Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Assimilation - Assimilationens styrka - Olika ålder och utvecklingsstadium
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
333
Assimilation
334
Bild 3.
»Bladfotografi», framställd
enligt principen för det
sachsska jodprovet. Ett
blad av indiankrasse, som
förut i mörker förlorat sin
stärkelse, har belysts under
en fotografisk plåt. Efter
klorofyllets utlösning med
varm alkohol har bladet
behandlats med jodlösning,
då en biåsvart färgning av
stärkelse uppstår och en
positiv bild framträder.
Efter Molisch.
alla de fall, där själva a.-processen kunnat
studeras nog rent. Härmed är bevisat, att
a.-pro-dukten i alla dessa fall är ett ämne av
kolhydratens sammansättning. Syreavgivningen
kan begagnas som ett
mått på a :s
hastighet, särskilt bekvämt
hos vattenväxter (se
bild 2). — Hos många
växter upplagras de
under dagen bildade
assimilaten i
bladcellerna i form av
stärkelsekorn, som under
natten helt eller
delvis åter försvinna, i
mån som därur
socker bildas och
bortle-des. Hos dylika
växter är det mycket
lätt att åskådligt
påvisa a. med det s. k.
sachsska jodprovet (se
bild 3).
Stärkelsebildning och a. äro dock
två alldeles skilda
processer. Många
växter, t. ex. vanlig
rödlök, bilda aldrig
stär
kelse i bladen, om de assimilera än så starkt,
utan endast sockerarter. Man torde kunna
påstå, att stärkelsen alltid är en
kondensa-tionsprodukt av primärt bildade sockerarter.
Man antar, att andning äger rum även
under a.-arbetet (jfr Andning, sp. 953),
och brukar därför vid a.-försök
bestämma andningen (i mörker) före och efter
a.-försöket och addera dessa andningsvärden till
de funna a.-värdena — naturligtvis allt
räknat per tidsenhet —, om man vill studera
a.-processen ren. För ekologiska ändamål äro
däremot oftast de direkt funna värdena, utan
denna korrektion, de, som man vill veta.
Man kan lämpligen skilja mellan effektiv och
total assimilation och har då relationen:
Effektiv a. = total a. — andning.
— Bestämningen av den totala a. blir alltid
behäftad med en viss grad av osäkerhet.
A:s styrka per enhet bladyta eller
bladvikt visar betydliga specifika
olikheter och påverkas starkt av yttre faktorer.
För undersökta högre ljusälskande växter
variera värdena för den effektiva a. vid
rumstemperatur, fullt sommarljus och
normal kolsyrehalt i luften mellan omkr. 2 och
över 20 mg assimilat per kvdm bladyta
och timme. Hos skuggväxter och havsalger
har man under motsvarande gynnsamma
förhållanden funnit betydligt lägre värden. En
ung senapsplanta assimilerar under
gynnsamma naturliga förhållanden så hastigt, att den
ökar sin torrvikt med ung. 15 % för varje dag;
för harsyra (Oxalis) har man funnit det
motsvarande värdet 2 %. Liknande skillnader
finner man mellan sol- och skuggblad hos samma
växt. Solbladen assimilera i fullt solljus i
allmänhet betydligt mera per ytenhet. I
gengäld är den effektiva a. hos skuggbladen
och skuggväxterna bättre än hos solblad och
Bild 4.
Den effektiva assimilationens beroende av
ljusstyrkan för solblad (a) och skuggblad (b) av fläder.
(Ljusstyrka i % av fullt sommarljus i Danmark;
normal kolsyrehalt i luften; temperatur omkr. 20° C.)
Efter Boysen-Jensen.
solväxter vid vissa låga ljusstyrkor. Ritar
man upp de effektiva a.-intensiteterna vid
olika ljusstyrkor i form av en kurva, så får
denna kurva alltså ett annat förlopp hos
sol-och hos skuggblad (jfr bilderna 4 och 5).
Förklaringen till skuggbladens överlägsenhet
vid svagt ljus kan sökas bl. a. i
skuggformernas jämförelsevis låga andningsintensitet (jfr
Andning, sp. 958) och däri, att
skuggbladen äro relativt klorofyllrikare än solbladen.
Olika ålder och utvecklingsstadium.
A.-förmågan är, under f. ö. lika förhållanden och
per enhet bladyta räknat, störst hos
medelålders, mindre hos unga och gamla blad. Hos
Bild 5.
Den effektiva assimilationens beroende av
ljusstyrkan för sol- och skuggbarr av gran (Picea excelsa)
och tall (Pinus süvestris). (Ljusstyrka i % av
fullt sommarljus i Skåne; normal kolsyrehalt;
temperatur omkr. 20° C.) Efter Stålfelt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
