl - Asplången - Aspredinidae - Aspromonte - Aspropotamos, Áspros, Achéloos - Aspudden - Aspvedbock - Aspveden (Aspvid) - Aspzonen - Aspås - Aspö (Södermanlands län) - Aspö (Blekinge län)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
321
Aspius aspius—Aspö
322
Aspis lägger ena örat mot
marken och tilltäpper det
andra med spetsen av sin
stjärt för att icke höra den
besvärjelse, med vilken han
kan besegras. Han »liknar
syndaren, som sluter sina
öron för livets ord». —
Skulptur på västportalen till
katedralen i Amiens.
dagars Egypten förevisas aspisormar, vilka
berövats sina gifttänder, av gycklare på
ungefär samma sätt som glasögonormar i Indien.
Ett vanligt knep av dessa taskspelare är att
genom ett visst
grepp kring ormens
hals få den att i
stelkramp bli styv
som en stav. Man
anser berättelsen
huru Mose och Aron
inför Farao
förvandlade sina
stavar till ormar vara
ett bevis för att
denna konst även
var känd i det
gamla Egypten.
Rend.
Enligt de
medeltida bestiarierna
är aspis ett slags
drake. Den
symboliserar synden och
framställes i
medeltidens konst ofta
såsom besegrad av
Kristus. Se Mäle, »L’art religieux du XIII :e
siècle» (1919).
A’spius a’spius, se Asp, fisk.
Asplènium, ett ormbunkssläkte, tillhörande
fam. Polypodiaceae. Släktet räknar omkr. 200
arter, spridda över hela jordens tropiska och
tempererade länder. Skandinavien hyser 5—6
arter. Alla dessa äga en mycket vidsträckt
geografisk utbredning, särskilt
bergspring (A. trichomanes), som blivit funnen
över hela världen. — Om A. filix femina se
A t h y r i u m. N. S-s.
Asplund, ErikGunnar, arkitekt (f. 1885
22/e), arkitekt i Byggnadsstyrelsen 1918. Bland
hans arbeten märkas realskolan i Karlshamn
(1918), kapellet på Skogskyrkogården i
Stockholm (1920) samt de 1921 antagna ritningarna
till Stockholms blivande stadsbibliotek. Han
har varit medarbetare vid inredandet av
Stockholms stadshus och där utfört ritningar
till möbler för olika ändamål. H. W-n.
Asplund, Karl, konsthistoriker, skald
(f. 1890 27/<). Fil. dr 1915, konstanmälare i
Dagens Nyheter 1914—21, i Svenska
Dagbladet sedan 1921. Som gradualavhandling
utgav han konstnärsmonografien »Egron
Lundgren» (I—II, 1914—15). Han har sedan
offentliggjort arbeten över det svenska
miniatyrmåleriet och över Zorn samt Julius
Kron-berg, flera stora katalogarbeten m. m. A.
har även utgivit diktsamlingarna
»Världsliga visor» (1913), »Harlequins kappa» (1915),
»En munksaga» (1918), »Hjältarna» (1919),
»Daphne» (1921), vilka visa en rik och
mångsidig lyrisk begåvning, samt tills, m. G. M.
Silfverstolpe en saml. översättningar av
engelsk och amerikansk lyrik, »Vers från väster»
(1922). H. W-n.
Asplången, smal insjö i ö. Östergötland,
5 km lång. Tillhör Göta kanals vattenled och
avflyter genom Storån till Slätbaken.
Aspredinldae, en familj sötvattensfiskar,
nära besläktad med malfiskarna och
omfattande ett fåtal släkten från Sydamerika.
Huvudet är starkt tillplattat och stjärten
mycket smal. Fjäll saknas. Släktet Aspredo från
Guayana omfattar de största formerna, omkr.
Vs m i längd, och är anmärkningsvärt för
honans sätt att bära äggen. Vid parningstiden
blir huden på honans buksida svampartat
uppsvälld, och äggen fästas därpå i ett enkelt
lager. Varje ägg fästes genom ett med
blodkärl försett utskott och täckes av ett
epitel-skikt. Rend.
Aspromo’nte, skogrik berggrupp i Italien
på Kalabriens sydspets; högsta toppen är
Montalto, 1,958 m. Här togs Garibaldi till
fånga 29 aug. 1862 vid sin marsch mot Rom.
Aspropo’tamos, Å s p r o s, förr Achéloos,
v. Greklands mest betydande flod, 220 km
lång. Upprinner på Pindos, flyter genom
Akarnanien och faller ut i Joniska havet. Vid
mynningen vidsträckta alluvialbildningar.
Aspudden, förstadssamhälle vid Mälaren;
Brännkyrka församling. Tillhör Stockholms
stad, 33 :e roten. Står genom spårväg i
förbindelse med Södermalm.
Aspvedbock, se Långhorningar.
Aspveden (A s p v i d), en under
medeltiden omtalad stor skog i Östergötland, som
tycks ha sträckt sig från sjön Yxningen upp
till Glan.
Aspzonen är en beteckning för de
postgla-ciala, växtförande lager, som i Skandinavien
avlagrats efter aspens och björkens
invandring men före tallens. Dessa lager
karakteriseras genom lämningar av asp och björk.
Aspås, socken i n. Jämtland n. om
Östersund ; Lits och Rödöns tingslag, Jämtlands
län; 205,7 kvkm, 1,154 inv. (1924).
Genom-flytes och begränsas av Indalsälvens biflod
Långån och är till större delen myr- och
skogstrakt. 1,160 har åker, 16,230 har
skogs-och hagmark. Annex till Rödön, Härnösands
stift, Ströms kontrakt.
Aspö, socken och ö i mellersta Mälaren, n.
om Strängnäs, Selebo härad, Södermanlands
län; 33,46 kvkm, 653 inv. (1924). Socknen,
som utgöres av ön A. och n. delen av den
därmed sammanvuxna Tosterö, är den nordligaste
i länet; längst i n. v. på en liten holme strax
n. om Aspöns n. udde mötas tre län och tre
stift. Landsvägen från Strängnäs till
Enköping går över Aspön till Agnösund, varifrån
färja leder över till Hjulsta i Enköpings-Näs.
Mellan skogklädda åsar och berg utbreda sig
odlade marker. Djupt inträngande vikar från
omgivande fjärdar. 1,012 har åker, 2,060 har
skogs- och hagmark. A:s största egendom är
Säby fideikommiss. Tillhör Domprosteriet,
Strängnäs stift.
Aspö, socken och ö strax s. om Karlskrona;
Medelstads härad, Blekinge län; 8,28 kvkm,
II. 11
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
