Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Asquith, Herbert Henry - Under och efter världskriget - Asquith, Margot - Asra - Ass (musik) - Ass (vikt) - Ass. (förkortning) - Assabbukten - Assai - Assal - Assam
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
325
Asquith, M.—Assam
326
Lloyd George, som efter Kitcheners död blivit
krigsminister, väckte dec. 1916 förslag om ett
mindre krigsråd med fullständig
maktbefogenhet, vari han men icke A. skulle vara led.
Senare ville han medgiva A. plats som
konsulterande led. och rätt till veto. A., som var
villig att rekonstruera sin regering, ville icke
foga sig efter detta ultimatum. Då begärde
Lloyd George 5 dec. sitt avsked, vilket
nödgade A. att redan s. d. avgå, åtföljd av sina
förnämsta liberala kolleger. Lloyd George
blev A:s efterträdare som premiärminister.
Efter sin avgång tog A. plats på
oppositionens främsta bänk men understödde lojalt den
nya regeringen. Från 1918 vände han sig dock
vid flera tillfällen mot Lloyd George och
dennes koalitionsregering samt började uppträda
som ledare för en självständig liberal
opposition. Vid decembervalet 1918 föll han igenom,
och endast 28 av hans anhängare återvaldes.
Han själv återkom till underhuset först genom
ett fyllnadsval febr. 1920. Vid valen 1923 vann
det återförenade liberala partiet under A:s
ledning åter en inflytelserik ställning. Se f. ö.
Storbritannien, historia, och
Världskriget, historia.
A. publicerade 1908 en samling »Speeches»,
1918 »Occasional addresses 1894—1916» samt
1923 »The genesis of the war». A. har varit
gift 2 gånger, andra gången med Margot A.,
f. Tennant, se följ, artikel.
Litt.: Biografier över A. av J. G. Alderson
(1905), F. Elias (1909) och E. H. Spender
(1915) ; A. G. Gardiner, »The war lords»
(1915; »Englands ledare», I, 1915); B.
Besthorn, »Den store krigs mænd» (1916). Ths.
Asquith [ä’sk(oiP], Margot, eng.
socie-tetsdam o. författarinna (f. 1864), dotter till
den förmögne skotske järnverksägaren Sir
Charles Tennant och 1894 g. m. föregående.
Temperamentsfull, originell och mycket
begåvad, spelade hon tidigt en framträdande
roll inom londonsocieteten och tillhörde det
på sin tid mycket omtalade intellektuella
kotteriet »Souls», bland vars medlemmar voro
Balfour, lorderna Curzon och Midleton m. fl
Hon ansågs ha stått modell för E. F. Bensons
»Dodo» (1893). Asquiths giftermål med henne
blev mycket lyckligt och förskaffade honom
en fast social position och förträffliga nya
förbindelser; familjen Tennant var näml, en
inflytelserik whigsläkt. På de senaste åren
har A. väckt stor uppmärksamhet genom
sin livligt skrivna fastän tämligen indiskreta
»Autobiography» (2 bd, 1920—22) samt genom
föreläsningar i Amerika. Ths.
A’sra, arabisk stam i berglandskapet Asii
i v. Arabien. Om A. berättas den sägnen,
att om en av stammens män fattade kärlek
till en kvinna, måste han dö. Denna sägen
har varit motiv bl. a. för en av H. Heines
dikter.
Ass är i musiken det med ett (, sänkta a.
Ass-dur-tonarten har 4 |, som förtecken, ass-
moll (sällan förekommande och hellre utbytt
mot dess enharmoniska förväxlingstonart
giss-moll) 7 sådana.
Ass, fordom den minsta viktualievikten i
Sverige, motsvarande 48,042 mg. Närmast högre
vikt var 1 kvintin, som motsvarade 691/g ass.
8,848 ass = 1 skålpund. A. var även enhet
för den svenska metallvikten. Förekom också
i andra länder.
Ass., förk. av assureras; i postspråket:
assurerad (försäkrad) försändelse.
Assabbukten, vik på s. v. kusten av Röda
havet, mitt emot Mocka. Viken skyddas av
låga korallöar och erbjuder god ankargrund.
Vid A. hamnstaden Assab i en vulkanisk och
vattenfattig trakt. — Här anlade ital.
ång-båtsbolaget Rubattino 1870 en kolstation och
överlät 1879 sina rättigheter till ital. staten.
Området har småningom växt ut till kolonien
E r i t r e a.
Assa’i, it., mycket (förstärkande tillägg till
musikaliska tempobeteckningar).
Assäl, sjö i Franska Somaliland, Östafrika,
nära Röda havets sydända. A. är en
kratersjö med ett djup av 40 m. Ytan ligger 174 m
under havets och sjunker alltjämt.
Betydande saltmassor tagas från den tjocka
saltskorpan vid sjöns stränder.
Assam [eng. ä’som el. äsä’m], provins i n. ö.
delen av Främre Indien, kring Brahmaputra;
137,303 kvkm, 7,606,230 inv. (1921),
frånräk-nat britt.-ind. vasallstaten Manipur med
21,900 kvkm och 384,016 inv. I n. utbreder
sig Brahmaputras slättland med täta djungler.
S. därom upptaga Khasi- och Jaintiabergen
ett vidsträckt område. I ö. skiljes A. från
Burma av upp till 3,000 m höga gränsberg.
S. delen av A. är slättland, genomflutet av
Surma och dess bifloder. Nederbörden är
överallt riklig, i Cherrapunji vid
Khasiber-gens fot, en av världens regnrikaste platser,
ända till 12 m om året. Ris är provinsens
huvudprodukt. Omkr. 5 mill. acres upptagas
av risfält. Även vete, tobak och sockerrör
odlas. Teplantagerna upptogo 1920—21
392,600 acres. Arbetet på dessa vidsträckta
plantager utfördes av invandrande kuher.
Kol och kalksten brytas. Petroleum finnes i
Brahmaputras och Surmas dalgångar. De
viktigaste exportvarorna äro te och jute. A. har
ringa industri, städerna äro få och obetydliga.
Huvudstad är Shillong (8,000 inv.).
Befolkningen liknar kineserna till det yttre. Det
allmänt använda språket är numera bengali
(se d. o.), men därjämte existerar en egen
dialekt, assämi, som står detta tämligen nära
men tydligtvis ej är att betrakta som en
dialekt därav. Ung. hälften av A:s befolkning
bekänner sig till hinduismen; mestadels äro
de antingen visnuiter eller éaktidyrkare (se
d. 0.). A. är i sanskritlitteraturen bekant
under namnet Kämarüpa; om dess äldre
historia veta vi nästan intet. På 600-talet
besöktes det av den kinesiske pilgrimen
Hiuen-Tsang; redan då voro de högre klasserna bin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
